Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv. Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken. Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

La vie et l’oeuvre de Howard Zinn cristallisent un ensemble de dynamiques contradictoires. Issu d’une génération marquée par la Grande Dépression et la Seconde Guerre mondiale, il deviendra – à la différence d’autres figures publiques de sa génération – une figure phare de la nouvelle gauche et de son pendant historiographique, la nouvelle histoire sociale. Hissé ainsi au rang d’intellectuel engagé suite aux mouvements sociaux des années 1960, il reste pourtant influencé par la Weltanschauung de son temps. Or loin d’être une trajectoire atypique au sein de sa classe d’âge, un tel parcours permet d’éclairer autrement les comportements collectifs de cette génération, notamment en permettant de s’extraire d’une grille de lecture encore largement axée sur des identités culturelles spécifiques. A ce titre, il permet une relecture des générations intellectuelles aux Etats-Unis associant des communautés trop souvent dissociées selon une approche idéologique plus inclusive. / Howard Zinn’s life and work embodies contradictory dynamics. Though himself from a generation which came of age during the Great Depression and World War Two, he became a leading figure of the New Left as well as a representative of the new social history. He indeed rose to prominence as a public intellectual through his involvement in the social movements of the 1960s, while remaining influenced by the Weltanschauung of his own times. Far from being atypical for his age group, his trajectory sheds new light on the collective behavior of this generation. Indeed, it points to the possibility of going beyond a historiography which has been largely informed by specific cultural identities. By moving away from an approach too narrowly ideological, the study of Howard Zinn’s life and work will offer a more inclusive approach to generational issues in the United States.

La vie et l'oeuvre de Howard Zinn cristallisent un ensemble de dynamiques contradictoires. Issu d'une génération marquée par la Grande Dépression et la Seconde Guerre mondiale, il deviendra - à la différence d'autres figures publiques de sa génération - une figure phare de la nouvelle gauche et de son pendant historiographique, la nouvelle histoire sociale. Hissé ainsi au rang d'intellectuel engagé suite aux mouvements sociaux des années 1960, il reste pourtant influencé par la Weltanschauung de son temps. Or loin d'être une trajectoire atypique au sein de sa classe d'âge, un tel parcours permet d'éclairer autrement les comportements collectifs de cette génération, notamment en permettant de s'extraire d'une grille de lecture encore largement axée sur des identités culturelles spécifiques. A ce titre, il permet une relecture des générations intellectuelles aux Etats-Unis associant des communautés trop souvent dissociées selon une approche idéologique plus inclusive.