The concept of bibliotherapy is subject to different views of its meaning and potential place in the library. Through a critical discourse analytical approach, this thesis examines bibliotherapy in relation to a Swedish library context by analyzing Swedish articles from daily and monthly press, and relating the discourses identified in them to Zygmunt Bauman’s theory of late modernity. Using bibliotherapy and library as key concepts to analyze, seven different discourses are identified, the first four related to the concept of bibliotherapy and the three latter related to the norms, beliefs, and values of libraries: a curative discourse, a universal discourse, a discourse based on reading as a way of looking inward, one based on reading as a way of recognition, traditional library discourse, bibliotherapeutic library discourse, and crisis discourse. These discourses are related to each other as well as to the social structures of late modern society, and the role of bibliotherapy as a whole is examined in this context. Bibliotherapy emerges as a tendency in late modern society, interacting with aspects of it consisting of undermining of the welfare society, the construction of identity, and seeking of community and safety.

Today the internet has become a meeting place for people seeking advice and experience from other individuals. Internet also offers opportunities to send out information to large groups of people, which are at a geographical distance. A large increase of websites for parents has been seen in the recent years. On the largest Swedish website for parents, Familjeliv.se, approx. 40 000 posts are posted daily in the discussion forum. The need to seek fellowship and information can be seen as a consequence of the changes in the society, of which modernity theorists talk about. The purpose of this study was to examine women’s experiences of planning their pregnancy on the internet. How can the planning be understood in a postmodern perspective? The questions of the study were what the women plan before the pregnancy, in what extent the planning is done together with the partner and how the planning affects the relationship. The study was based on a hidden observation carried out during three weeks in Familjeliv.se’s discussion forum. The results showed that the planning consists of many aspects, from purely practical preparation to requests for advice on how to make a boy or a girl. The planning also leads to both positive and negative experiences; the most prominent was the fellowship and the support that the women offer each other. The feeling of fellowship also leads to an addiction, where the women find it difficult to stay away from the discussion forum. The variation in the given advices on the discussion forum leads to anxiety and uncertainty. The majority of the women, who were active in the forum, said that their partner did not participate in the planning. Therefore they sought advice on how they could persuade them to want to start trying to have children. In conclusion, the study showed the need of future research with focus also on the quality of information, men’s experiences, and how the existing parental support in the society can adapt to the new needs in the postmodern society.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger. Den vetenskapsteoretiska ansatsen är hermeneutisk och syftar till att få en ökad förståelse till det förhållningssätt som de framtida fredsagenterna har till sin omvärld. Analysen av det insamlade materialet ger inga heltäckande svar men visar på tendenser som går att resonera och dra slutsatser utifrån. Dessa kopplas främst till resonemang från islamologen Jonas Otterbeck samt sociologen Anthony Giddens teorier om självidentitet och senmodernitet. De slutsatser som dras rör hur deltagarna ser på sitt praktiserande, förhåller sig till ett trosutövande i en svensk kontext samt det individuella förhållningssätt som deltagarna har till islam och som yttras genom synen på det individuella valet, engagemanget och ansvaret.I den avslutande diskussionen resonerar jag kring hur undersökningen kan anslutas till en vidare kontext som berör skolan.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag. Varje individ är unik och livshistorien likaså men flera likheter finns såsom att individerna haft svårt att hantera friheten i det föränderliga samhället som innebär fler valmöjligheter än tidigare. Denna frihet kan leda till press och osäkerhetskänslor vilket den gjort för individerna som jag har intervjuat. Gällande teori så har jag använt Giddens (1993) begrepp om senmoderniteten som beskriver den avtraditionali-sering som skett efter andra världskriget. Samtliga jag intervjuat har mått dåligt och haft en dålig självkänsla under sin sjukdomstid, tyckt illa om sina kroppar och ofta haft en förvrängd kroppsuppfattning samt påverkats av media.Senmoderna drag såsom en inre kontroll, reflexivitet och individualisering, där individen idag ansvarar för sig själv och sitt utseende är återkommande drag i samtliga livshistorier oavsett ätstörning. Dock går det att särskilja en skillnad gällande begreppet kontroll, nämligen att personerna med anorexi och ortorexi dagligen har kontrollerat sitt matintag medan personer med bulimi ständigt tappat kontrollen när de hetsätit, trots att det varit kontroll de eftersträvat. Idag mår samtliga av de intervjuade bra och anser sig vara friska. Dock menar majoriteten att de fortfarande har en något stressad syn på kropp och mat, men att de idag kan kontrollera känslorna på ett helt annat sätt än tidigare. Samtliga intervjuade tror att ätstörningar kommer att öka i framtiden eller förekomma i samma mängd som idag eftersom att informationsflödet och mediemedvetandet har ökat. / The purpose of this essay is to provide a greater understanding of how eating disorders are affected by the overall development of society and the society we now live in. The questions I have intended to answer is how the life-stories are constructed for people with the eating disorders anorexia, bulimia and orthorexia, and how the different eating disorders may be linked to specific features of late modernity. I also wanted to give a picture of how the interviewees view the development of eating disorders in the future. To get my questions answered, I chose to use qualitative method and life-stories, involving interviews explaining the interviewee's life. The people I have interviewed have talked about their time before the disease, the time with the disease and how they feel today. Every individual is unique and the life-story as well but there are several similarities, such that the individuals has had difficulties dealing with freedom of choice in a changing society, which means more options than before. This freedom can lead to pressure and uncertainty feelings which it has done for the individuals I have interviewed. The theory that I have used is Giddens (1993) concept of late modernity that describes the detraditionalization that occurred after World War II. All I have interviewed have felt unwell and had poor self-esteem during their sickness. They have disliked their bodies and have often had a distorted body image and been influenced by media. Late modernity features such as an internal control, reflexivity and individualization, where the individual today cares for herself and her looks are recurring features in all the life stories regardless eating disorder. However, it is possible to distinguish a difference in the concept of control, namely that those with anorexia and orthorexia on a daily basis checked their food intake while people with bulimia are constantly out of control when they binge, even though it was control they pursued. Today all of the interviewed feel well and consider themselves to be healthy. However, the majority believes that they still have a somewhat stressful approach to body and food, but that they now can control the emotions in a completely different way than before. All interviewees believe that eating disorders will increase in the future or be in the same amount today as the flow of information and media awareness has increased.

Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk metodansats, som med hjälp av tematiska intervjuer syftar till att fördjupa förståelsen för hur föräldrar i det senmoderna samhället upplever sitt föräldraskap i relation till normer, och hur de hanterar detta. Bakgrunden är hur senmoderniteten, informationssamhället och individualiseringens utveckling har medfört att normer tränger igenom starkare än tidigare och därmed påverkar föräldrarna i sin föräldraroll. Intervjupersonerna är föräldrar mellan 30 och 45 år med barn mellan sex och 13 år. Vår teoretiska inramning är det existentiella perspektivet vilket sammanflätas med Becks teori om risksamhället och Giddens teori om hur reflexiviteten som krävs i vårt föränderliga samhälle har betydelse samt påverkar den ontologiska tryggheten. Resultatet presenteras genom vår huvudtolkning att föräldrarna upplever att föräldraskapet i senmoderniteten är mer komplext än tidigare generationer. Komplexiteten innebär starkare påverkan av normer idag eftersom genomträngningsprocessen intensifierats genom informationssamhällets utveckling. Samhällsförändringarna försvårar möjligheten att utföra föräldraskapet då obalans uppstår i tillägnandet av mjuka och hårda kompetenser, där övervikt av mjuka kompetenserna föreligger. Föräldrarna hanterar obalansen genom att de överför reflexiviteten till sina barn för att rusta dem med nödvändiga kompetenser som är av ny karaktär, för att de ska klara sig i det senmoderna samhället. Detta kallar vi för föräldraskapets reflexiva projekt.

Under den senaste 20-års perioden har dataspelande ökat i popularitet bland stora delar av befolkningen i den industrialiserade västvärlden (Interactive Software Federation of Europe, 2012). Dataspel har gått från att vara en fritidssysselsättning som ungdomar ägnar sig åt till att ha blivit ett signifikant kulturellt fenomen som stora delar av befolkningen ägnar sig åt. Dataspelande är dock fortfarande vanligast förekommande bland ungdomar av manligt kön (Verheijen, Burk, Stoltz, van den Berg, & Cillessen, 2019). Denna studies syfte är att undersöka vilka drivkrafter medelålders män har till att spela dataspel online samt att söka en djupare förståelse för hur dataspelandet påverkar de medelålders männens självbild och känsla av tillhörighet. Den valda metoden är av kvalitativ karaktär och insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex medelålders män som spelar tillsammans via Internet. Studiens teoretiska ramverk består av Anthony Giddens och Stuart Halls teorier om identitet och identitetsskapande i det senmoderna samhället samt Randall Collins teori om sociala interaktionsritualer. Resultatet pekar på att medelålders mäns motiv till att spela dataspel i en online-miljö främst är att få tillgång till social interaktion och därigenom ha möjligheter till att bygga vänskapsnätverk. Informanternas spelande utgör ett slags virtuell och digital interaktionsritual som bidrar till att skapa en avslappnad miljö som tillåter informanterna att ladda sig med positiv emotionell energi som bidrar till att de klarar av att hantera en stressfylld tillvaro i det verkliga livet. / During the past 20 years, computer games have grown in popularity among large parts of the population in the industrialized Western world (Interactive Software Federation of Europe, 2012). Computer games have gone from being a leisure activity that young people are engaged in to being a significant cultural phenomenon that large parts of the population engages in. However, computer gaming is still most common among young males (Verheijen, Burk, Stoltz, van den Berg, & Cillessen, 2019). The purpose of this study is to investigate the driving forces behind middle-aged mens gaming online and to seek a deeper understanding of how the computer gaming affects the self-image and sense of belonging among these men. The chosen method is of a qualitative nature and the collection of empirical data has taken place through semi-structured interviews conducted with six middle-aged men who play together via the Internet. The study's theoretical framework consists of Anthony Gidden's and Stuart Hall's theories on identity and identity creation in the late modern society as well as Randall Collin's theory of social interaction rituals. The result points to the fact that middle-aged men's motives for playing computer games in an online environment are primarily to gain access to social interaction and thereby have the opportunity to build friendship networks. The informants act of gaming is a kind of virtual and digital interaction ritual that helps to create a relaxed environment that allows the informants to load up with positive emotional energy that helps them cope with a stressful existence in real life.

This bachelor thesis examines the library as a public sphere in the notion of Jürgen Habermas’ theory from 1962. The questions asked concerns how the public sphere is discussed in relation to Swedish public libraries today in our late modern society. The analyzed material consists of the Swedish Cultural Bill of 2009 and five qualitative interviews with librarians. The material is analyzed with two of the four social actions presented by the sociologist Maw Weber: value-rational and instrumental. The Cultural Bill handles the importance of public spheres in society, but does not recognize the possibility of public libraries as functioning as such. The interviewed librarians stress this function, but points out the problems in using it as an economic legitimizer of the institution. The difference between the perceived role of the public libraries in the statements from the librarians and the cultural bill probably explains the ambiguity in the librarians’ statements. There is a problem when the more abstract values of the libraries are not recognized in the cultural policy of today. The solution presented in the thesis accede the ongoing LIS research in the emphasis on the need of a more extensive definition of the library as a public sphere. / Program: Bibliotekarie

The society of suburbs is frequently discussed in media, which often focus on the problems related to these areas. The purpose of this Master’s thesis is to examine how Swedish contemporary youth literature may contribute to create, strengthen and articulate social representations of the society of suburbs. The analysis is based upon six youth novels published during 2003 to 2007. The theoretical framework consists of two parts and is based on Anthony Giddens’ theories about late modern society in which the youth novels in our study take place, and those living conditions that this society creates. The other part is the theory of social representations. Shortly this theory deals with how people in society together form a collective idea of the world that surrounds them. They develop this idea together and in that way make it into a form of common sense. The method is based upon textual analysis. A model of analysis is constructed with its basis in the theories of Giddens. The themes of the model of analysis are derived from concepts central to Giddens except for the last theme, and these are life styles, limitations, expressions of emancipation and the suburb as place. The conclusion suggests that the literary description of the society of suburbs may contribute to strengthen and articulate negative social representations that are often build on prejudice, but it may also contribute to create and spread other representations and by that give a more nuanced and profound description.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate if there might be a possiblecorrelation between young women´s fascination with the vampire narrative andtheir search for identity in the late modern age. With the help of contemporarysociological studies in the field of the late modern man and today’s youth culture,I’ve chosen to do qualitative interviews with eight young women in order to examinehow today’s society affects their process of identification. Lately we’ve been ableto see an enormous interest for books that deal with the vampire saga, and while thereaders are mostly young females, it brought me to ask the question why the combinationof teenage drama and vampires seems to be such a winning concept.We live in a time where most young females experience a lot of pressure trying to addup to the demands of society, and as the media keep producing images of youngwomen being thin and looking like supermodels, most teenagers feel a lot of pressureand anxiety trying to live up to such unnatural ideals that in the long run might lead tovarious health issues and eating disorders.As a result of this thesis I’ve found that the vampire narrative answers to some ofthe existential needs we have as members of a late modern society. I’ve also discoveredthat most young women tend to seek comfort in subcultures that deal directlywith vampiric imagery as refuge from the demands of society. However, the identifycationwith vampires and their heroines isn’t something one should encourage since itcan be seen as a form of escapism making most women alienate themselves fromsociety while constructing an identity that is mostly based on otherness. Though thesubculture community does offer some relief from the restraints of society, as mystudies have shown, and aid most young women in their identity making, it is stillimportant to underline the fact that they cannot fully escape from the demands ofsociety since they are, as it is, a member of it. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet. I analysen har också framkommit att föräldraskap endast är avsett för en viss åldersgrupp och för de levandes i en heterosexuell relation, vilket tydliggjort senmodernitetens, med dess individualism, påverkan. Tre diskurser har funnits, ”diskursen om det goda föräldraskapet”, ”diskursen om heterosexualitet” och ”diskursen om barnets bästa”, dessa har sedan analyserats vidare med hjälp av Judith Butler, Anthony Giddens, Ulrich Beck och familjesociologisk teori.</p>