<p>This thesis coheres around the issue of collective political mobilisation within one part of the contemporary feminist movement, or more specifically, within the Swedish feminist zine community. A feminist zine, also commonly referred to as Grrrlzine or femizine, is a small non-commercial and non-professional publication, which is distributed by channels other than that of the mainstream media.</p><p>The aim of the thesis is to examine what role the 'name' ' sisterhood' has in the constitution of a feminist zine community. Further, it is to explore the ways in which this 'name' is expressed and the precise function this name has within the community itself. That 'sisterhood' is necessary for a feminist politics is, according to the vast majority of the zines studied, obvious. Nevertheless the issue of what sisterhood 'is' or what it ’ought to be’ is constantly under negotiation. In this thesis I study how the name sisterhood works to create a collective feminist identity – even if this very 'name' comes to be articulated in, sometimes radically, different forms.</p><p>In order to conduct my analysis, I have taken several theoretical decisions. First, I have chosen to frame the zine community in accordance with the term communitas, defined as a collective identity constituted in terms of its opposites, by that which it is not. In this specific case, this Other consists of the commercial media, that is also, conceived as an effect of a wider patriarchal threat.</p><p>Second, to understand the differences which exist within this community, I have chosen to develop three feminist logics, to capture some quite contradictory articulatory strategies. They are referred to as ’liberal feminist’, ’radical feminist’ and ’post feminist’. The concept of logics allows me to interpret how it is that three different (and sometimes competing) feminist traditions can be found in the zine community, and commonly how in a single zine, or a single text, the three logics can coalsce.</p><p>As mentioned above, it is the 'name' sisterhood that provides the glue that holds the feminist zine community together. To understand this I have analyzed sisterhood by way of the concept 'empty signifier', that is, a 'name' which is partially emptied of meaning and which serves as a surface of inscription for a variety of feminist demands, demands that in themselves may have very little, or even nothing in common.</p><p>Finally, the ideas outlined in the thesis call for reflexivity, that is, for an explicit meta-analysis of the conduct of one’s own research process. In this thesis I discuss the problematic arising when the feminist researcher studies a feminist movement, and the inevitable blurring of political partisanship and theoretical analysis that takes place. Here I pay particular attention to the frontiers that a political community is always-already in a process of re-negotiating, and how the researcher is herself part of this very re-negotiation.</p>

This thesis coheres around the issue of collective political mobilisation within one part of the contemporary feminist movement, or more specifically, within the Swedish feminist zine community. A feminist zine, also commonly referred to as Grrrlzine or femizine, is a small non-commercial and non-professional publication, which is distributed by channels other than that of the mainstream media. The aim of the thesis is to examine what role the 'name' ' sisterhood' has in the constitution of a feminist zine community. Further, it is to explore the ways in which this 'name' is expressed and the precise function this name has within the community itself. That 'sisterhood' is necessary for a feminist politics is, according to the vast majority of the zines studied, obvious. Nevertheless the issue of what sisterhood 'is' or what it ’ought to be’ is constantly under negotiation. In this thesis I study how the name sisterhood works to create a collective feminist identity – even if this very 'name' comes to be articulated in, sometimes radically, different forms. In order to conduct my analysis, I have taken several theoretical decisions. First, I have chosen to frame the zine community in accordance with the term communitas, defined as a collective identity constituted in terms of its opposites, by that which it is not. In this specific case, this Other consists of the commercial media, that is also, conceived as an effect of a wider patriarchal threat. Second, to understand the differences which exist within this community, I have chosen to develop three feminist logics, to capture some quite contradictory articulatory strategies. They are referred to as ’liberal feminist’, ’radical feminist’ and ’post feminist’. The concept of logics allows me to interpret how it is that three different (and sometimes competing) feminist traditions can be found in the zine community, and commonly how in a single zine, or a single text, the three logics can coalsce. As mentioned above, it is the 'name' sisterhood that provides the glue that holds the feminist zine community together. To understand this I have analyzed sisterhood by way of the concept 'empty signifier', that is, a 'name' which is partially emptied of meaning and which serves as a surface of inscription for a variety of feminist demands, demands that in themselves may have very little, or even nothing in common. Finally, the ideas outlined in the thesis call for reflexivity, that is, for an explicit meta-analysis of the conduct of one’s own research process. In this thesis I discuss the problematic arising when the feminist researcher studies a feminist movement, and the inevitable blurring of political partisanship and theoretical analysis that takes place. Here I pay particular attention to the frontiers that a political community is always-already in a process of re-negotiating, and how the researcher is herself part of this very re-negotiation.

Denna studie handlar om självhjälpskulturens utbud och hur individer använder sig av denna kultur i sin vardag. Studien är baserad på 9 informanter som tittar på självhjälpsprogram eller läser självhjälpsböcker. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva än de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie är grundad på 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjälp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar även på andra aspekter av självhjälpsindustrin.

<p>Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.</p>

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.

Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad. Reflexivitet i det moderna samhället, objektifiering och intrycksstyrning, användes som teoretiska perspektiv. Dessa teorier är sociologiska analysverktyg som har använts för att förstå och förklara kvinnors attityder till det rådande skönhetsidealet. Resultatet visade att de unga kvinnornas upplevelser av det rådande skönhetsidealet innebar att man som kvinna ska vara ung, smal, vacker och vältränad. Dagens rådande skönhetsideal visade sig vara det ideal som ansågs vara mest hälsosamt, jämfört med tidigare skönhetsideal. De unga kvinnorna blev i största utsträckning inspirerade av sociala medier när det kommer till skönhet. Kvinnorna var positivt inställda till skönhetsoperationer och plastikkirurgi ansågs vara ett medel för att förbättra utseendet samt stärka kvinnors självkänsla samt självförtroende. / The beauty ideal constitutes a significant part of today's society. Beauty has throughout the time had a great impact on women in particular. The purpose of our paper is to study, understand and explain eight young women's experiences and attitudes towards society’s ideal of beauty, and what it is that makes them want to or go through beauty changes. The study has its starting point in our two questions: (1) How do young women experience the current beauty ideal? (2) What are the driving forces for young women to undergo beauty changes? This study, is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight young women in Halmstad. Our theoretical perspective used are reflexivity of modern society, objectification and impression management. These theories will be the sociological analysis tools in order to understand and explain women's attitudes to the current ideal of beauty. The results indicated that the young women's experiences of the current ideal of beauty meant that the women should be young, slim, beautiful and fit. Today's current ideal of beauty proved to be the ideal that was considered most healthy, comparing to previous beauty ideals. The young women were very inspired by social media when it comes to beauty. The women were positive about cosmetic surgery and plastic surgery was considered out to be a tool to improve the appearance and enhance women's self-esteem and self-confidence.

Killmiddag är ett initiativ som startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal i syfte att engagera män i debatten om ett jämställt samhälle. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna uppsats att öka förståelsen för hur maskulinitet skapas inom sammanhanget Killmiddag. Avsikten var även att undersöka varför män väljer att delta och hur de hanterar eventuella splittringar mellan normerna inom och utanför Killmiddag. Det empiriska materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av följande teorier; R.W Connells teori om maskuliniteter, Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om intrycksstyrningoch Anthony Giddens teori om reflexivitet. Resultatet visar att drivkraften till att delta i Killmiddag bygger på att det hos deltagarna finns en förändringsvilja som delvis är sprungen ur metoo-rörelsen och ett missnöje mot rådande maskulinitetsnormer. Det framkommer också att Killmiddag fyller en viktig funktion i deras maskulinitetskonstruktion. I sammanhanget ges utrymme att uttrycka delar av sin identitet och visa känslor som annars inte tillåts i andra manliga gemenskaper. Resultatet visar också att det finns en splittring mellan olika situationsbundna maskulinitetsnormer, vilket föranleder en konflikt mellan individens självuppfattning, maskulinitetsnormer och behovet av andras bekräftelse. Utifrån detta framkommer tre strategier för hantering av dessa splittringar; utmana och förändra normerna, anpassa sig till situationen eller aktivt omge sig med likasinnade. / “Killmiddag” is an initiative launched by the equality foundation Make Equal, with the purpose of engaging men in gender equality issues. Based on this, the intention of this study was to increase knowledge and understanding of how masculinity is created within the context of Killmiddag. Our aim was also to find the reasons why men choose to participate, as well as how they deal with possible conflict between the norms within, and outside of, the Killmiddag forum. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews and was analyzed using the following theories; R.W Connell's theory of masculinities, Richard Jenkin's theory of social identity, Erving Goffman's theory of impression management and Anthony Giddens’s theory of reflexivity. The result shows that men’s motivation to participate in Killmiddag is sparked by a desire to change current masculinity norms, and that this is partly due to the MeToo movement. It also shows that Killmiddag plays an important part when it comes to the participants’ personal constructions of masculinity, this mainly as it is a context that allows them to express parts of their identity and show emotions that normally are not accepted within male forums. In addition, the result brings light to a split between different situational masculinity norms, which can cause conflict between an individual’s self-perception, masculinity standards and the need for others’ approval. In regards to this, three different strategies for managing these problems were found: to challenge and change the norms, adapt to the given situation or purposefully surround oneself with like-minded people.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.

No description available.

Det digitala beteendet förändras i takt med samhället och vår sociala värld flyttar sig allt mertill digitala miljöer. Samtidigt ställer samtiden höga krav på individualisering. Trots det sökersig allt fler kvinnor till separatistiska gemenskapsgrupper. Syftet med denna studie är attbättre förstå digitala separatistiska grupper på Facebook och vilken funktion de fyller genomatt studera interaktionsmönster mellan gruppmedlemmar. Gruppernas egenskaper analyserasför att undersöka vilken roll det kollektiva har och hur känslan av trygghet skapas. Detta görsutifrån Giddens teorier om individualism och reflexivet, ett feministiskt perspektiv och nyareteorier kopplat till digital interaktion på Facebook. Fem individer har intervjuats kring deraspersonliga upplevelser och reflektioner av att vara medlem till en grupp som är till för demsom identifierar sig som kvinna. Resultatet visar att Facebookgruppen används som enreflexiv resurs där medlemmarna delar vardagliga frågor och dilemman. Empirin ger ocksåstöd för att det finns två huvudsakliga förhållningssätt, passivt och aktivt, med ett antal behov.Behoven kretsar kring att uppleva samhörighet och utbyta erfarenheter som således bottnar idet kollektiva. Gruppen samskapar trygghet i hur detta utbyte sker. Studien ger belägg för attvar medlems individuella erfarenheter bidrar till en kollektiv resurs som således allamedlemmar får tillgång till, oavsett passivt eller aktivt förhållningssätt. Kollektivet stimulerarsåledes till den individuella kvinnans förmåga att reflektera över de frågor och funderingarsom gruppen sluts upp kring. Empirin pekar på att dessa digitala rum är ett sätt att bemötamaktordningarna utanför gruppen i den fysiska världen. Sammanbindande normer bidrar tillgruppens trygghet och upplevs dels i en strukturell konstruktion av administratörerna, dels iett samskapande som bygger på interaktionen inom gruppen. Hur medlemmarna delar ochkommenterar inlägg baseras på en rituell och deltagande kultur, men också på strukturellametoder för att stänga ute konflikter och andra hot mot den säkra miljön som det digitalatrygga rummet ska utgöra.