Denna studies syfte är att få en ökad förståelse kring hur egenföretagare drar gränser mellan arbete och privatliv i det moderna samhället. Vidare är att få en ökad förståelse kring gränsdragning och hantering av den samt vilken roll det moderna fenomenet Hoffice har som både arbetsplats och arbetssätt. Dessutom belyses hur den ökade friheten och individualismen i samhället påverkar individ och gränsdragning. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med egenföretagare som är medlemmar i Hoffice, ett av de nya arbetssätten i Sverige idag. Studien visar att gränsdragningen kan delas in i tre delar, vilka är genom tid och rum samt genom mental gränsdragning. Faktorer som styr gränsdragning är exempelvis kunder, barn och ekonomi, något respondenterna behöver förhålla sig till och inte kan styra över. Gemensamt är att de upplever sig ha en frihet kring att forma sitt liv och sin identitet. Studien visar att det inte finns någon klar gränsdragning mellan arbete och privatliv utan de sammanflätas. Som egenföretagare har de många val de behöver göra både kring sitt företagande och privatliv, det har även framkommit att Hoffice har en betydande roll för respondenternas gränsdragning. / This study aims to get an understanding about how the self-employed draws boundaries between work and private life in modern society and how the boundaries is managed. The purpose of the study is to get an understanding of which role the modern phenomenon Hoffice have as both as a workplace and a workmethod. Furthermore the study illustrate how the increasing freedom and individualism in modern society affects the individual and the boundaries. The study is based on five semi-structured interviews with self-employed workers who are members of Hoffice. The study shows that boundaries can be divided into three parts, by time and space as well as mentally. External factors controlling the boundaries are for example children, finances and customers, something the respondents have to relate to and at the same time have no control over. Common is that the respondents feel they have freedom to shape their own life and identity. The study shows that there is no clear limits between work and private life, they blend together. A self-employed have many choices they have to do both for the business and the personal life, it has emerged that they are helped by Hoffice when it comes to boundaries between work and private life.

Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare. / How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.

I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.

This doctoral thesis examines how Sami women were represented in Swedish and Sami press during the years 1966, 1986 and 2006. Moreover, it problematises how the image of "the Sami woman" was constructed and represented in the press, in relation to the (re)production of normality and deviance, with special attention to the concepts of ethnicity and gender. The thesis adopts a theoretical framework informed by post-colonial theory and intersectional analysis, and the empirical study was approached through critical discourse analysis. Concepts such as orientalism, intersectionality, and strategic essentialism are central to the study, and the thesis includes discussions on ethics, reflexivity, knowledge and power as well as scrutinizing the hegemonic Western perspective in connection to Sami related research. As the main source materials, the Sami magazine Samefolket, and the Vilhelmina Sami press clippings archive were used. In addition to the articles, some of the women who appeared in the newspapers and magazines were interviewed, providing a valuable complement to the printed source materials. The study shows that Sami women were represented in a stereotypical manner in both Samefolket and in the Swedish press, with clear connections to the image of the Sami as it was formulated in the Swedish Sami policy during the 20th century. The balance between Sami and Swedish ethnicity was given increased attention over time, and women approached the theme by expressing themselves through various forms of art such as literature, film, photography or other extroverted activities. The importance of Sami women for the Sami ethno-political mobilisation appears to be more significant than has previously been noted, however women act from artistic platforms aswell as the traditional political arenas. As the dominant Swedish society, including members of the media, generally hold a low level of knowledge about Sami societies the discussion on Sami society, history and culture is kept at a rudimentary level. As a consequence, opportunities for in-depth discussions that represent the Sami from heterogeneous and alternative perspectives are limited. / <p>20160120: författaren har numera efternamnet Drugge. /ME</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade identiteten online på Instagram. För att kunna besvara studiens frågeställning genomförde de två författarna 8 intervjuer. Deltagarna bestod av unga vuxna inom åldersgruppen 18 - 25 år och var både kvinnor och män. För att tolka intervjuerna applicerades teorier och koncept från Anthony Giddens, Erving Goffman och Charles Horton Cooley. Denna studie gjordes mot bakgrund av sociala medier och självbild samt identitet och Instagram. Resultatet bygger på fem teman som uppkom under intervjuerna: påverkan, syfte, process, intryck och observationer. Det studien kom fram till var att deltagarna påverkades av online identiteten men på olika sätt. Ett sätt var att individer kunde finna sig själva och andra kunde få en sämre självkänsla från Instagram. Deltagarna var påverkade av andra människor inom plattformen av Instagram när det kom till processerna för att presentera online identiteten. Processerna kunde innebära hur deltagarna valde ut bilder, tankeprocesser inför att ladda upp en bild och liknande. Studien visade att offline identiteten kunde påverkas av online identiteten men andra individers bedömningar och närvaro hade en betydande påverkan på online identiteten. Detta är en intressant aspekt av identitet och Instagram som tidigare forskning inte fokuserat på och kan vara betydande i framtida studier om individers sociala beteende inom sociala medier.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att ge en bild av hur kvotflyktingar uppfattar och praktiskt hanterar sin tillvaro, samt att identifiera olika taktiker/strategier som därvid använts. Empirin består av ostrukturerade intervjuer med 4 informanter, vilka tidigare mottagits som kvotflyktingar. Intervjuerna har transkriberats och kodats för analys. Kvalitativ metod har använts. Teoretiskt ramverk för analys har bestått av tre kopplade ingångar: 1. Scenen för handling. 2. Habitus. 3. Taktiska dispositioner. Empirin visar att informanterna uppskattar Sverige som Scen för handling. Sverige uppfattas som ett tryggt och välordnat land. Demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och vänlighet beskriver kontexten. Avigsidorna är byråkrati och disciplinering. Informanternas tidigare erfarenheter inverkar tydligt på hanteringen av tillvaron. Informanterna betonar vikten att se och hitta möjligheter i Sverige. Resultatet visar att informanterna tillämpar ett förhållningssätt med beredskap för taktiska manövrer längs vägen. / <p>2008-06-04</p>

The aim of this thesis is to study how self presentations and reflexive writing work as displaying identity in the school context. In the curriculum from 1994 and the current curriculum (GY11) for the Swedish upper secondary school, identity making is central in how the subject Swedish  is defined. It is through language and different media the student will strengthen her individual and cultural identity. The material consist of students’ texts, inspirational texts and an assignment from the national test 2008 in the subject Swedish from upper secondary school. I examine how these texts provide a context for the student's own self presentation. I see this as a situation of interaction between the school as an institution and students’ writing. The study is discourse analytical where self presentations produced within the school are linked to a societal and historical context, based on theories on reflexivity and modernity, communication and enterprise culture and individualization/subjectivity and power. The methodological tools are primarily drawn from Systemic Functional Grammar and Narrative analysis. The results indictate a clear interaction when it comes to content as well as form between self presentation / life story and the construction of the assignment and the inspirational texts that the school provides. The discursive practice has great impact on the students’ own stories about themselves, and shows how the students handle the the discursive framework and the prerequisite provided from the school. The study's main contribution to school and writing research is to show how this is carried out.

Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka förhållandet mellan migration, reflexivitet och social klass. I fokus för den empiriska analysen står högt kvalificerade estniska emigranter. Reflexivitet har hittills inte varit ett viktigt begrepp i migrationsstudier. Även om vissa studier använt ordet reflexivitet, har det i huvudsak fungerat som bakgrundsbegrepp. Det finns en påtaglig brist på empiriskt orienterade studier av reflexivitet i migrationsstudier. Avhandlingen består av fyra artiklar med något olika inriktning. Den första undersöker det empiriska fallet i sin helhet utifrån en survey-undersökning om estniska migranter. Den andra artikeln diskuterar den brittiske sociologen Margaret Archers sätt att analysera migration och argumenterar i hennes efterföljd för ett socialpsykologiskt synsätt på de skiftande motiven att migrera. Den tredje artikeln utmanar tanken på att migranters återvändande i huvudsak kan förstås som saknad efter sociala relationer och känslor av hemlängtan. I den fjärde artikeln föreslås ett sätt för livsstilsorienterade migrationsstudier att hantera frågan om reflexivitet. Här positioneras livsstilsmigranter teoretiskt till andra typer av migranter och hur variationer ilivsstilsmigration kan analyseras. Trots inbördes variation har samtliga artiklar en gemensam nämnare. / This thesis focuses on issues around reflexivity and highly skilled migration. Reflexivity has been an underused concept in migration studies and incurporating it has been long overdue. By reflexivity this thesis understands the capacity of an actor to evaluate his or her position in relation to social structures, to take action in managing those structures and, finally, to critically revise both the position and action taken. There are multiple reasons as to why incorporating reflexivity is a useful endeavor to migration studies. On one hand, using reflexive types in order to understand different migration motivations offers an alternative to otherwise mainly class based explanations behind migration objectives. Migration research has long relied on the idea that migration motivations can be coupled with societal and class background. Similarly, return migration has been described almost unanimously as a result of a homing desire. Both positions, as claimed in this thesis, are oversimplifications. On the other hand, I argue that, reflexivity helps to analyze the importance of class or even society on migration in 21th century. This is why I suggest to analyze all three in concurrence – migration, reflexivity and class. In the following pages I analyze how reflexivity can be operationalized for studying migration. So far, reflexivity has been either used as background concept – mobility studies or for explaining particular kind of migration – lifestyle migration. I argue, that with careful operationalization reflexivity could be useful tool for explaining wide-variety of migrations – family, labour, lifestyle etc. Three articles in this thesis focus on providing such operationalizations, analyzing the relationship between migration motivations and reflexivity. Finally, the first article in this thesis analyzes the background of my particular group of migrants – Estonian highly skilled migrants and positions them in relation to other groups in Estonian society. Moreover, the article also underlines that self-development and lifestyle, if you will, is an important motivation for Eastern European migrants as well.

Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med underställda, innan en tuff sak skall framföras och sättet att kommunicera med underställda. Reflektion kring sitt ledarskap var framträdande kring att utveckla sina medarbetare och underlätta deras arbete. Respondenterna reflekterar och tänker kritiskt kring sitt ledarskap mest efter arbetsdagen och minst under arbetsdagen. De som var reflexiva på arbetet var oftast meta-reflexiva. / After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example so employees could be developed. Reflection on leadership can be triggered in the form of evaluations with subordinates, before a tough thing is to be presented and the way of communicating with subordinates. Reflection on their leadership was prominent in developing their employees and facilitating their work. The respondents reflect and think critically about their leadership most after the working day and least during the working day. Those who were reflexive at work were usually meta-reflexive.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur Sveriges miljöpolitik, höga driftkostnader och statligt agerande upplevs ha påverkat småskaliga lantbrukare i Sverige och deras levnadsvillkor. För att undersöka problematiken valdes åtta lantbrukare ut för att delta i semi-strukturerade intervjuer, där de fick uttrycka sina egna perspektiv och uppfattningar om lantbrukaryrket i förhållande till miljöpolitiska strategier och rekordhöga driftkostnader i lantbrukarbranschen. Det utvalda teoretiska ramverket att understödja denna sociologiska studie bestod i Becks tes om risksamhället, alienationsteorin och teorin om livsformsanalys. En doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar valdes också ut till studien, vilka agerade som inspirationskälla för intervjuguiden. Det empiriska materialet resulterade i en övergripande slutsats om att den ökade riskmedvetenheten och reflexiviteten har omvandlat lantbruket som livsform. Respondenternas synpunkter indikerar att svenska lantbrukares levnadsvillkor potentiellt är hotade, då lantbrukare finner sig alienerade från staten och upplever sig stundtals vara bortglömda av samhället i stort. I relation till samhälleliga reaktioner under COVID-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina, var den utvalda gruppen av lantbrukare ändå optimistiska kring lantbrukaryrket ur ett framtidsperspektiv. / The aim of this qualitative study was to get a better understanding of how Sweden’s environmental politics, high operating costs and governmental action are perceived to have affected small-scale farmers in Sweden. In order to do this, eight farmers got selected to participate in semi-structured interviews to express their own views and perspectives on farming as a profession in relation to Sweden’s climate mitigation strategies and record-high operating costs. The sociological theories selected to complement the research process were Becks concept of ”risk society”, the theory of alienation and the theory of lifeform analysis. One doctoral thesis and four scientific articles were also used in the study and functioned as a source of inspiration for the interview guide. The empirical data from the interviews led to the conclusion that the increase of ecological risk-awareness and reflexivity has transformed farming as a lifeform. The views of the selected participants indicate that the business conditions of Swedish farmers potentially are threatened, and that farmers find themselves alienated from the government as well as being overlooked by the general public. In relation to societal reactions during the COVID-19 pandemic and current war in Ukraine, the selected group of farmers remained optimistic about the farming profession and what the future holds.