Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid.

Den här C-uppsatsen undersöker hur tjejtidningen Veckorevyns självhjälpsjournalistik har sett ut och förändrats under perioden 2005–2014. Undersökningen har gjorts genom att analysera hur Veckorevyns artiklar med tips och råd – i uppsatsen kallat självhjälpsartiklar – har sett ut och utvecklats de senaste tio åren. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys samt bildanalys. Vi har också undersökt hur självhjälpsjournalistiska texter kan vara identitetsbildande för tidningens läsare med hjälp av John B Thompsons teori om identitetsbildning. Studien visade att Veckorevyns självhjälpsartiklar kan delas in i fyra kategorier: sex, relationer, träning och hälsa samt övrigt. Tilltalet i artiklarna har utvecklats från 2005 till 2014, men formen är densamma. Bilderna som hör till de undersökta artiklarna kan delas in i två kategorier – beskrivande bilder och generella kategoribilder. Under våra undersökningsår har inte bilderna utvecklats lika mycket som artiklarnas texter. Personerna på bilderna har samma typ av normativa utseende och utför liknande handlingar under alla år. Utifrån vår undersökning går det att konstatera att Veckorevyns självhjälpsjournalistik har utvecklats från 2005 till 2014 och att tidningens artiklar i hög grad påverkar sina läsares identitetsbildning.

<p>Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering. Deltagarna får även arbeta med att förändra säkerhets- och stressbeteenden. De 6 deltagare som fullföljde behandlingen uppvisade förbättringar av sömn och dagsymtom på flertalet utfallsmått. Signifikanta förbättringar visade sig på Insomnia Severity Index, Dysfunctional Beliefs and Attitudes about Sleep, samt reducering av skattade dagtidsbesvär. Självhjälpsmanualen kommer till hösten att utvärderas i en kontrollerad studie av Karolinska internetpsykiatri (KIP).</p>

<p>Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.</p>

<p>Insomni är ett stort folkhälsoproblem där Kognitiv beteendeterapi</p><p>(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling också i form av</p><p>självhjälp. Föreliggande studie hade till syfte att undersöka hur hållbara resultaten av en behandling med en självhjälpsbok är över tid och om ett terapeutstöd 15 minuter i veckan via telefon gav någon skillnad för behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,</p><p>kontrollerad studie där 130 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna</p><p>för sömnsvårigheter. Betingelserna var behandling med stöd,</p><p>behandling utan stöd och kontrollgrupp på väntelista. Efter 6 veckors</p><p>behandling visade resultaten utifrån insomninns svårighetsgrad,</p><p>sömnrelaterade beteenden och sömndagboksmått att båda</p><p>behandlingsgrupperna signifikant förbättrats och att</p><p>behandlingsgruppen med stöd förbättrats mest. Vid 3 månaders</p><p>uppföljning var resultaten stabila. Slutsatsen är att</p><p>sjävhjälpsbehandling med KBT i biblioterapiformat förefaller ha en</p><p>god effekt vid insomni. En effekt som förstärks av tillgång till ett</p><p>begänsat terapeutstöd.</p>

<p>Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi</p>

<p>Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått. Resultaten visar att en god behandlingseffekt uppnåddes i båda betingelserna. I gruppbetingelsen saknade 70 % depressionsdiagnos efter genomgången behandling. I Internetbetingelsen var motsvarande siffra 86.2 %. Ingen signifikant skillnad i behandlingsresultat kunde uppmätas mellan behandlingsformerna. Uträknade effektstorlekar indikerar dock att Internetbehandlingen varit mer verksam. För MADRS-S var inomgruppseffektstorleken d = 1.06 för gruppbehandling och d = 1.35 för Internetbehandling. I båda terapiformerna användes samma behandlingsmaterial som också använts vid tidigare behandlingsstudier.</p>

Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering. Deltagarna får även arbeta med att förändra säkerhets- och stressbeteenden. De 6 deltagare som fullföljde behandlingen uppvisade förbättringar av sömn och dagsymtom på flertalet utfallsmått. Signifikanta förbättringar visade sig på Insomnia Severity Index, Dysfunctional Beliefs and Attitudes about Sleep, samt reducering av skattade dagtidsbesvär. Självhjälpsmanualen kommer till hösten att utvärderas i en kontrollerad studie av Karolinska internetpsykiatri (KIP).

Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått. Resultaten visar att en god behandlingseffekt uppnåddes i båda betingelserna. I gruppbetingelsen saknade 70 % depressionsdiagnos efter genomgången behandling. I Internetbetingelsen var motsvarande siffra 86.2 %. Ingen signifikant skillnad i behandlingsresultat kunde uppmätas mellan behandlingsformerna. Uträknade effektstorlekar indikerar dock att Internetbehandlingen varit mer verksam. För MADRS-S var inomgruppseffektstorleken d = 1.06 för gruppbehandling och d = 1.35 för Internetbehandling. I båda terapiformerna användes samma behandlingsmaterial som också använts vid tidigare behandlingsstudier.

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.