Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi

Insomni är ett stort folkhälsoproblem där Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling också i form av självhjälp. Föreliggande studie hade till syfte att undersöka hur hållbara resultaten av en behandling med en självhjälpsbok är över tid och om ett terapeutstöd 15 minuter i veckan via telefon gav någon skillnad för behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad, kontrollerad studie där 130 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna för sömnsvårigheter. Betingelserna var behandling med stöd, behandling utan stöd och kontrollgrupp på väntelista. Efter 6 veckors behandling visade resultaten utifrån insomninns svårighetsgrad, sömnrelaterade beteenden och sömndagboksmått att båda behandlingsgrupperna signifikant förbättrats och att behandlingsgruppen med stöd förbättrats mest. Vid 3 månaders uppföljning var resultaten stabila. Slutsatsen är att sjävhjälpsbehandling med KBT i biblioterapiformat förefaller ha en god effekt vid insomni. En effekt som förstärks av tillgång till ett begänsat terapeutstöd.

Det finns många människor i samhället som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Sociala företag är en form av verksamhet som arbetar för att bemöta dessa problem genom att integrera människor till både samhället och arbetsmarknaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att fördjupa förståelsen för sysselsättningens betydelse genom att undersöka erfarenheter som individer fått på ett socialt företag. Bronfenbrenners bioekologiska modell för mänsklig utveckling och Antonovskys känsla av sammanhang har använts för att analysera individernas erfarenheter med ett fokus på utveckling och sysselsättningens betydelse. Datamaterialet består av en blandning av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokument och har insamlats under totalt fyra dagar i verksamheten. Studien tyder på att en meningsfull sysselsättning har positiva effekter för individer oavsett om de får sin försörjning från det sociala företaget eller annat håll. För vissa individer blir det sociala företaget ett steg mot den öppna arbetsmarknaden. För andra individer är det en meningsfull tillvaro som kan tänkas bevara hälsa och förhindra återfall i missbruk. Trots att sysselsättning på det sociala företaget inte erbjuder en långsiktig trygghet uttrycker intervjupersonerna en rad olika positiva effekter som sträcker sig från bland annat stärkt självförtroende till förbättrad språklig förmåga. Några av de faktorer som tycks vara betydelsefulla för utvecklingen är stort inflytande över den egna arbetsbelastningen och arbetsuppgifterna, låg grad av kontrollerande inslag från verksamheten, samt en öppen och tillåtande arbetsmiljö.

The main objective of this study was to study individuals experience of panic disorder. The underlying method in the study was of qualitative art, were theme based analysis were used and semi structured interviews were conducted. Six interviews were conducted with individuals that for themselves or with the help of primary care for filled the DSM-IV criteria for panic disorder. The results showed that the participants felt that their panic disorder was more or less prominent depended on the stability of the participants subsistence. The participants felt less of their panic disorder if they had a more stable subsistence and felt the panic-disorder were more prominent if the participants felt more stressed. The interviews led to four themes, The Individuals experience of panic disorder, life situation, sense of losing control and a sense of no one would understand. / Syftet med studien är att undersöka individers upplevelse av panikångest. Studien är kvalitativ och bygger på tematisk innehållsanalys, för studien har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med individer som enligt sig själv eller sjukvården uppfyller DSM-IV kriterier för panikångest. Resultatet presenterar den enskilde individens upplevelse av panikångest. Resultatet visar att intervjupersonerna upplevde sin panikångest som mer eller mindre framträdande beroende av stabiliteten i deras tillvaro. En stabil tillvaro upplevdes av deltagara minska panikångesten och en mer stressad tillvaro, upplevdes av deltagarna att öka deras panikångest. Intervjuerna ledde fram till fyra teman, Individens upplevelse av panikångest, livssituation, känsla av total kontrollförlust samt känsla av att ingen skulle förstå.

<p><p>Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi i</p><p>självhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker även</p><p>sambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektive</p><p>undvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades via</p><p>specialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingen</p><p>behandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanlig</p><p>behandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.</p><p>Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,</p><p>katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visar</p><p>att katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande i</p><p>form av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.</p><p>Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera då</p><p>deltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.</p><p>Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydliga</p><p>förändringar mellan för- och eftermätning. Resultaten diskuteras med</p><p>avseende på vidmakthållandefaktorer av förlossningsrädsla och</p><p>svårigheter i behandlingen av förlossningsrädsla.</p></p><p> </p>

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi i självhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker även sambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektive undvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades via specialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingen behandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanlig behandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling. Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla, katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visar att katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande i form av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla. Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera då deltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen. Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydliga förändringar mellan för- och eftermätning. Resultaten diskuteras med avseende på vidmakthållandefaktorer av förlossningsrädsla och svårigheter i behandlingen av förlossningsrädsla.

Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys granskat fyra populära självhjälpsböcker och deras framhävande av hyperindividualism. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, retoriken i dessa självhjälpsböcker tillskriver läsaren ansvar och framhäver ett hyperindividualistiskt synsätt på psykiska hälsa/ohälsa. Detta genomförs genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv till hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Självhjälpböcker behandlas i denna studie som ett fenomen vars popularitet uppstått till följd av nyliberalismens prägel i västvärlden. Av resultatet framkommer det att tre av de fyra böckerna tydligt framhäver ett hyperindividualistiskt perspektiv på psykisk hälsa/ohälsa. Böckerna producerar och reproducerar därmed det hyperindividualistiska perspektiv som nyliberalismen kan ge upphov till. Vidare i studien diskuteras böckerna ha materiell agens vilket innebär att böckerna i sig själva ses som aktörer med makt i samhället.

Föreliggande studies syfte var att undersöka behandlingseffekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd, för personer med olika typer av ångestproblematik. Ett ytterligare syfte var att undersöka behandlingsresultaten när deltagaren själv fick förfoga över behandlingens upplägg och innehåll. Huvudkomponenten i behandlingen utgjordes av sammanlagt 16 moduler hämtade från tidigare Internetbehandlingar riktade mot social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom samt depression. Behandlingsgruppen utgjordes av 27 individer som varit kontrollgrupp i en tidigare behandlingsstudie. För samtliga deltagare pågick behandlingen tio veckor. Beroendevariabler utgjordes av självskattningsformulären Clinical Outcome in Routine Evaluation – Outcome Measure, Beck Anxiety Inventory, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self Rated, Quality Of Life Inventory, resultat på SCID-intervjuer samt kodning av totala symtom. Beroende t-test visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant på samtliga beroendevariabler, vilket innebär att denna KBT-behandling har lett till minskad grad av ångest, nedstämdhet samt ökat välmående, funktion och livskvalitet för deltagarna. Genomsnittlig effektstorlek inom gruppen var Cohens d=0.88.

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar. I det första temat framgår att bortträngning och identitetsberövande utgjorde två centrala teman i livsberättelserna. Det andra temat behandlade betydelsen av grupptillhörighet, där det tydligt framkommer att diskussionsforumet betyder mycket för stärkandet av informanternas personliga identitet. Det tredje temat visade att förändringar i levnadssätt och levnadsvanor har visat sig i både psykiska och fysiska avseenden. Slutligen diskuteras huruvida en kombination av professionell hjälp som exempelvis terapi och diskussionsgruppen som komplement vore ett bra förfarringssätt att nå den känslomässiga separation, som ännu inte uppnåtts efter den rumsliga separationen som många informanter gjort från sina föräldrar. / The overall aim of this essay has been to contribute to a deeper understanding of self-help on the Internet by illuminating the individual's awareness and interaction with others. The study's subject of research has been seven individual life stories found on a newsgroup on the Internet and was implemented with a narrative research method and a hermeneutic approach. The study is qualitative in its nature and the individual's behavior and self-perceived reality has been the main focus. The theory that has been applied in the study is the pragmatic micro perspective symbolic interactionism with the following theoretical starting points: symbols, displacement, deprived of identity and mutual aid. The thematic structure of the analysis has been based on the study’s three research questions of which the first theme highlighted displacement and deprived of identity as the two main themes in the life stories. The second theme dealt with the importance of group membership, which clearly showed that the newsgroup means a great deal for strengthening their personal identity. The third theme revealed that the changes in lifestyle and habits have been both psychological and physical. Whether or not the spatial separation many informants made ​​from their parents can measure up to an emotional separation that they have not yet reached were discussed and lastly an implication that a combination of professional help such as therapy and newsgroup as a supplement may be a good method to reach the emotional separation.