Bakgrund:Cirka 350 miljoner människor världen över lider av psykisk ohälsa. Panikångestinnefattar isolerade panikattacker och diagnosen paniksyndromär en av de vanligast förekommande diagnoserna.På grund av att psykisk ohälsa anses vara tabu blir människor som lever med panikångestofta bemötta med fördomar. Fördomaroch de begränsningar och konsekvenser som panikångest orsakar gör att livet och vardagen för den drabbade påverkas.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa människors upplevelser av att leva med panikångest.Metod: En kvalitativ studie baserad på sex självbiografier som handlar om människors upplevelser av att leva med panikångest. Samtliga självbiografier granskades med hjälp av en mall för källkritik av tryckt text. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att människor med panikångest upplevde en känsla av att förlora kontrollen. Vardagen förändrades och begränsades markant efter att panikångesten blivit en del av livet. Relationen med nära och kära påverkades och längtan över förståelse och professionell hjälp fanns. Mötet med vården blev i många fall en negativ upplevelse när bemötandet var fördomsfullt och präglat av okunskap. Slutsats: Panikångest är ett tillstånd som berör hela människan.Människor med panikångest måste därför bli bemötta med ett helhetstänk som innebär att sjuksköterskan tar hänsyn till både kropp och själ. För att kunna tillämpa en god individanpassad vård och ge patienterna ett bra bemötande krävs ytterligare forskning som går djupare in på människors olika upplevelser av hur det är att leva med panikångest

No description available.

The main objective of this study was to study individuals experience of panic disorder. The underlying method in the study was of qualitative art, were theme based analysis were used and semi structured interviews were conducted. Six interviews were conducted with individuals that for themselves or with the help of primary care for filled the DSM-IV criteria for panic disorder. The results showed that the participants felt that their panic disorder was more or less prominent depended on the stability of the participants subsistence. The participants felt less of their panic disorder if they had a more stable subsistence and felt the panic-disorder were more prominent if the participants felt more stressed. The interviews led to four themes, The Individuals experience of panic disorder, life situation, sense of losing control and a sense of no one would understand. / Syftet med studien är att undersöka individers upplevelse av panikångest. Studien är kvalitativ och bygger på tematisk innehållsanalys, för studien har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med individer som enligt sig själv eller sjukvården uppfyller DSM-IV kriterier för panikångest. Resultatet presenterar den enskilde individens upplevelse av panikångest. Resultatet visar att intervjupersonerna upplevde sin panikångest som mer eller mindre framträdande beroende av stabiliteten i deras tillvaro. En stabil tillvaro upplevdes av deltagara minska panikångesten och en mer stressad tillvaro, upplevdes av deltagarna att öka deras panikångest. Intervjuerna ledde fram till fyra teman, Individens upplevelse av panikångest, livssituation, känsla av total kontrollförlust samt känsla av att ingen skulle förstå.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Panikångest kännetecknas av återkommande panikattacker som efterföljs av stark rädsla, ångest samt beteendeförändring hos den drabbade. Panikångest drabbar fler kvinnor än män och kan leda till försämrad livskvalitet. Tio procent av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet av en panikattack. Anledningen till att kvinnor drabbas oftare än män är inte fastställt men socioekonomisk ställning, biologi, kränkningar och överfall kan vara tänkbara orsaker. Negativa attityder och stigmatisering mot personer som lider av psykisk ohälsa förekommer hos vårdpersonal.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av panikångest Metod: En kvalitativ metod användes baserad på tre stycken patografier. Analys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Kvinnorna beskrev en förändrad vardag som grundade sig i ett förändrat tankesätt och en rädsla. De upplevde en förändrad självbild med känslor av skam och en förlorad identitet. Kvinnornas fysiska och psykologiska upplevelser vid en panikattack beskriver deras känslor av panik. Slutsats: Att drabbas av panikångest innebär ett lidande både psykiskt och fysiskt. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de drabbade kvinnornas upplevelse för att kunna ge en god omvårdnad.