ABSTRACT  Aims:  While the relationship between unemployment and well-being is widely acknowledged, there has been little exploration of its consequences for older workers. It is also less clear whether this relationship differs between welfare states characterized by varying levels of social protection for the unemployed. Thus, the aim is to examine the relationship between unemployment and well- being, considering factors such as age and gender across diverse contexts.  Methods:  Data is utilized from the European Social Survey (ESS), round 9 conducted in 2018, encompassing 25 countries classified into five welfare state regimes (Scandinavian, Anglo-Saxon, Bismarckian, Southern and Eastern), with 44 577 respondents, aged 16-90. Well-being is measured using the variable "Happy" on a 10-point scale. The analysis includes individual-level factors (employment status, age, gender) and macro-level factors (welfare state regimes). Employment status was main activity in the last 7 days. Linear regression models are employed, with a focus on both the entire population and the unemployed within each welfare regime. The analysis initially compares well-being between the employed and unemployed, followed by a focused analysis on older (55 years or older) unemployed.  Results:  Unemployed individuals in all countries reported lower well-being than those employed. Scandinavian, Anglo-Saxon and Bismarckian regimes exhibit a significant negative impact of unemployment on well-being, while Southern and Eastern European states demonstrate more modest impacts. Older unemployed individuals generally indicate higher well-being across all regimes compared to young and middle-age unemployed, although the results lack statistical significance. Gender-based disparities in well-being within the Scandinavian, Anglo-Saxon, and Bismarckian regimes also lack statistical significance, implying an equivalent negative impact of unemployment on both men and women. In contrast, Eastern and Southern regimes exhibit a significant distinction, with higher well-being among unemployed women compared to men. Conclusion:  The negative relationship between unemployment and well-being is consistent across Europe but varies by welfare state regime. Simultaneously, older unemployed individuals report higher well- being, suggesting that younger and middle-aged unemployed individuals may face more significant challenges in navigating the association between unemployment and well-being. This difference may be attributed to the presence of social protection mechanisms within welfare regimes, exerting a positive influence on the well-being of the older demographic, and variations in work culture, such as an earlier retirement age in some countries and lower work norms in others. The non-existent gender differences in the association between unemployment and well- being in the Scandinavian, Bismarckian, and Anglo-Saxon regimes suggest a shared work norm where women should experience similar psychosocial and economic pressures as men when unemployed. Yet, in Eastern and Southern regimes, women exhibit significantly higher well-being than men, which indicate that traditional standard of the man as the main breadwinner is still pervasive in Eastern and Southern regimes. These findings emphasize the influence of contextual factors on the relationship between unemployment and well-being. / SAMMANFATTNING  Syfte:  Även om sambandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är allmänt erkänt, har det gjorts lite forskning kring dess konsekvenser för äldre arbetstagare. Det är också mindre tydligt om detta förhållande varierar mellan välfärdsstater som kännetecknas av olika nivåer av socialt skydd för arbetslösa. Således är syftet att undersöka förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande, med hänsyn till faktorer som ålder och kön i olika sammanhang.  Metod:  Data används från European Social Survey (ESS), omgång 9 genomförd 2018, omfattande 25 länder indelade i fem välfärdstatsregimer (Skandinavisk, Anglo-Saxisk, Bismarckiansk, Södra och Östra Europa), med 44 577 respondenter i åldrarna 16–90. Välbefinnande mäts med variabeln "Lycka" på en 10-gradig skala. Analysen inkluderar individuella faktorer (sysselsättningsstatus, ålder, kön) och makrofaktorer (välfärdsstatsregimer). Sysselsättningsstatus var huvudaktivitet de senaste 7 dagarna. Linjära regressionsmodeller används, med fokus på både hela populationen och de arbetslösa inom varje välfärdsregim. Inledningsvis jämförs välbefinnandet mellan de sysselsatta och arbetslösa, följt av en detaljerad analys av äldre (55 år och äldre) arbetslösa. Resultat:  Arbetslösa i alla länder rapporterade lägre välbefinnande jämfört med de sysselsatta. Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna uppvisar en signifikant negativ påverkan av arbetslöshet på välbefinnandet, medan länderna i Södra och Östra Europa visar mer måttliga effekter. Äldre arbetslösa indikerar generellt sett högre välbefinnande i alla regimer jämfört med unga och medelålders arbetslösa, även om resultaten saknar statistisk signifikans. Könsskillnader i välbefinnande inom Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna saknar också statistisk signifikans, vilket antyder en likvärdig negativ påverkan av arbetslöshet på både män och kvinnor. Å andra sidan uppvisar Södra och Östra regimerna en signifikant skillnad, med högre välbefinnande bland arbetslösa kvinnor jämfört med män. Slutsats:  Det negativa förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är konsekvent över hela Europa men varierar mellan välfärdsregimer. Samtidigt rapporterar äldre arbetslösa personer högre välbefinnande, vilket antyder att yngre och medelålders arbetslösa personer kan stå inför större utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av arbetslöshet. Denna skillnad kan bero på närvaron av socialt skyddsnät inom välfärdsregimerna, vilket har en positiv inverkan på välbefinnandet hos de äldre, samt variationer i arbetskultur, såsom en tidigare pensionsålder i vissa länder och lägre arbetsnorm i andra. De icke existerande könsskillnaderna i förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande i Skandinaviska, Bismarckianska och Anglo-Saxiska regimerna antyder en gemensam arbetsnorm där kvinnor bör uppleva liknande psykosociala och ekonomiska påfrestningar som män när de är arbetslösa. I motsats till detta uppvisar kvinnor i Östliga och Sydliga regimerna signifikant högre välbefinnande än män, vilket indikerar att den traditionella normen där mannen är huvudförsörjaren fortfarande är utbredd i Östa och Södra regimerna. Dessa resultat betonar betydelsen av kontextuella faktorer för förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande.

Vad är det som gör att kvinnor attraheras av män med kriminella anknytningar, och vad får dessa kvinnor att kvarstå i förhållandet trots att de upplever fysisk och psykiska påfrestningar? Samspelet mellan våld och kärlek är inte ett nytt fenomen, men som kan leda till olika typer av problematik. Teoretiskt sett baseras studien på ett psykologiskt perspektiv och belyser konceptet av stigma, KASAM och PTSD. Vidare  beskrivs dessa teorier baserat på materialet från intervjuerna, där resultaten analyseras utifrån behandlarna som dagligen arbetar och träffar kvinnor med denna typ av utsatthet.  Resultatet visar utifrån behandlarnas möten med kvinnor vikten att skapa en trygg miljö och en känsla av trygghet för att kunna arbeta kring behandling av trauma. Resultaten indikerar att dessa utsatta kvinnor upplever stress och en hög nivå av ångest, detta indikerar att det finns ett behov av att visa stöd utifrån KASAM och empowerment. Behandlarna belyser att psykisk stress inkluderar skuld och skam samt att de påverkar själva förbättrings vägen samt att det leder till återfall, vidare hur det komplicerar vägen till tillfrisknande från trauma. Det är viktigt att uppmärksamma medvetenhet och stöd till de våldsutsatta kvinnor och på så sätt främja en hälsosam tillfrisknande. Studien belyser de motgångar som behandlarna möter i sitt arbete med dessa kvinnor samt vikten av att kunna balansera mellan stöd och respekt för dessa kvinnor som lever i förtryck. / What is it that makes women attracted to a person with criminal connections, and that they stay in the relationship despite experiencing mental and physical stress? The interplay between violence and love is not a new phenomenon, but which can often lead to various types of problems. Theoretically, the study is based on a psychological perspective and highlights the core concepts of stigma, KASAM and PTSD. Furthermore, these theories are discussed based on the interview material, where the results are analyzed based on the work of staff who work daily to meet and treat women in this type of vulnerability. The results show how the participating women and employers working with these types of issues emphasize the importance of creating a safe environment and a strong sense of belonging in order to be able to talk and work towards healing from their traumas. The results indicate that these women experience stress and a high level of anxiety, this indicates that there is an underlining of need to offer support based on KASAM and empowerment. The workers highlighted that psychological stresses includes guilt and shame and the way it interrupts the healing processes and often leading to relapse, furthermore how it complicates the path to recovery from trauma. It is important to raise awareness and support these women, this way it promotes a healthy recovery. The study highlights the challenges that the staff faces, and how important it is to be able to balance between the support and respect for the women living in exposure.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer. De anordnar även föreläsningar och en årlig musikfestival som är gratis. Medlemmarna upplever ett utanförskap och upplever att de inte har möjligheter att uppnå sina mål och drömmar som boende i andra områden utanför förorten. Men möjligen är det så att deär fast i sin egen upplevelse av alienation mot det omgivande samhället och snarare bidrar till den än att, som de vill, motverka den.Nyckelord: Social rörelse, Förorten, Alienation / The purpose of this paper was to investigate Pantrarna by looking at what kind of social movement Pantrarna are. Social factors behind the founding, the rolemodels, methods used, how they were organized and what they wanted to achieve was studied. The background ofthe founding of the social movement like Pantrarna was complex and therefore several theories and concepts were used to try to understand the context as well as Pantrarna as a social movement. Qualitative method consisting of interviews, content analysis of the movie about them, observation at their festival, a netnographic study of the movement through Facebook, Youtube and on their website.The most important findings was that Pantrarna is a social movement that rests on a conflictperspective where they use methods like storming politicians meetings and through demonstrations. They also arrange lectures and a yearly music festival that’s free. The members experience an exclusion and they feel that they don’t have the same possibilities to achieve their goals and dreams like the residents in other areas outside the suburbs. But maybe they are stuck in their own experience of alienation towards the surrounding society and rather contribute to it, as oppose to doing what they want, counteract it.Keywords: Social movement, Suburb, Alienation.

Studien undersöker flerspråkiga föräldrars erfarenheter av upplevt socialt stöd i föräldrarollen till ett barn med kommunikationsnedsättningar. Forskningsfrågorna berör även vilken betydelse stödet får för kontakten med barnet. Metoden som använts är en sekventiell mixad metod (enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer) som utgår från en transformativ strategi. Studiens vetenskapsteoretiska ansats grundar sig i Benno Herzogs teori om social diskursiv exkludering och analysen utgår från Barreras samt Hellers och Swindles grundantaganden om upplevt socialt stöd. Respondenterna deltog i utbildningarna TAKK på Modersmålet och FAMN som anordnades av Projekt TAKK för Språket i Göteborg. Resultaten visar att föräldrarna i studien upplevde socialt stöd utifrån att utbildningarna anpassades och erbjöd: språkstöd på modersmålet, samtal kring användning av alternativ och kompletterade kommunikation (AKK) tillsammans med modersmålet samt samtal om funktionsnedsättningar och samhällstöd. Därutöver visar resultaten att föräldrarna, genom dessa anpassningar, upplever en ökad förståelse för stöddiskursen och stärkt självförtroende. Detta, i sin tur, leder till att föräldrarna upplever större handlingsutrymme i stressrelaterade situationer och en ökad benägenhet att söka och ta emot stöd. / The study examines multilingual parents' experiences of perceived social support when parenting a child with communication impairments. Research questions also deal with the importance of perceived social support for the contact between parents and child. The method used is a sequential mixed methodology (survey and focus group interviews) based on a transformative strategy. The study's scientific theoretical approach is based on Benno Herzog's theory of social discursive exclusion and the analysis starts from Barrera´s and from Heller´s and Swindle´s basic assumptions about perceived social support. The respondents participated in the parenting programs TAKK på Modersmålet and FAMN, that focused the use was of AAC (augmentative and alternative communication) together with the mother tongue, which was organized by the project TAKK för Språket (AAC for multilingualism) in Gothenburg. The results show that the parents in the study perceived social support when the education programs were adapted and offered language support in the mother tongue, discussions about the use of AAC together with the mother tongue (AAC) and information about disabilities as well as information about society’s support system. In addition, the results show that parents, through these adjustments, experience an increased understanding of support discourse and strengthened confidence. This, in turn, leads to parents´ experience of greater freedom of action in stress-related situations and therefor an increased inclination to seek and receive support. / El estudio examina las experiencias de apoyo social percibido por los padres multilingües en relacion al cuidado de un niño con problemas de comunicación. Las preguntas de investigación también se ocupan de la importancia del apoyo social percibido para el establecimiento del contacto entre padres e hijos. El método utilizado es una metodología mixta secuencial (encuesta y grupos de enfoque) basado en una estrategia transformadora. El enfoque teórico científico del estudio se basa en la teoría de la exclusión social discursiva de Benno Herzog y el análisis parte de los conceptos de apoyo social percibido que Barrera y Heller & Swindle describen. Los participantes formaron parte de los cursos para padres TAKK på Modersmålet y FAMN, que enfatizaron el uso de la CAA (comunicación aumentativa y alternativa) junto con la lengua materna, los cuales fueron organizados por el proyecto TAKK för Språket (AAC para el multilingüismo) en Gotemburgo, Suecia. Los resultados muestran que los padres de familia en el estudio perciben apoyo social a partir de que el contenido de los cursos para padres ofrecieron: apoyo en el idioma materno, discusiones sobre el uso de la AAC junto con la lengua materna, información acerca de diferentes discapacidades e información sobre el sistema de apoyo social en Suecia. Además, los resultados muestran que los padres, a través de estos ajustes, experimentan una mayor comprensión del discurso de apoyo a la comunicación lo cual refuerza su autoconfianza. Esto, a su vez, ayudo a los padres a experimentar una mayor libertad de acción ante situaciones estresantes, lo cual aumento la propensión de los padres a buscar y aceptar apoyo.

Urbanization and population growth have posed intricate challenges in urban planning. Two of the most impactful issues are social segregation and gentrification. This study aims to investigate the effects of densification strategies on these phenomena, with a focus on the Amiralsstaden-project in Rosengård, Malmö. Through qualitative methodology, the study explores how densification strategies can influence the housing market, population structure, and social relationships. The findings can contribute to guiding urban planning and strategic decisions regarding these challenges in the future. We have found that the proposals and strategies outlined in the policy document (Amiralsstaden - Mål & Värden) and the planning program (Planprogram, 6051) have the potential to lead to gentrification, but also that Malmö city's primary aspirations are to develop and enhance the area. / Urbanisering och befolkningstillväxt har skapat komplexa utmaningar inom stadsplanering. Två av de mest påverkande problemen är social segregation och gentrifiering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av förtätningsstrategier på dessa fenomen, med fokus på Amiralsstaden-projektet i Rosengård, Malmö. Genom kvalitativ metodik utforskar studien hur förtätningsstrategier kan påverka bostadsmarknaden, befolkningsstrukturen och sociala relationer. Resultatet kan bidra till att vägleda stadsplanering och strategiska beslut kring dessa utmaningar i framtiden. Vi har funnit att de förslag och strategier som föreslås i styrdokumentet (Amiralsstaden - Mål & Värden) och planprogrammet (Planprogram, 6051) kan potentiellt leda till gentrifiering, men även att Malmö stads främsta förhoppningar är att utveckla och förbättra området.

Denna avhandling är en komparativ undersökning av pågående förändringsprocesser bland kurder i Marseillesregionen i Frankrike och Stockholmsregionen i Sverige. I fokus står skiftet från en endimensionell och offerrelaterad kurdisk diasporisk identitet mot en mer sammansatt och aktiv. Studien går bortom entydiga erfarenheter av smärta, trauma och offerkänsla i syfte att lyfta fram en rad andra diasporiska situationer och företeelser såsom institutionella och transnationella formationer, assabiyya nätverk, ”on air” och ”online” verksamheter, kulturella och litterära aktiviteter osv., som samtliga är centrala element när det gäller att upprätthålla ett gränsöverskridande medborgarskap bland diasporiska kurder i de bägge länderna. Studien vidhåller dessutom att kurder i både Sverige och Frankrike på olika sätt är utsatta för diskriminering och socialt utanförskap. Avhandlingen visar hur kurder i Frankrike och Sverige utvecklar olika diasporiska diskurser och handlingsmönster. Beroende på en relativt likartad social bakgrund och på den exkluderande politiska miljö som finns i Frankrike så upprätthåller kurderna i Marseillesområdet en påtagligt offerrelaterad diasporisk diskurs. Samtidigt är framväxten av ett gränsöverskridande medborgarskap här starkt begränsad. Eftersom kurderna i Sverige är dels jämförelsevis socialt och politiskt diversifierade och dels vistas i en mer gynnsam politisk miljö upprätthåller de inte bara en mer flexibel diasporisk diskurs än kurder i Marseillesområdet. De har också utvecklat ett mer långtgående gränsöverskridande medborgarskap. / This study is a comparative exploration of an ongoing process of change from a mono-dimensional, victim-related Kurdish diasporic identity to a more modulated, dynamic and active form of it among Kurds in the Marseille region in France and the Stockholm region in Sweden. The study goes beyond the experience of pain and trauma and the sense of victimhood in order to depict a multitude of other diasporic situations and trajectories such as institutional and transnational arrangements, assabiyya networks, “on air” and cyberspace “online” involvements, cultural and literary activities, and so forth, which are necessary elements for the development of the practice of transborder citizenship among diasporan Kurds in the two countries. The study argues that the Kurds in France and Sweden have conceived different diasporic discourses and at the same time have chosen different modes of action. Due to their uniform social background and the exclusionary French political environment, the Kurds in the region of Marseille maintain a tangible victim diaspora discourse and limited practice of transborder citizenship. As the Kurds in Sweden are socially and politically diversified, and as they live in the more favorable Swedish political environment, they maintain not only a flexible diaspora discourse but also a more highly developed practice of transborder citizenship than the Kurds in the Marseille region.