Arbetets syfte är att ta fram ett designförslag på hur ett visuellt informationsmaterial som förklarar hur man röstar i en vallokal kan gestaltas enkelt och tydligt. Informationsmaterialet riktar sig till människor med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning då detta är en grupp i samhället som har ett lågt valdeltagande. Materialet är tänkt att fungera som ett stöd för användaren. I den inledande fasen läste jag litteratur om olika teorier och principer inom design och illustration. Vidare gjordes en kvalitativ intervju med två personer som arbetar med bildstöd. Jag studerade även befintliga kommunikationsstöd som rit- och skrivprat, alternativ och kompletterande kommunikation och lättläst. En formalanalys gjordes av en del från Studieförbundet vuxenskolans informationsmaterial. All insamlad information och kunskap omvandlade jag till ett visuellt gestaltningsförslag i form av ett bildstöd i den avslutande fasen. Designprocessen bestod även av att gestaltningsförslaget fick återkoppling från de två personer som deltog i den kvalitativa intervjun. Deras återkoppling, samt egna insikter, ledde till ändringar i designen. Dessa tillvägagångssätt ledde arbetet mot slutgestaltningen.   Arbetet resulterade i ett designförslag som är anpassad för målgruppen. Materialet är ett seriellt berättande där valproceduren i vallokalen visualiserats. Det skapades två olika gestaltningar. En som kan användas som en kortlek, där man klipper ut de olika rutorna, och den andra gestaltningen har alla steg i proceduren samlat på ett A4-papper. I arbetet blev det även tydligt att hur materialet bör utformas är väldigt individuellt. Det finns många sätt att visualisera information på och hur en individ vill tillhanda information kan skilja sig åt. Det framkom även tydligt att ett abstrakt maner var att föredra och att den tillhörande texten bör vara lättläst. Det viktigaste var att radera all onödig och överflödig information från designen och hålla materialet enkelt och koncist.

Telephone counselling has been around for more than forty years and remains a widely accepted communication support, both in the primary care and the outpa-tient departments of our hospitals. In many cases, this form of communication might be the only way in which the patient will have contact with the health ser-vices, primarily the nurse. In this study, the authors have chosen the word com-munication support as a generic name for the various technology tools, which are already present or in the future, might be an important link between the patient and the nurse. The aim of this study was to examine which communication sup-port that is available and patients´ perceptions of those and the patients´ percep-tions. Our patients can sometimes be affected by their illness, which means that their perception might be influenced and the advices or the prescriptions given by telephone will not be correctly perceived. This may pose a risk to the patient and an uncertainty affecting the nurse who gave the advice or the prescription. The literature review was inspired by Forsberg & Wengström seven steps. Database search was completed in CINAHL and PubMed. The ten scientific articles which form the bases of this study show different communication technology solutions for the cancer patients in different stages of their illness and treatment. Patients´ experiences of the different communication support tools were positive in terms of feeling safe and secure. The authors conclude that further research on the dif-ferent communication support systems will be needed before implementing them to Swedish conditions. / Telephone counselling has been around for more than forty years and remains a widely accepted communication support, both in the primary care and the outpa-tient departments of our hospitals. In many cases, this form of communication might be the only way in which the patient will have contact with the health ser-vices, primarily the nurse. In this study, the authors have chosen the word com-munication support as a generic name for the various technology tools, which are already present or in the future, might be an important link between the patient and the nurse. The aim of this study was to examine which communication sup-port that is available and patients´ perceptions of those and the patients´ percep-tions. Our patients can sometimes be affected by their illness, which means that their perception might be influenced and the advices or the prescriptions given by telephone will not be correctly perceived. This may pose a risk to the patient and an uncertainty affecting the nurse who gave the advice or the prescription. The literature review was inspired by Forsberg & Wengström seven steps. Database search was completed in CINAHL and PubMed. The ten scientific articles which form the bases of this study show different communication technology solutions for the cancer patients in different stages of their illness and treatment. Patients´ experiences of the different communication support tools were positive in terms of feeling safe and secure. The authors conclude that further research on the dif-ferent communication support systems will be needed before implementing them to Swedish conditions.

Det är en mänsklig rättighet att kunna kommunicera med sin omvärld och en fungerande kommunikation kan ses som en förutsättning för såväl lärande som delaktighet (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2021). Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/18) ska förskolans miljö vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel och utforskande av omvärlden. Denna studie undersöker hur förskollärare arbetar med att ge barn i språklig sårbarhet förutsättningar för att kunna vara delaktiga i den kommunikation som sker i förskolan, med fokus på behovet av språk- och kommunikationsstöd i utomhusmiljön och det arbete som sker ute på förskolans gård. Studiens syfte besvaras med hjälp av fyra frågeställningar som undersöker möjligheter och utmaningar och stödjande insatser i såväl den sociala som i den fysiska miljön. Med utgångspunkt i ett relationellt perspektiv vill vi bidra med kunskap om hur arbetet med stödjande insatser behöver ses i relation till olika platser och miljöer och de möten och relationer som skapas i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där vi har observerat fyra olika förskolegårdar och intervjuat fyra förskollärare. Studiens resultat visar att sociala insatser, såsom närvarande pedagoger, har större fokus i utomhusmiljön än konkreta stödinsatser i den fysiska miljön och att det råder delade meningar om användandet av exempelvis bildstöd på förskolans utegård.

Historisk empati är förmågan att ta en historisk aktörs perspektiv utifrån dåtida levnadsvillkor. Det bidrar till att förstå nyanser i handlingar samt att förstå händelseförlopp som rationella snarare än slumpartade. Det finns begränsat med forskning på området i allmänhet men för elever i yngre åldrar i synnerhet. Denna undersökning är ämnad för att kartlägga hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers historiska empati för elever som går i mellanstadiet. Genom att ha jämfört två olika lektionsmaterial; primärkälla och fiktionell gestaltning har olika faktorer som främjar elevernas historiska empati kartlagts. Av de två lektionsmaterialen var fiktionell gestaltning mer effektivt för utvecklingen av historisk empati än primärkälla. Det beror på att eleverna lärde sig fler levnadsvillkor, kunde identifiera sig med narrativet i högre utsträckning samt att det krävde mindre rent kognitivt att empatisera med rörlig bild. Vidare drogs också slutsatser om hur elever behöver få möjlighet till ett förstahandsperspektiv på historiska aktörer då det främjar den historiska empatin.

Bakgrund: Språkbarriärer ökar globalt i takt med ökande global migration. I hälso- och sjukvården befinner sig sjuksköterskan ofta i möten där språkbarriärer uppstår. Det framkommer att bristande kommunikation har direkt negativa konsekvenser på såväl patient som vårdpersonal. Patientsäkerhet och personcentrerad vård är två områden som påverkas avsevärt av språkbarriärer. För att minska riskerna för bristande patientsäkerhet samt för att stärka den personcentrerade vården behöver hjälpmedel identifieras i syfte att överbrygga språkbarriärer. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplevde användningen av kommunikationsstöd vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, genom att artiklar hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Elva empiriska studier med kvalitativ studiedesign analyserades. Resultat: Resultatet belyser vanligt förekommande hjälpmedel och strategier som sjuksköterskor använder sig av samt deras upplevelser av dessa. Tre huvudkategorier identifierades: Mellanmänsklig kommunikation, Kommunikationshjälpmedel och Upplevda utmaningar med kommunikationsstöd. Till respektive huvudkategori presenteras tre subkategorier vardera. Slutsats: Det framkom att ett flertal hjälpmedel och strategier finns att tillgå. Dock är dess tillförlitlighet, tillgänglighet och användbarhet varierande i kvalitet. Detta resulterar ofta i att kvaliteten på omvårdnaden blir lidande. De kommunikationsstöd som undersökts i denna studie är otillräckliga och behöver kompletteras med andra hjälpmedel eller strategier. Dessa hjälpmedel och strategier behöver således vidareutvecklas. Trots varierande kvalitet anses hjälpmedel underlätta kommunikationen. En slutsats studien kommit fram till är att sjuksköterskor bör använda hjälpmedel i större utsträckning för att överbrygga språkbarriärer. / Background: Language barriers are increasing worldwide as the global migration is increasing. In the healthcare setting the nurse frequently encounters situations in which language barriers occur. It appears that inadequate communication has immediate negative consequences for patients as well as healthcare professionals. Patient safety and person-centered care are two areas significantly impacted by language barriers. To mitigate the risks of compromised patient safety and to enhance person-centered care, assistive devices need to be identified to overcome the language barriers. Aim: To conduct a research of how the nurse perceives communication supports used to overcome language barriers. Method: A qualitative literature review was conducted using two databases, PubMed and CINAHL. Eleven scientific studies with a qualitative design were analyzed. Findings: The findings address tools and strategies the nurses used and their experiences of them. Three main themes were identified, Interpersonal communication, Communication aids and Perceived challenges with the communication supports. With each main theme three subthemes is presented.  Conclusion: A variety of assistive devices and strategies are available. However, their reliability, accessibility, and usability vary in quality. Thus resulting in a frequent compromise in the quality of care. The communication supports examined in this study are insufficient and require supplementation with additional tools or strategies. These communication supports need further development. Despite varying quality, these tools are considered to facilitate communication. A conclusion this study reached is that nurses should incorporate tools more extensively to bridge the language barrier.

Syftet med studien är att undersöka vad några verksamma inom förskolan har för åsikter, vetskap och erfarenheter om hur språk och kommunikationsstöd används i förskolan. I studien undersöks också vilka tillvägagångssätt som används för att stödja barn i deras språkutveckling och om de intervjuade anser att det finns några fördelar och nackdelar med språkstöd. För att samla in material gjordes intervjuer med verksamma inom fem olika förskolor och tre olika områden, vilket var förskollärare, talpedagog och specialpedagog. Data samlades in genom ljudupptagning samt anteckningar som sedan transkriberades och delades upp i sex kategorier. Utifrån studien fick vi i resultatet fram att språk och kommunikationsstöd är något som gynnar alla barn, oavsett svårigheter. Det framkom att bild- och teckenstöd är den vanligaste metoden men också att pedagogernas relation till barnen är en av de viktigaste faktorerna för att det ska kunna bli ett stimulerande lärande. Resultatet visar också att en nackdel med språkstöd är tidsbrist och brist på kunskap och intresse hos pedagoger. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Studien undersöker flerspråkiga föräldrars erfarenheter av upplevt socialt stöd i föräldrarollen till ett barn med kommunikationsnedsättningar. Forskningsfrågorna berör även vilken betydelse stödet får för kontakten med barnet. Metoden som använts är en sekventiell mixad metod (enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer) som utgår från en transformativ strategi. Studiens vetenskapsteoretiska ansats grundar sig i Benno Herzogs teori om social diskursiv exkludering och analysen utgår från Barreras samt Hellers och Swindles grundantaganden om upplevt socialt stöd. Respondenterna deltog i utbildningarna TAKK på Modersmålet och FAMN som anordnades av Projekt TAKK för Språket i Göteborg. Resultaten visar att föräldrarna i studien upplevde socialt stöd utifrån att utbildningarna anpassades och erbjöd: språkstöd på modersmålet, samtal kring användning av alternativ och kompletterade kommunikation (AKK) tillsammans med modersmålet samt samtal om funktionsnedsättningar och samhällstöd. Därutöver visar resultaten att föräldrarna, genom dessa anpassningar, upplever en ökad förståelse för stöddiskursen och stärkt självförtroende. Detta, i sin tur, leder till att föräldrarna upplever större handlingsutrymme i stressrelaterade situationer och en ökad benägenhet att söka och ta emot stöd. / The study examines multilingual parents' experiences of perceived social support when parenting a child with communication impairments. Research questions also deal with the importance of perceived social support for the contact between parents and child. The method used is a sequential mixed methodology (survey and focus group interviews) based on a transformative strategy. The study's scientific theoretical approach is based on Benno Herzog's theory of social discursive exclusion and the analysis starts from Barrera´s and from Heller´s and Swindle´s basic assumptions about perceived social support. The respondents participated in the parenting programs TAKK på Modersmålet and FAMN, that focused the use was of AAC (augmentative and alternative communication) together with the mother tongue, which was organized by the project TAKK för Språket (AAC for multilingualism) in Gothenburg. The results show that the parents in the study perceived social support when the education programs were adapted and offered language support in the mother tongue, discussions about the use of AAC together with the mother tongue (AAC) and information about disabilities as well as information about society’s support system. In addition, the results show that parents, through these adjustments, experience an increased understanding of support discourse and strengthened confidence. This, in turn, leads to parents´ experience of greater freedom of action in stress-related situations and therefor an increased inclination to seek and receive support. / El estudio examina las experiencias de apoyo social percibido por los padres multilingües en relacion al cuidado de un niño con problemas de comunicación. Las preguntas de investigación también se ocupan de la importancia del apoyo social percibido para el establecimiento del contacto entre padres e hijos. El método utilizado es una metodología mixta secuencial (encuesta y grupos de enfoque) basado en una estrategia transformadora. El enfoque teórico científico del estudio se basa en la teoría de la exclusión social discursiva de Benno Herzog y el análisis parte de los conceptos de apoyo social percibido que Barrera y Heller &amp; Swindle describen. Los participantes formaron parte de los cursos para padres TAKK på Modersmålet y FAMN, que enfatizaron el uso de la CAA (comunicación aumentativa y alternativa) junto con la lengua materna, los cuales fueron organizados por el proyecto TAKK för Språket (AAC para el multilingüismo) en Gotemburgo, Suecia. Los resultados muestran que los padres de familia en el estudio perciben apoyo social a partir de que el contenido de los cursos para padres ofrecieron: apoyo en el idioma materno, discusiones sobre el uso de la AAC junto con la lengua materna, información acerca de diferentes discapacidades e información sobre el sistema de apoyo social en Suecia. Además, los resultados muestran que los padres, a través de estos ajustes, experimentan una mayor comprensión del discurso de apoyo a la comunicación lo cual refuerza su autoconfianza. Esto, a su vez, ayudo a los padres a experimentar una mayor libertad de acción ante situaciones estresantes, lo cual aumento la propensión de los padres a buscar y aceptar apoyo.