Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

Att uppnå ett ökat deltagande i planeringsprocesser har länge varit en utmaning i den representativa demokratin. Denna studien syftar på att undersöka Amiralsstadens kunskapsallians. Vi vill även undersöka om kunskapsalliansen, som metod, främjar deltagande och involvering i planeringsprocessen. Meningen med kunskapsalliansen är att det ska ske ett utbyte av kunskap mellan de olika parterna som medverkar för att arbeta och utveckla lösningar inom varje område. Denna kvalitativa studien består av en fallstudie på kunskapsalliansen i Amiralsstaden.Vidare har intervjuer genomförts med tre personer med olika roller som varit engagerade i kunskapsalliansen i Amiralsstaden. Intervjuerna kompletterades med analyser av relevanta dokument för att införskaffa oss en bredare förståelse för fallet.Med utgångspunkt i vår studie och i koppling till vårt teoretiska ramverk framkommer det att det funnits svårigheter i att uppnå ett ökat deltagande i planeringsprocessen vilket har sin grund i resursbrister som utgör hinder för ett ökat deltagande. / Achieving an increased level of participation in planning processes have for a very long time been a challenge in the representative democracy. This study aims to investigate the kunskapsallians; meaning it consists of a group of participants (i.e. citizen or officials), applied in Amiralsstaden. We will also examine whether the alliance of knowledge, as a method, encourages participation and involvement in the planning process. The purpose with the method kunskapsalliansen is that there should be an exchange of knowledge between the different parties that contribute to working and developing solutions in each area. This qualitative study consists of a case study focusing on the alliance of knowledge in Amiralsstaden.Furthermore, interviews have been conducted with three individuals; with various roles and tasks ,who have been involved in the alliance of knowledge in Amiralsstaden. The interviews is complemented with an extensive analysis of relevant documents in order for us to obtain a more comprehensive understanding of this case study.With the basis of our study and in connection to our theoretical framework it appears to have been difficulties in reaching an increased level of participation in the planning process. In turn, the difficulties seem to lie in insufficient resources.

Urbanization and population growth have posed intricate challenges in urban planning. Two of the most impactful issues are social segregation and gentrification. This study aims to investigate the effects of densification strategies on these phenomena, with a focus on the Amiralsstaden-project in Rosengård, Malmö. Through qualitative methodology, the study explores how densification strategies can influence the housing market, population structure, and social relationships. The findings can contribute to guiding urban planning and strategic decisions regarding these challenges in the future. We have found that the proposals and strategies outlined in the policy document (Amiralsstaden - Mål & Värden) and the planning program (Planprogram, 6051) have the potential to lead to gentrification, but also that Malmö city's primary aspirations are to develop and enhance the area. / Urbanisering och befolkningstillväxt har skapat komplexa utmaningar inom stadsplanering. Två av de mest påverkande problemen är social segregation och gentrifiering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av förtätningsstrategier på dessa fenomen, med fokus på Amiralsstaden-projektet i Rosengård, Malmö. Genom kvalitativ metodik utforskar studien hur förtätningsstrategier kan påverka bostadsmarknaden, befolkningsstrukturen och sociala relationer. Resultatet kan bidra till att vägleda stadsplanering och strategiska beslut kring dessa utmaningar i framtiden. Vi har funnit att de förslag och strategier som föreslås i styrdokumentet (Amiralsstaden - Mål & Värden) och planprogrammet (Planprogram, 6051) kan potentiellt leda till gentrifiering, men även att Malmö stads främsta förhoppningar är att utveckla och förbättra området.