Bakgrund: Stigmatisering har påtagliga negativa konsekvenser för individer inom autismspektrumtillstånd (AST). De har ett beteende som stämplas som normbrytande eftersom de inte följer de sociala normerna. Det gör att individer inom AST blir exkluderade, stämplade och diskriminerade för att de beter sig annorlunda, jämförelsevis med en “neurotypisk”, en individ utan diagnos inom AST. Dessa negativa stämplar och stereotyper från omgivningen gör att individer inom AST har högre risk att få en psykisk ohälsa än de “neurotypiska” och de hamnar i att stigmatisera sig själva, d.v.s. självstigmatisering. Syftet: Syftet är att ta reda på vilken kunskap som finns kring stigmatiseringsprocessen och stigmatiseringens konsekvenser. Metod: Jag har använt mig av en scoping study för att kartlägga den forskning som har gjorts kring stigmatiseringens konsekvenser för individer inom AST. Resultat: Stigmatisering har negativa konsekvenser för individer inom AST. Deras livsvillkor försämras när de blir stigmatiserade och lever i större utsatthet för exkludering på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, inom vården, ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap. De lägger stor vikt på att kamouflera sig i sociala sammanhang vilket ökar risken för utmattning och psykisk ohälsa. Genom kamouflering bidrar det till instabil identitet och lägre självkänsla. Den instabila identiteten medför en sämre självbild och försöker istället att uppfylla de stereotyper som finns kring AST. / Background: Stigmatization has tangible negative consequences for individuals with autism spectrum conditions (AST). They have behavior that is labeled as norm-breaking because they do not follow the social norms. This means that individuals within AST are excluded, labeled and discriminated against because they behave differently, compared to a "neurotypical", an individual without a diagnosis within AST. These negative labels and stereotypes from the environment mean that individuals within AST have a higher risk of getting a mental illness than the "neurotypical" and they end up stigmatizing themselves, i.e. self-stigmatization. The purpose: The purpose is to find out what knowledge exists about the stigmatization process and the consequences of stigmatization. Method: I have used a scoping study to map the research that has been done around the consequences of stigma for individuals within AST. Results: Stigmatization has negative consequences for individuals within AST. Their living conditions deteriorate when they become stigmatized and live in greater vulnerability to exclusion in the labor market, the housing market, in healthcare, economic vulnerability and social exclusion. They place great emphasis on camouflaging themselves in social contexts, which increases the risk of exhaustion and mental illness. Through camouflage, it contributes to a disturbed identity and lower self-esteem. The identity disturbance leads to a worse self-image and instead tries to fulfill the stereotypes that exist around AST.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i dagens hållbara stadsutveckling och fokuserar på transportplaneringens roll i denna. Uppsatsen tar också sin utgångspunkt i hur transportforskare under senare år betonat problematiken med att människor med olika socioekonomiska förutsättningar har olika förutsättningar till mobilitet. För att motverka dessa processer har forskare under senare år utvecklat en rad koncept, verktyg och arbetsmetoder. Fokus för uppsatsen ligger på en undersökning av konceptet transport poverty och dess förekomst i Malmö. För att verkställa uppsatsens syfte - att undersöka konceptet transport poverty och dess förekomst i utvalda delar av Malmö, genomförs en litteraturstudie och en fallstudie i tre delar av Malmö. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som belyser och förklarar relationer och samband mellan bristande transportmöjligheter och sociala problem. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som består av fyra delar som behandlar aspekter som människors socioekonomiska förutsättningar, mobilitet, tillgänglighet, och utsatthet för trafikens externa effekter. I fallstudien används sedan litteraturstudiens resultat kring hur transport poverty kan identifieras och mätas och användas i en mätning av transport poverty i Malmö. Fallstudien utgår ifrån Malmö stads nyligen antagna Trafik- och mobilitetsplan och dess uppdelning av Malmö i femton så kallade TROMP-områden. I fallstudien används sekundärdata i form av befolkningsstatistik, resvaneundersökningar och tillgänglighetsindex som sedan integreras i en analys och visar på förekomsten av transport poverty i områdena Rosengård/Sorgenfri, Fosie och Limhamn. Slutsatser att dra från fallstudiens resultat är att förekomsten av transport poverty i de studerade områdena skiljer sig åt. Förekomsten av transport poverty är utifrån den integrerade analysen mycket större i områdena Fosie och Rosengård/Sorgenfri än i Limhamn. Analysen visar att de områden med sämst förutsättningar att med överkomliga medel betala för transport också är de områden där förekomsten av transport poverty är som störst. Analysen pekar på hur områdenas olika socioekonomiska förutsättningar tycks kunna förklara mycket av fallstudiens resultat. I ljuset av den tidigare forskningen kan dessa resultat ytterligare problematiseras och nyansera bilden av de transportrelaterade sociala konsekvensernas uppkomst och bakomliggande orsaker. Med hjälp av teorier kring social exclusion kan förekomsten av transport poverty i de studerade områdena betraktas vara beroende på människors individuella förutsättningar, men också av hur lokala, nationella och globala faktorer, såväl inom som utanför transportområdet, skapar, och återskapar transport poverty i Malmö. / This master thesis focuses on the role of transport planning in todays sustainable urban development. It starts off by highlighting the problems of unequal mobilities and how research on transport planning during later years has developed concepts, tools and methods to counteract such processes. The thesis main purpose is to examine the concept transport poverty and its presence in different geographical areas of Malmö. The purpose is executed through a literature review over the concept and a case study over its presence in three different areas. Conclusions from the literature review is that transport poverty is a concept that highlights and explains the inter-relationships between transport disadvantage and social policy issues. The literature review also makes clear that transport poverty is a broad, overarching notion, which encompasses the sub-concepts (lack of) transport affordability, mobility poverty, accessibility poverty and exposure to transport externalities. The results from the literature review are then used to develop indicators and methods to be used in the case study´s measure of transport poverty in Malmö. The case study starts off from the city of Malmös newly adopted transport plan and its division of Malmö into fifteen so-called TROMP-areas. The authors base their study on secondary data covering demographics, travel surveys and accessibility indexes in the areas Rosengård/Sorgenfri, Fosie and Limhamn. The case study leads to a number of conclusions. The presence of transport poverty in the areas that is studied differs, and is considerably greater in the areas Fosie and Rosengård/Sorgenfri than in Limhamn. The integrated analysis also shows that the areas with the greatest presence of transport poverty are also the areas suffering mostly from a lack of transport affordability. These findings could be explained by the areas different socioeconomic conditions. In light of previous research and its thesis of the appearance and underlying causes of the transport-related impacts, the results from the case study could be further problematized. Using theories of social exclusion, the presence of transport poverty in different parts of Malmö could be considered to be dependent on peoples individual circumstances, but also of how local, national and global factors, within and outside the transport sector, creates and recreates transport poverty in Malmö.

The aim of the thesis is to describe and analyse development partnership as an organisational form for governing and organising developmental work. The partnerships studied in this thesis are within the EU initiative EQUAL, aimed at combating discrimination and exclusion in working life and the labour market. The empirical material consists of quantitative and qualitative data such as interviews, participant observations and a questionnaire. The theoretical approach is derived from theories on political governing and organisation theory focusing developmental work. Another theoretical orientation is a neo institutional approach to organisation where partnerships are understood as results of complex economic, political and social processes which alter and edit the idea of partnerships. The results indicate that the idea of partnerships, as it is put forward in the EQUAL-programme documents, involves a number of positive values and prerequisites for successful and democratic development work. However, the findings show that partnership is not a quick fix to complex societal problems. Combining top-down and bottom-up strategies, democracy and effectiveness, development and planning and working in equal relations are all dilemmas that become visible when the idea of partnerships is put into practice. These dilemmas are discussed as contradictory elements in the idea of partnership and organising development. / Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera utvecklingspartnerskap som ett sätt att styra och organisera utvecklingsarbete. De studerade partnerskapen var verksamma inom Europeiska Socialfondens programsatsning EQUAL med syfte att motverka diskriminering och exkludering på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Det empiriska materialet är genererat ur kvalitativa intervjuer, deltagande observation och en enkätundersökning. De teoretiska utgångspunkterna är ett politiskt styrningsperspektiv och teorier om organisering av utveckling. Vidare används nyinstitutionell organisationsteori för att analysera partnerskapen i relation till en samhällskontext bestående av komplexa ekonomiska, politiska och sociala processer. Resultaten visar att idén om partnerskap i programdokument för EQUAL förknippas med universellt positiva värden och förutsättningar för ett lyckat och demokratiskt utvecklingsarbete. Resultat från de studerade partnerskapen visar dock att partnerskap inte är en enkel lösning för att organisera utvecklingsarbete kring komplexa samhällsproblem. Att kombinera “top-down”- och “bottom-up” – strategier, demokrati och effektivitet, utveckling och styrning och att arbeta i jämlika relationer är dilemman som blir synliga när partnerskapsidén omsätts till praktik. Dessa dilemman diskuteras som motsägelsefulla beståndsdelar av idén om partnerskap som organiseringsform för utvecklingsarbete. / NTG Partnerskap

The purpose of this thesis is to examine whether parents that obtain long-term maintenance support in Enköping, consider the support as adequate when trying to meet their children's basic needs. The thesis also intends to investigate whether parents experience that their children, because they receive income support, have been socially excluded or stigmatized in their daily lives because of the family’s maintenance support. Further, the thesis aims to examine if there are any discrepancies in the above mentioned issue in relation to how long the parents have received maintenance support. Theoretical starting points used in this thesis mainly consist of the child perspective, social exclusion and the stigmatization theory. The empirical data is based on questionnaires and thus the method for the investigation is of a quantitative nature. Because of the small number of respondents and the large non-respond rate it is important to emphasize that the result merely shows tendencies among the respondents and therefore cannot be seen as a general opinion among all parents who receives long-term maintenance support. The results of the questionnaires show that parents consider the money to be sufficient to a greater extent when meeting the children's need of food and hygiene and to a lesser extent when it comes to clothing, shoes and recreational activities. The results further indicate a variation among the parents’ perception when it comes to social exclusion and the ability to meet their children’s need of recreational activities. The results in regards to possible stigmatization illustrates that the majority of the parents in the survey had not experienced that their financial situation had led to a different or unequal treatment of their children. However, the results shows that there is differences in the way parents think about the above questions in relation to how long they received income support. / Syftet med uppsatsen är att undersöka vad föräldrar, som långvarigt uppburit försörjningsstöd i Enköpings kommun, anser avseende att kunna tillgodose sina barns grundläggande behov. Syftet är också att undersöka om föräldrarna anser att deras barn, på grund av att de uppbär försörjningsstöd, har socialt exkluderats och stigmatiserats i sitt dagliga liv. Därtill syftar undersökningen till att studera om det finns någon skillnad i föräldrarnas syn kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid som de har uppburit försörjningsstöd. Teoretiska utgångspunkter är barnperspektiv, social exkludering och stigmateori. Det empiriska materialet bygger på enkätformulär och således är metoden för undersökningen av ett kvantitativt slag. Det är viktigt att poängtera att studiens stora bortfall innebär att det inte är möjligt att generalisera resultaten till populationen. Därmed kan vi enbart uttala oss om de 13 respondenter som besvarat enkäten. Resultaten visar att föräldrarna i högre utsträckning anser att pengarna räcker till att tillgodose barnens behov av mat och hygien och i mindre utsträckning till kläder och skor samt fritidsaktiviteter. Avseende social exkludering finns det en variation i hur föräldrarna anser att de har ekonomiskt utrymme att tillgodose sina barns behov av olika fritidsaktiviteter. Dock visar resultaten att alla föräldrar i någon utsträckning anser att de inte har kunnat tillgodose barnens behov av fritidsaktiviteter. Resultaten för stigmatisering visar att majoriteten av föräldrarna anser att deras ekonomiska situation, att uppbära försörjningsstöd, inte i någon större omfattning medfört att deras barn har behandlats eller känt sig annorlunda. Samtidigt visar resultaten att alla föräldrar i någon grad anser att deras ekonomiska situation innebär en stigmatisering för deras barn. Avseende tidsaspekten visar resultaten att det finns en skillnad i hur föräldrarna anser kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid de uppburit försörjningsstöd. De som har uppburit försörjningsstöd i 18 månader eller mer tenderar i de flesta frågor att vara mindre nöjda med insatsen än de som har uppburit försörjningsstöd i mindre än 18 månader.

På dagens arbetsmarknad har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret vilket hämmar före detta kriminellas möjligheter att få en nystart och integreras i samhället. Tidigare forskning visar på att de som finner ett arbete efter avtjänat straff löper mindre risk för att återfalla i brott samtidigt som arbetsgivarnas benägenhet att begära utdrag ut belastningsregistret ökar. Med utgångspunkt i detta har vårt syfte varit att undersöka och belysa hur före detta kriminella ser på sina möjligheter att få ett arbete i relation till belastningsregistret och dess effekt samt hur arbete och social inkludering/exkludering har inverkan på varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med medlemmar i organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). Resultatet från vår studie har påvisat att belastningsregistret försvårar möjligheterna för före detta kriminella på arbetsmarknaden och bidrar till känslor av social exkludering. Det har framkommit att arbete kan ha en positiv inverkan på social inkludering men likväl kan en individs sociala inkludering skapa möjligheter att finna arbete. Den slutsatsen vi dragit är att arbete är en av de viktigaste faktorerna för före detta kriminellas inkludering i samhället och möjligheten till arbete skapas främst genom kontakter. Vi har även funnit att belastningsregistret är kontraproduktivt då det får en indirekt negativ brottsförebyggande verkan på samhällsnivå, då de utan arbete lättare återfaller i brott. Således bidrar belastningsregistrets användning till att fler människor exkluderas och att risken för att fler brott begås ökar, i strävan efter att skydda människor från brottslighet. / At today's labor market it has become increasingly common for employers to request a criminal background check and get access to the employees criminal record. This impedes the potential of former criminals to get a new start and integrate into society. Previous research show that those who find work after they finished their penalties runs a lower risk of recidivism in crime at the same time as employers tendency to request for criminal records have increased. On the basis of this, our aim has been to examine and illustrate how former criminals experience their opportunities to find a work in relation to the criminal record and its effect, as well as how work and social inclusion/exclusion have an impact on each other. To answer our aim, we have conducted a qualitative study based on semistructured interviews with members of the organization KRIS (criminals comeback in society). The results of our study have shown that a criminal record makes it difficult for former criminals on the labor market and contributes to feelings of social exclusion. It has been found that work can have a positive impact on social inclusion, as well as an individual's social inclusion can create opportunities to find a work. The conclusion we’ve made is that work is one of the most important factors for the inclusion of former criminals in society and the possibility of work is mainly created through contacts. We have also found that the criminal record is counterproductive since it has an indirectly negative crime prevention effect at community level, since those who don’t find work more easily return to crime. Thus, the use of the criminal register contributes to the exclusion of people and the risk of more crimes being committed, in order to protect people from crime.

The thesis is based on examining how authorities and organizations work to counter segregation in Norrby and to integrate citizens into society. To get the question answered, semistructured interviews were used, where different officials from each authority and organization were digitally interviewed about how their workplace works to counter segregation and integrate citizens into society. The theoretical starting points of the thesis consist of habitus, Bourdieu's capital theory, social stratification, the Winston Parva model and finally the integration model. The results show that authorities and organizations work by building trust, giving lectures about the society, creating activities and supporting residents to apply for jobs and enter the labor market. In summary, all authorities work in their own way to create integration and counteract segregation in Norrby. / Uppsatsen bygger på att undersöka hur myndigheter och organisationer arbetar för att motverka segregation på Norrby och för att integrera medborgarna ut i samhället. För att få frågeställningen besvarad användes semistrukturerade intervjuer, där fick olika tjänstemän från respektive myndighet och organisation intervjuas kring hur deras arbetsplats arbetar för att motverka segregation och integrera medborgarna ut i samhället. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter består av habitus, Bourdieus kapitalteori, social skiktning, Winston Parva- modellen och slutligen integrationsmodellen. Resultaten visar att myndigheter och organisationer arbetar genom att bygga förtroende, hålla i föreläsningar, skapar aktiviteter och stöttar invånarna med att söka jobb och gå ut på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis jobbar samtliga myndigheter på sitt sätt för att skapa integration och motverka segregation på Norrby.

Det finns en genomgående känsla i tidigare forskning att med rätt hjälp och stöd är livet mot självständighet för personer med schizofreni en möjlighet. Syftet med denna studie var att belysa sociala exkluderings- och inkluderingsprocesser relaterade till personer med schizofreni och om ett självständigt liv på samma premisser som andra personer är möjligt. Syftet var även att undersöka hur vårdboenden i Sverige arbetar för att stödja personer med schizofreni mot inkludering och självständighet. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Teman identifieras för att jämföra datan med tidigare forskning och analysera resultat genom teorin om social inkludering och exkludering. Resultatet visar att personer med schizofreni är en starkt exkluderad grupp. Vårdboenden gör sitt yttersta för att inkludera denna grupp, dock ligger fokus främst på återhämtning, hjälp och stöd eftersom denna grupp sällan lever ett självständigt liv. / There is a general feeling throughout earlier research that with the right help and support life towards independence for people with schizophrenia is a possibility. The aim of this study was to shed light on exclusion and inclusion processes related to people with schizophrenia and if independent life on the same premises as other people is possible and how care homes in Sweden work in order to support people with schizophrenia towards social inclusion and independence. For this study a qualitative semi structured interview method was used with 8 participants. Thereafter could themes be identified in order to compare data to research and analyze results through social inclusion and exclusion theories. Results of the study show that people with schizophrenia are a highly excluded group. Care homes do their foremost to include this group, however focus is on recovery, help and support as this group rarely lead an independent life.

Introduktion: För att få tillgång till hälsoinformation och digitalt hälsostöd är det idag nödvändigt att ha tillgång till internet. Hemlöshet är en multidimensionell fråga som är förknippad med dålig hälsa, inklusive kronisk och psykisk sjukdom, funktionella begränsningar, kognitiv nedsättning och eventuell beroendeproblematik, där strukturell hemlöshet blir allt vanligare. Syftet: syftet var att undersöka om det finns ett digitalt utanförskap bland hemlösa och att ge en förståelse kring hinder och möjligheter.  Metoden: som användes var en systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden var en induktiv tematisk analys av 20 artiklar. För att hitta relevanta studier använde avhandlingen specifika nyckelord för att söka i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet lyfte fram sex teman: demografiska kategorier, många hemlösa har tillgång till internet och mobil, instrumentell användning, m-hälsa, hinder och barriärer. Resultatet visade att ålder, kön och utbildning är viktiga faktorer, och bristande utbildning är den största faktorn till digitalt utanförskap. Slutsats: Studien undersökte hur hemlösa påverkas av digitalt utanförskap och fann att bristande utbildning och hög ålder hindrar deras användning av teknik, trots att de har tillgång till internet och mobiltelefoner. Studien visade också att hemlösa sällan använder teknik för hälso ändamål. För att öka inkluderingen av hemlösa på samhällsnivå bör det finnas fler offentliga miljöer och utbildning i teknologisk användning. / Introduction: To access health information and digital health support today, it is necessary to have access to the Internet. Homelessness is a multidimensional issue associated with poor health, including chronic and mental illness, functional limitations, cognitive impairment, and potential addiction issues, where structural homelessness is becoming increasingly common. Aim: The purpose was to investigate whether there is a digital divide among the homeless and provide an understanding of barriers and opportunities. Method: The method used was a structured literature review. The analysis method was an inductive thematic analysis of twenty articles. To find relevant studies, the dissertation used specific keywords to search PubMed and CINAHL. Results: The results highlighted six themes: demographic categories, many homeless have access to the internet and mobile phones, instrumental use, m-health, barriers and obstacles. The results showed that age, gender, and education are important factors, and lack of education is the biggest factor contributing to digital exclusion. Conclusion: The study examined how homelessness is affected by digital exclusion and found that lack of education and advanced age hinder their use of technology, despite having access to the internet and mobile phones. The study also showed that the homeless rarely use technology for health purposes. To increase the inclusion of the homeless at the societal level, there should be more public environments and education on technology use.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för kollektivtrafikens tillgänglighet i Jönköpings stad. Detta görs i förhållande till skapandet av socialt kapital samt att förstå skillnader och konsekvenser för olika socioekonomisk status, för att göra detta gjordes en GIS-analys. Genom individuellt och kollektivt socialt kapital analyseras resultatet där även marxism och TOD ämnar att genomsyra analysen. Resultatet identifierade fem olika områden som ingick i olika socioekonomiska klasser. Studien påvisar hur konsekvenserna av dålig tillgänglighet skiljer sig mellan olika socioekonomiska klasser då detta påverkar bildandet av socialt kapital. Geografisk placering spelar stor roll när socialt kapital ska bildas. I områden med lägre socioekonomisk status, belägna i mindre centrala delar, är risken för social exkludering större och möjligheten till att bilda individuellt socialt kapital sämre. Vid en generellt dålig tillgänglighet i staden minskar möjligheterna till att bygga kollektivt socialt kapital. / The essay aims to increase understanding of accessibility to public transportation in the city of Jönköping. This is done in relation to the creation of social capital and understanding the differences and consequences for different socioeconomic statuses, this was done via a GIS-analysis. The results are analyzed via individual and collective social capital where Marxism and TOD intends to permeate the analysis. The results identified five different areas belonging to various socioeconomic classes. The study demonstrates how the consequences of poor accessibility vary among socioeconomic classes, impacting the formation of social capital. Geographical location plays a significant role in the formation of social capital. Areas with lower socioeconomic status, located in less central parts, face a greater risk of social exclusion and have poorer opportunities to form individual social capital. In a city with generally poor accessibility, the opportunities to build collective social capital decrease

The purpose of the study was to examine how different welfare actors perceive and work with child poverty in Söderhamn. Through a qualitative approach, empirical data was collected from semi-structured interviews with social workers and representatives from voluntary organizations. The empirical data was analyzed through thematic analysis. The theoretical starting points of the study were system theory and theories on social exclusion. The results showed that child poverty is expressed in Söderhamn on individual, group and society level, the children are socio-economically, physically and mentally affected. All informants agreed that there are both structural and local causes of child poverty in Söderhamn: closures of large companies, few jobs, migration of refugees and lack of integration. The challenges of child poverty in Söderhamn were comprehended employment, integration and lack of collaboration with other welfare actors. The opportunities highlighted were free time activities and employment for the parants.