Syftet med studien är att få djupare förståelse för förskollärarnas arbetssätt med mångkulturalitet på olika förskolor och på vilka sätt förskollärare gör barn med utländsk bakgrund delaktiga i aktiviteter på förskolan. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor, där en av förskolorna är interkulturellt förskola medan den andra förskola består av en minoritet av barn med utländsk bakgrund. Den interkulturella pedagogiken har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Resultatet på förskola nr ett, visar att förskollärarna arbetar med språkutveckling i syfte att utveckla barns språkliga förmågor genom användandet bilder, TAKK-tecken, digitala verktyg och teater för att belysa för barnen att det finns olika kulturer. På förskola nr två, visar resultatet att förskollärarna är öppna och hittar möjligheter och tillfällen där de kan synliggöra andra kulturer för barnen på förskolan på olika sätt men det förekommer inte så mycket vilket förskollärarna reflekterat kring att det beror på att förskolan inte har barn med utländsk bakgrund.

Denna uppsats ämnar belysa hur multikulturella ungdomar hanterar skapandet av sin kulturella identitet i förhållande till svenskheten och dess uteslutande natur för att inspirera till framtida forskning om svenskhet, och förhoppningsvis hjälpa till att luckra upp denna dikotomi kring svenskhet mot invandrare. Sju multikulturella ungdomar uppvuxna i Stockholm-Uppsalaområdet intervjuades för att ge sin syn på det svenska samhället samt berätta om de skapat sin kulturella identitet. Ungdomarna är mellan 18 och 25 år, och befinner sig i olika stadier i livet. För att analysera materialet används symbolisk interaktionism i form av Goffmans stigmateori, Cooleys spegeljag och Berger & Luckmanns generaliserade andre samt Beckers stämplingsteori och teorier kring identitetsskapande. Uppsatsen kommer fram till en rad slutsatser; språket fungerar som en uteslutningsfaktor, där förortsslang fungerar som en stigmasymbol. Multikulturella ungdomar blir stämplade på grund av sin identitet och tillskrivs en oförmåga att prestera i skolan och på arbetsplatsen. Svenskheten visas vara en svårkombinerad identitet, att vara svensk måste vara ett aktivt val som kommer genomsyra identiteten för att vara trovärdigt. Detta är en uppoffring som dessa ungdomar inte vill göra, vilket leder till ett sökande av andra strategier för att skapa sin identitet. Dessa ungdomar väljer i de flesta fall att istället betona den andra kulturen i sin identitet, i vissa väljer att helt ta avstånd från en kulturell identitet.

Invandrarnas integration har alltid varit ett viktigt ämne i det svenska samhället. För att lyckas med integration finns det olika vägar och åsikter. Syftet med denna uppsats är att belysa etablerade invandrares perspektiv om vilka faktorer som bidrar till, respektive försvårar integrationen i det svenska samhället. Studien är kvalitativ, där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod och analyserades senare genom en tematisk analysmetod. Den teoretiska referensramen består av Diaz integrationsmodell samt tidigare forskning. Resultatet visar på att språk är huvudnyckeln till integration i samhället, samtidigt som det kan vara det största hindret för integration. Det kan trots allt övervinnas med vilja och motivation. Den andra största faktorn för invandrarnas integration är arbete. Arbete leder till god ekonomi och delaktighet i samhället. Arbete kan även ge upphov till ett större socialt nätverk, vilket vidare är en plattform för individen att lära sig samhällets normer och värderingar.

Vi vill se om religionsundervisningen kan bli mer inkluderande för alla elever som, till följd av den religiösa mångfald som finns i Sverige idag, har olika religiösa tillhörigheter och erfarenheter. Syftet blir således att undersöka om det interkulturella förhållningssättet kan bidra till denna inkludering och göra religionsundervisningen mer gynnsam för eleverna. I vår forskningsöversikt kommer vi beröra både elevernas attityder till religion och lärarnas påverkan på den interkulturella undervisningen. För att hitta litteratur till arbetet har vi använt oss av EBSCO och Swepub och all litteratur är vetenskapligt granskad. I inledningen av resultatet tydliggör vi vad ett interkulturellt förhållningssätt är och hur detta kan tillämpas i praktiken. Vidare undersöker vi vilka krav det interkulturella förhållningssättet ställer på läraren och hur elevernas attityder till undervisningen påverkas. Vi kan konstatera att lärarna har bristande kompetens inom kritisk medvetenhet och det blir lätt fel i klassrummet eftersom eleverna inte förstår skillnaden på att vara kritisk och att rikta kritik. Därför anser vi att ett interkulturellt förhållningssätt gynnar religionsundervisningen eftersom det höjer lärarens kompetens. Vår slutsats är dock att eleverna i årskurserna F-3 främst behöver utveckla kunskaper om religion och att kritisk medvetenhet inte ska ha för stort fokus. Läraren behöver dock alltid förhålla sig interkulturellt för ett bättre klimat i klassrummet.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.