I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre?Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att: Jobbcoacherna har en god och uppskattad förmåga i att ta väl hand om och coacha de arbetssökande, i bland annat utformandet av deras CV och personliga brev. Däremot har verksamheten inte lyckats med att leda de arbetssökande till anställningar i någon vidare utsträckning. Upprättande av kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande är det tydligaste förslaget som anges för att jobbcoachningen skulle kunna bli effektivare.

Den tysta åldersdiskrimineringen som sker på arbetsmarknaden har påverkat äldre arbets- sökandes kompetensutveckling. Äldres arbetskraft betraktas som mindre bra av arbetsgi- vare. Konsekvenserna av äldres arbetslöshet påverkar inte bara den arbetslösa utan även samhället i helhet. Denna studie syftar till att undersöka både åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden samt konsekvenserna till följd av diskrimineringen. Studiens syfte är även att fördjupa sig i hur problematiken kan motarbetas. Målgruppen i studien var äldre lång- tidsarbetslösa. Studien utgick från kvalitativ forskningsmetod och nio semistrukturerade in- tervjuer genomfördes med två olika målgrupper. Målgruppen äldre arbetslösa samt mål- gruppen stödjande funktioner som arbetar med äldre arbetslösa. Ur resultatet framkom det att åldersdiskriminering existerar på arbetsmarknaden på olika vis. Arbetsgivare har fördo- mar om äldres kapacitet till att genomföra ett arbete. Konsekvenserna på långtidsarbetslös- het har påverkat äldres psykiska och fysiska hälsa samt deras livskvalité. Det framkom även att samhällets insatser inte räcker till för att äldre ska komma ut på arbetsmarknaden.

The main purpose of this study is to examine why the process out to the Swedish labour market is unequal between men and women through the Swedish Public Employment Service. It has appeared through a pilot study that job-seeking men get more support in their efforts to break their unemployment to a greater extent than job-seeking women. This opposes the Swedish Public Employment Service’s aspirations of an equal labour market between men and women which can be identified as a discrepancy. This discrepancy is the starting point of this study, which aims to investigate experiences from employment officers about why this is the case. Previous studies have given us an insight in potential explanations, but not directly through Swedish employment officers who work in close contact with the job-seekers. Therefore the questions that have been raised are firstly about what problems employment officers encounter in their efforts to give equal support to men and women and secondly if there are any overall differences between job-seeking men and women and how we can understand them. The theoretical framework for this study consists of the theory of Glass Ceiling and Lipsky's theory of Street-level Bureaucrats.   In order to study the experiences about inequality in the process of job-seekers to the labour market, the method consists of semi-structured interviews with eight employment officers. The results from the interviews showed that employment officers encounter different conditions that do limit their influence in their pursuit of equality between men and women in their job-seeking. Furthermore, employment officers believe that women encounter certain obstacles and difficulties, which does not restrict men in the same way.

Att söka arbete kan vara utmanande och stressfullt, inte minst för nyexaminerade som ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. Det är en tid präglad av individuell anpassning, där behovet av att vara anställningsbar är avgörande för att möta arbetsmarknadens krav. Tidigare forskning pekar på att yttre omständigheter som ligger utanför individens kontroll påverkar arbetssökningsprocesser. Utöver detta finns det även påtryckningar och krav på individen att inneha de rätta erfarenheterna, utbildningen samt de önskvärda egenskaperna för att nå framgång. Mot bakgrund av detta syftade studien till att undersöka nyexaminerade individers personliga upplevelser av arbetssökande processer, samt hur de konstruerar karriärsidentiteter utifrån sin syn på anställningsbarhet. För att undersöka syftet användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med åtta nyexaminerade individer. Ur det insamlade materialet lyftes små berättelser ut som berörde olika upplevelser av respondenternas arbetssökningsprocesser. Berättelserna analyserades med den narrativa ingången i studiet av meningsskapande, karriäridentitet, och positionering. I studiens analys framhävs respondenternas personliga upplevelser av arbetsintervjuer, attityder gentemot utbildning samt olika strategier i arbetssökningsprocessen. Resultatet av analysen visade att respondenterna betonade vikten av att framhäva en professionell sida under anställningsintervjuer och förmågan att kunna lyfta fram sina styrkor. Dessutom visade resultatet att utbildning dels ses som ett medel för att få det önskvärda arbetet, men även som en betydelsefull faktor för personlig utveckling. Vidare upplevde respondenterna arbetsmarknaden som utmanande, något som har  påverkat respondenternas strategier för att söka arbete. Slutsatsen pekar på uppfattningen att nyexaminerade upplever ett individualiserat ansvar att säkra en anställning till följd av en utmanande arbetsmarknad. Genom respondenternas berättelser har det visat sig att konstruktionen av karriäridentitet i mycket görs utifrån vad de anser vara anställningsbara attribut, och således även blir en viktig aspekt i hur de navigerar i processen av att söka arbete.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse. / The study’s purpose was to describe how unemployed people in the service Stöd och matchning experience participation in activities. A qualitative method with an inductive approach was used. The data gathering was conducted as interviews from the assessment instrument OCAIARS-S. Five participants was recruited with inductive approach in a smaller town in Sweden.  The interviews were recorded, transcribed and processed through a qualitative content analysis with support of components in ICF. The result showed that the participants were quick to give up and lacked routines in everyday life. All experienced that they survived on their income and had the ability to perform the occupations they wanted and needed to. The participants spent much time alone and had few close relations. They felt no discontent for being unemployed and looked positively on the future. None of them actively searched for possibilities or took initiative. The conclusions were that the participants lack the proactivity and motivation to get a job. The participants would benefit occupational therapy for activity training and or with activity adaptation. Further research is necessary for deeper understanding.

Föreliggande studie syftade till att undersöka att undersöka potentiella samband mellan socioekonomisk bakgrund och motivation att söka framtida arbete hos studenter. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som analyserades kvantitativt, där 90 studenter fick ta ställning till olika scenarion gällande arbeten med variation avseende löne- och kvalifikationsnivå. Data samlades in under fyra föreläsningstillfällen vid Högskolan i Gävle genom en pappersenkät. Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader vad gäller studenters motivation att söka arbeten och i relation till respondenternas socioekonomiska bakgrund. En tänkbar slutsats är att gruppen studenter är relativt homogena vad avser socioekonomisk bakgrund och därför observerades inga signifikanta resultat. / The present study aimed to investigate whether there was any connection between socioeconomic background and motivation to seek future work of students. The study was conducted using a questionnaire that was analyzed quantitatively, where 90 students had to consider different scenarios regarding work with the variation in wage and level of qualification. Data were collected during four occasions lecture at the University of Gävle through a paper questionnaire. The results show that there were no significant differences in students 'motivation to seek work and in relation to the respondents socioeconomic background. One possible conclusion is that the group of students is relatively homogenous with regard to socioeconomic backgrounds and therefore measured no significant results.

Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur några arbetslösa ungdomar upplever sin situation som arbetslös, vilket studeras med fokus på framtidstro, sin egen förmåga/kompetens till att påverka möjligheterna att få jobb samt vilka faktorer de upplever är viktiga när det gäller att få ett jobb inom en snar framtid. Detta studeras utifrån teorierna om locus of control och self-efficacy. Två tjejer och fem killar i åldrarna 16-24 år, samtliga arbetslösa och inskrivna på Ungdomskraft, deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna har en hög tilltro till sina egna resurser och upplever att de själva har kontroll över sin situation som arbetslös. Vidare visade resultaten på ett mönster mellan intern locus of control och hög self-efficacy i samband med en positiv framtidstro med avseende på att få ett jobb. / The purpose of this study is to gain knowledge intohow some unemployed young people perceive their situation as unemployed,which is studied with a focus on their faith in the future, their ownability/competence to affect thechances of getting a job, and whichfactors they feel is importantwhen it comes to getting a jobin the near future. This is studied from theories of locus of control and self-efficacy. Two girls and five boys in the age between 16-24, all unemployed and enrolled in Ungdomskraft, participated in semi structured interviews. Theresults showed that the majority of young people have a high confidence in their own resources and feel that they have control overtheir situation as unemployed. Furthermore,the result showed patterns between internal locus of control and high self-efficacy in relation to a positive faith of the future when it comes to getting a job.

The purpose of this study was to examine guidance activities in an employment office and to explain the significance these activities have for the job seekers' way towards an occupation. The method used was literature studies and qualitative interviews with respondents in three categories: a manager, two workingmediators and three job seekers, all at the same employment service office. The results that emerged was that there are different kinds of guidance in the employment service, both in the narrow sense and broad sense. The different categories of respondents describe and define the guidance activities in different ways and have different descriptions of how these activities can help job seekers into employment. The conclusions drawn where that the manager sees everything on the employment service as guidance, workingmediators differ in their roles as advisers and counselors. The job seekers does not see the activities they had access to as guidance. The employees at the employment office considers that the guidance are more helpful in the process towards finding an occupation than job seekers think. / Syftet med studien var att undersöka vägledningsaktiviteter på ett arbetsförmedlingskontor samt att redogöra för vilken betydelse dessa aktiviteter har för de arbetssökandes process mot en sysselsättning. Metoden som använts var litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med intervjupersoner av tre olika kategorier: en chef på arbetsförmedlingen två arbetsförmedlare samt tre arbetssökande, alla vid samma arbetsförmedlingskontor. Resultaten som framkom var att de finns olika slags vägledning inom arbetsförmedling, både i snäv bemärkelse och vid bemärkelse. De olika kategorierna av intervjupersoner beskriver och definierar vägledningsaktiviteterna på olika sätt och de har olika beskrivningar på hur dessa aktiviteter kan hjälpa arbetssökande till sysselsättning. Slutsatser som dragits är att chefen ser allt på arbetsförmedlingen som vägledning, arbetsförmedlarna skiljer på sina roller som arbetsförmedlare och vägledare. De arbetssökande ser inte de aktiviteter de fått ta del av som vägledning. De anställda på arbetsförmedlingen anser att insatserna och aktiviteterna som finns är till större hjälp i processen mot en sysselsättning än vad de arbetssökande tycker.

The study is a case study of an activity, called the Oliven, that provides practice for people who are in the Arbetsförmedlingens Job- and development guarantee. The purpose of this study was to examine what it is in the Olivens activities, for people who are part of Phase 2 and 3 of the Job- and development guarantee, which, according to the participants, are working well and what works less well. We wanted to study how the participants perceive their work situation during the time that they participate in the activities. That is to gain knowledge of how the activities for people who are looking for work can be designed so that the participants can, from a salutogenic perspective, create a sense of coherence while they are participating. We have collected the empirical data through participant-observation and semi-structured interviews during two days. The analysis was made using the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. We have created an image of how the participants' sense of coherence has changed during the time that they have been working at the Oliven and how their experiences of being out of a job for a long time looks like. The analysis was done in two steps, a first, empirical close interpretation and then in the second interpretation we looked for themes in the text that was highlighted by the mentioned above concepts. We found that the participants' sense of coherence has increased over time in the Oliven. The reasons for the increased sense of coherence is related to the participants' increased self-confidence, which in turn are a product of they being seen as human beings and the fact that they had their skills and resources confirmed by others. 5 The participants highlighted the group community and meaningful work as the Olivens positive sides. However, some participants expressed that it sought a stronger leadership and clearer structure. We have learned that the main reasons for the participants increased sense of coherence is based on the participation and meaningfulness on the workplace which have increased their self-confidence.