Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad för roll Kissie har på tre stycken åttondeklasser. Vi vill ta reda på hur de uppfattar Kissies.se och personen som driver bloggen. Teori: Dramaturgiska perspektivteorin, socialisationsteorin, hermeneutiken.Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer och kvantitativa enkäter. Huvudresultat: Det som framgick genom undersökningarna när det gäller syftet är att Kissies.se ofta fungerar som en inspirationskälla när det gäller vissa köpval på en del av deltagarna. De berättade själva att de blir påverkade i den mån att om Kissie tipsar om olika kläder, smink, musiklåtar, maträtter kan de ta efter. Därför kom vi fram till att bloggen även fungerar som en annonssida när det gäller materiella saker. Men enligt deltagarna tar man inte åt sig av de skönhetsingrepp och ideal Kissie skriver om. Detta för att målgruppen känner att Kissie är överdriven och har gått ett steg för långt med hur hon ser ut.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.

Som studerande på webbutvecklarprogrammar har intresse skapats för co-design och i rådande situation med Covid-19-pandemi, co-designs tillämpning på distans i hemmiljö. Termen co-design förklaras som ett koncept som används av utvecklare där en extern aktör, oftaen representant från den tänkta användargruppen är med i utvecklingsprocessen. Co-design pådistans, men framför allt på distans i hemmiljö är relativt outforskat och studien syftar såledestill att undersöka hur co-design kan göras i hemmiljö. Syftet med undersökningen med co-design på distans i hemmiljö är att försöka svara på hurco-design kan göras på distans i hemmiljö. Undersökningen försöker också ta reda på hursamspelet mellan co-designers fungerar och huruvida co-designers upplever att deras behovav en applikation tydliggörs. Undersökningsfrågorna är formulerade för att ta reda på hur rollen som co-designer upplevs i deltagarens hemmiljö, samt hur deltagandet i co-design bidrartill en klarare bild av tänkta applikationer för att slutligen ta reda på hur det upplevs att varainkluderad i skapandeprocessen. Studien använder sig av redan etablerade metoder för co-design där deltagarna var med iskapandeprocessen av en prototyp. Vid utförande av denna studie har explorativ forskningmed insamling av kvalitativa data genom observationer gjorts utöver de metoder som finnsetablerade för co-design. Resultatet från undersökningen har delats upp i tabeller som illustrerar hur skiss-sessionen hargått till, scenarier vilka deltagarna tagit fram, omarbetning av scenarier för att passa det tänktasyftet med applikationen som skulle tas fram, genomförande av scenarier, applicering av idéerpå prototyp samt diskussion. Resultatet är framtaget genom analys av de inspelade sessionerna med deltagarna i co-designen. De viktigaste fynden som hittades är att användandet avscenarier är användbart då det genererar idéer och förslag som kan appliceras på prototypen,att samarbetet med andra co-designers är gynnsamt då det erbjuder perspektiv till enskilde codesignern och att upplägget erbjuder design i en svåråtkomlig miljö.

This study examines women's political participation in the Middle East, aiming to understand their experiences and perspectives. Qualitative research methods were used, including interviews with women involved in political activities. The findings contribute to identifying barriers and causes of limited participation and provide suggestions for enhancing women's political engagement. The study emphasizes confidentiality and participants' right to withdraw consent. Overall, this research sheds light on the factors influencing women's political participation in the Middle East and informs efforts to promote gender equality and increased political involvement.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på dagliga verksamheter i södra Sverige gör för att arbeta för att främja deltagarnas empowerment. Studien tar sin utgångspunkt ur ett personalperspektiv. Metoden för insamling av material består av sju kvalitativa intervjuer med personal på dagliga verksamheter som samtliga har olika utbildningar. Personalen arbetar på fyra olika dagliga verksamheter som kan kategoriseras som samhällsintegrerade respektive traditionella dagliga verksamheter. Studiens resultat baseras även på en observation som utfördes på en av de dagliga verksamheterna. Resultatet av denna studie tyder på att samtliga respondenter dagligen arbetar för att främja deltagarnas empowerment. Respondenterna anser att de termer som ingår i begreppet empowerment, så som självständighet, inflytande, personliga resurser samt delaktighet är viktigt i arbetet med personer med funktionsnedsättningar. Samtliga respondenter beskriver i studien hur de intar olika roller för att främja deltagarna på den dagliga verksamheten. Respondenterna beskriver hur de ibland agerar ledare när de anser att detta gynnar deltagarna, och hur de ibland tar ett steg tillbaka för att öka deltagarnas självständighet och initiativförmåga. Samtliga respondenter beskriver att de hela tiden försöker känna av och överväga hur mycket stöd som är motiverat att ge en deltagare i en viss situation. Flera av respondenterna lyfter fram att det är viktigt att arbeta individcentrerat. Någon av respondenterna framhåller att man måste arbeta med empowerment på rätt nivå i förhållande till individen för att det annars kan bli väldigt fel. Vidare lyfter ett par av respondenterna upp att det är viktigt att uppmuntra positiva initiativ som deltagarna tar för att på så sätt stärka dem. / The purpose of this study was to investigate how the employed at daily activities in southern Sweden does to promote the participants’ empowerment. The study is based out of an employed perspective.The method for collection of material consists of seven interviews with employed on the daily activities that all have different educations. The employed is working on four different daily activities which may be categorized as community integrated and traditional daily activities. The study findings are also based on an observation performed in one of the daily activities.The results of this study indicates that all respondents daily work to promote the participants empowerment. The respondents believe that the terms inherent in the concept empowerment, such as independence, influence, personal resources and involvement is important in the work with people with disabilities.All respondents describe in the study how they occupy different roles to enhance the participants at the daily activity. The respondents describe how they sometimes act leader when they see that this benefits the participants, and how they sometimes take a step back to increase participant´s independence and initiative. All respondents describe that they constantly try to detect and consider how much support is justified to give a participant in a particular situation. Several of the respondents highlighted that it is important to work individual centered. Some of the respondents points out the need to work with empowerment at the correct level in relation to the participants because otherwise it may become very unsuitable. Further a few of the respondents’ highlights the importance of encouraging positive initiatives taken by the participants for the order to strengthen them.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområdensamt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Denforskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegångenhölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utförtoetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ettantal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt.Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sittdeltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuergenomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en kliniskforskningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades samtanalyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkom det tvåhuvudkategorier: anledning till att deltaga och engagemang. Förstahuvudkategorin innehåller tre underkategorier: ekonomisk vinning, hälsostatus,medmänsklig insats. Den andra huvudkategorin delades in i två underkategorier:personalens bemötande, socialt samspel. En konklusion av studien är attdeltagandet fyller en del av människans grundläggande behov så som trygghet,bekräftelse och gemenskap. / Research is needed to increase knowledge of new and existing body of knowledgeand to develop or improve existing methods, products and systems. The researchethics that are used today are based on the Nuremberg Trial. The trial was heldafter World War II where doctors were brought to trial for carrying on unethicalexperiments out prisoners in German Nazi concentration camps. Today there are anumber of ethical declarations to be followed when humans are included inresearch projects. The purpose of this study was to examine how participantsexperience their participation in research projects at a clinical research unit.Interviews were conducted with four respondents who all were participants in aclinical research unit in southern Sweden. The interviews were recorded,transcribed and analysed using content analysis. The results revealed two maincategories: reason to participate and commitment. The first main categoryincludes three subcategories: financial gain, health and brotherly effort. Thesecond main category was divided into two subcategories: commitment and socialinteraction. A conclusion of the study is that participation meets some of thefundamental human needs, for example security, confirmation and fellowship.

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012.Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn – datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av filmade observationer av barns samspel med användande av iPaden och intervjuer med barn i åldern 3-5 år. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med positioneringsteorin. I analysen identifierade vi ytterligare en position delägaren, utifrån Ljung Djärfs positioneringsteori. I vår studie har vi sett på iPaden som en aktör och studerat vilka positioner den intar eller tilldelas.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om faktorer som bidrar till att personer som tidigare har mött hinder inom det reguljära skolsystemet lyckas bättre med studierna på folkhögskolans allmänna kurs. Studien har en kvalitativ ansats med deltagare på allmän kurs på folkhögskola som informanter. Studien omfattar totalt 10 stycken respondenter. Som insamlingsinstrument användes semi­strukturerade intervjuer och skriftligt frågeformulär. Resultatet gick att dela upp i fem olika faktorer som främjar studierna, inom två övergripande teman: ”Främjande faktorer i folkhögskolans miljö”, och ”Främjande faktorer i folkhögskolans undervisning”. Ett tredje tema innefattande ”Faktorer med negativ inverkan på studier” omfattar såväl tidigare studier som studier på folkhögskola. Det framkom av studien att folkhögskolans sociala sammanhang samt förekomsten av pedagogiska strategier med erkännande mekanismer i bemötandet av deltagarna har en avgörande betydelse för deltagarnas framgång i studierna på folkhögskolan.

Som känt sedan tidigare är känsloigenkänning en viktig funktion för en individs förståelse och interaktion med andra. Hittills har forskning bland annat upptäckt att förmågan kan se olika ut för kvinnor och män, där studierna ofta är baserat ur antingen ett biologiskt eller socialt synsätt. I denna systematiska översikt inkluderas båda dessa perspektiv för att granska vilket som könsskillnaderna, mellan vuxna kvinnor och män över 18 år, inom känsloigenkänning främst grundas i. Syftet var att undersöka hur neurovetenskapen bidrar till förståelsen av könsskillnaderna inom området. I litteratursökningen användes PubMed och Scopus där tio artiklar analyserades. Artiklarna hade störst fokus på och diskuterade främst biologiska könsskillnader i jämförelse med sociala faktorer, vilket utmynnade i en svårbedömd situation. Däremot kan det konstateras att det finns både sociala och biologiska könsskillnader som bidrar till känsloigenkänningens olikheter. Genom neurovetenskapens tekniker såsom EEG, fMRI och eye-tracking, har vi fått en bättre inblick i hur den typiska kvinnliga och manliga hjärnan fungerar i relation till bearbetning av andras känslor.

När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.