Grus i maskineriet – en fallstudie om förbättringspotential Växeln AB, a company that provide sales, service and repair of industry gears, has contacted the authors of the essay and asked us to investigate in which areas of the company that has improvement potential. Persistent improvement is a recurring and up-to-date issue that many business leaders not put enough resources on. A big problem in many companies is the issue that there is no comprehensive view and therefore some of the workers tend to not follow the routines that are required for the whole system to work. The goal with the essay is to give Växeln AB advice on to which areas in the company that have improvement potential. We have used a qualitative method with mainly semi-structured interviews which has led to an inductive approach. 13 co-workers that work in different areas of Växeln AB have taken part in the interviews. The empiricism lead to the essay being divided in three improvement areas regarding improvement potential: information, communication and handling of suggestions. The three big areas with improvement potential are all linked together within the whole company. Problems that have been found and categorized are consideration of the entirety, that written routines and goal is not found or poorly followed and that Växeln AB miss a decent way to handle suggestions within the company. By informing and involving all co-workers in the development of the company’s working process we think that Växeln AB can improve.

<p>Grus i maskineriet – en fallstudie om förbättringspotential</p><p>Växeln AB, a company that provide sales, service and repair of industry gears, has contacted the authors of the essay and asked us to investigate in which areas of the company that has improvement potential. Persistent improvement is a recurring and up-to-date issue that many business leaders not put enough resources on. A big problem in many companies is the issue that there is no comprehensive view and therefore some of the workers tend to not follow the routines that are required for the whole system to work.</p><p>The goal with the essay is to give Växeln AB advice on to which areas in the company that have improvement potential.</p><p>We have used a qualitative method with mainly semi-structured interviews which has led to an inductive approach. 13 co-workers that work in different areas of Växeln AB have taken part in the interviews. The empiricism lead to the essay being divided in three improvement areas regarding improvement potential: information, communication and handling of suggestions.</p><p>The three big areas with improvement potential are all linked together within the whole company. Problems that have been found and categorized are consideration of the entirety, that written routines and goal is not found or poorly followed and that Växeln AB miss a decent way to handle suggestions within the company. By informing and involving all co-workers in the development of the company’s working process we think that Växeln AB can improve.</p>

Det finns brister generellt i vården och även specifikt på akutmottagningar.  Fler personer söker sig till akutmottagningen och patientbeläggning har därmed ökat, vilket också ökar kraven på akutmottagningar. Att vårdas på en akutmottagning innebär, som patient, att komma i kontakt med en främmande miljö vilket generarar olika upplevelser hos patienten. Tidigare studier har dock i stort sett visat på en god tillfredställelse hos de patienter som har tillstånd som är högprioriterade på akutmottagningen. Samtidigt har de låg-prioriterade patienterna olika upplevelser kring sin vård och de brister som finns – som i sin tur påverkar tillfredställelsen. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Studien inriktade sig på att kartlägga de generella upplevelser patienter har under sin vårdvistelse på akutmottagningen. Resultatet ska också kunna användas till att identifiera förbättringsområden och tillämpa en djupare förståelse och kunskap hos vårdpersonal. Det gjordes genom en litteraturöversikt med granskningsmodell enligt Friberg (2012, ss. 133-143). Studien inkluderade allmänna akutmottagningar i Sverige och ingen specifik patientgrupp. Innehållsanalys gjordes, som lyfte fram meningsbärande enheter och de sammanställdes i två huvudkategorier med vardera tre och fyra underkategorier. Resultatets första huvudkategori beskrev upplevelsen att bli akut sjuk. Den innefattade patientens förförståelser och förväntningar inför besöket som påverkar upplevelsen, upplevelse av en förändrad roll som patient samt vikten av det första mötet. Andra huvudkategorin beskrev upplevelsen av att vårdas på en akutmottagning. Den sammanställdes i underkategorier som beskrev upplevelser kring att vara delad, brist på delaktighet, att vara hindrad att lyfta missnöje och slutligen också den negativa och positiva påverkan av den fysiska miljön. Resultatet ökade förståelsen kring patientens upplevelser och visade på vikten av ett förhållningssätt hos sjuksköterskan som centreras kring patienten och som har en holistisk syn på människan. Genom en god vårdkontakt, som har uppnått delaktighet och trygghet utvecklas och stärks hanteringsförmågan hos patienten. Vidare undersökningar bör göras kring riktlinjer, normer och vårdverktyg som finns på en akutmottagning samt lyfta frågeställningar till en högre organisationsnivå för att utreda varför bristerna uppkommer.

No description available.

Äldreomsorgen har sedan en tid tillbaka haft svårt att bemanna verksamheterna och det förekommer personalbrist inom flera av Sveriges kommuner. Övertidstimmarna ökar med anledning av detta vilket slutligen resulterar i ohälsa samt att medarbetare väljer att lämna yrket. Detta blir en negativ spiral som med tiden blir allt svårare att ta sig ur. Antalet hjälpbehövande äldre spås öka med 50% till år 2028 vilket gör detta sociala fenomen värt att studera för att kunna säkerställa en god välfärd inom denna snara framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vad omsorgspersonalen identifierar som förbättringsområden i sin verksamhet, för att göra yrket attraktivt att arbeta inom. Detta för att locka och behålla kollegor till området äldreomsorg och undvika personalbrist. Vi ville även undersöka hur omsorgsgivare såg på sin arbetssituation. Vi har valt att använda oss av krav- och kontrollmodellen eftersom den fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivande statistik presenterar respondenterna och med hjälp av en faktoranalys kan vi se samband mellan olika variabler och urskilja olika bakomliggande faktorer. Resultatet var för oss förvånande men förståeligt. Analysen hittar faktorer som visar vad omsorgsgivare identifierar som förbättringsområden och innefattar mindre stress och tidspress på arbetet, uppskattning från ledningen och högre bemanning. Omsorgspersonal känner sig ofta psykiskt utmattad och fysiskt trött efter ett arbetspass och upplever stress under arbetet. Denna studie har bidragit med att synliggöra vad omsorgspersonal anser behöver förbättras och förändras för att en bemannad äldreomsorg ska finnas även i framtiden. Den visar på att det fortfarande inte har skett en positiv förändring trots att det uppmärksammats i tidigare forskning och nu börjar det bli bråttom för att kunna möta de kommande hjälpbehövande äldre människorna.

Syftet med denna studie är att undersöka konceptet eventdesign samt hur man tar fram design till olika event. Utefter det hitta och ta fram hållpunkter till kommunikationen av eventdesign för företaget JustGo. Även viss undersökning om hållbarhet kring event. Studien börjar med att brottas med två problem, vad event och eventdesign är samt hur marknadsföringen kan förbättras för företaget JustGo. Men ju mer studien löper vidare kommer det upp förbättringsområden som JustGo kan utveckla för att bli ett bättre företag. Hela studien utgår ifrån företaget JustGo, samt teoretiska tillägg. Därför är designprocessen bunden till detta företag och kan därmed se annorlunda ut på ett annat. Metoden som använts i denna studie är fallstudie kring företaget JustGo. Inom fallstudien har fyra olika datakällor använts, deltagande observation, direkt observation, intervju, samt arkivmaterial. Resultaten av denna studie har lett till följande: En förståelse kring vad ett event är. Begrepp som eventmanager, eventdesigner och eventdekoratör och skillnaden mellan dessa har diskuterats fram. Där det argumenteras för att JustGo håller på med eventdekoration mer än eventdesign. En designprocess över hur designen till ett event tas fram har sammanställts i en illustration. Eventbranschens förhållningssätt till hållbarutveckling kommer fram och hur man skulle kunna se på det på ett annat sätt. De förbättringsområden som upptäcks under studiens gång diskuteras samt förslag på hur dessa kan utvecklas för att lyfta företaget och få dem att växa. För att sedan hitta punkter som, varför det är viktigt med design i ett event, att ett event ser bra ut, att JustGo kan leverera endast det kunden behöver, att de ser till både helhet och detalj. Dessa punkter skulle JustGo kunna använda vid kommunikation av eventdesign och deras företag.

Detta examenarbete redogör och belyser hur en lokalisering av förbättringsområde inom en producerande process kan ske. Rapporten har sin grund i ett sökande efter var en effektivisering kan genomföras. Hur uppnås målet och finns det metoder som kan appliceras på en diversifierad mängd områden. Många företag och verksamheter har idag ett stort behov av förbättring. Detta för att kunna överleva det allt tuffare klimatet på marknaden. En konkurrenskraftig produkt både är pris- och kvalitetsmässigt i framkant krävs för att nå marknadsandelar. Undersökningen grundar sig i en nulägesanalys på ett verkligt företag för att göra undersökningen så rättvisande som möjligt. Rapporten redogör även för en undersökning av olika metoder från tidigare forskning inom lean och theory of constraints. Genom att använda sig av verktyg som 5S, JIT och koncept i sin helhet som lean och TOC kan en lokalisering av förbättringsområden ske. Genom att studera koncept som lean och TOC lokaliseras förbättringsområden med hjälp av deras grundläggande filosofi. De delar som finns i produktionen som bör tas i beaktning är omställningar, slöserier och begränsningar. Dessa tre faktorer påverkar en process negativt om de inte lokaliseras och effektiviseras eller elimineras. Den metod som bör användas varierar från fall till fall och det är av yttersta vikt att hitta en metod som fungerar bra för den egna processen. Det första som bör göras är att bli väl påläst och vara tydlig med vad metoden ska bidra med. De metoder som denna studie har granskat och visat sig fungera i en producerande process är: 5S, JIT, SMED samt TOC:s läran om flaskhalsar och leans läran om slöserier. Metoderna bidrar med olika sätt för lokalisering av förbättringsområden. / This report describes and illustrates how to locate an area for improvement in a producing process. The report is based on a search for where the streamlining can be performed. How can we achieve the goal, and are there methods that can be applied to a diverse range of areas. Many companies and businesses today have a great need for improvement, this in order to survive the increasingly tougher climate on the market. Where you now must be able to deliver a competitive product that is both price and quality at the forefront. The study is based on a situation analysis on a real business company, with a producing process, to do the survey as accurate as possible. The report also describes a study of the different methods from previous research in lean and TOC. By using tools such as 5S, JIT and concepts in its entirety as lean and TOC can you locate each one's areas of improvement. By studying the concept of lean and TOC makes you localize areas of improvement with the help of their basic philosophy. The parts that are in production that should be taken into consideration are transitions, waste and limitations. These three factors affect the process negatively even if they are not localized and streamlined or eliminated. The method you should use will vary from case to case and it is important that you find a method that works well for one's own process. The first thing you should always do is to be well prepared and be clear about what you want the method to contribute with. The methods of this study has been reviewed and concluded that: 5S, JIT, SMED and TOC's doctrine of bottlenecks and leans doctrine of wastes will work. All these practices help with ways for locating areas of improvement.

The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”. Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement

Bakgrund: Ett sår som inte läker inom sex veckor defineras som svårläkt. Prevalensen ökar med stigande ålder och medför stora samhällskostnadersom följd samt långvarigt lidande för patienterna. Sjuksköterskan skall leda omvårdnadsarbetet självständigt men också tvärprofessionellt utifrån omvårdnadsprocessens alla delar samt ansvara för utveckling av eget lärande. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudoie med induktiv ansats. Sju kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen genererade fyra resultatkategorier: Sambandet mellan evidensbaserad vård och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan utbildning och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan teamarbeta och sjuksköterskans sårvårdskunskaper och sambandet mellan organisatoriskt stöd och sjuksköterskans sårvårdskunskaper. Konklusion: För att sjuksköterskan skall kunna utföra evidensbaserad sårvård behövs uppdaterade kunskaper genom sårvårdsutbildningar, kollaboration mellan kollegor och patienter samt organisatoriskt stöd. Sjuksköterskan behöver såväl teoretisk implementering av nya riktlinjer som praktiska övningar för att vara uppdaterad med aktualiserad information. / Background: A wound that does not heal within six weeks is defined as a hard-toheal wound. The prevalence increases with increasing age associating with high,societal costs and resulting in long-term suffering for the affected patients. Nursesmust lead the nursing work independently but also interdisciplinary based on all stepsof the nursing process. Nurses are also responsible for continuing to learn throughouttheir career. Aim: The aim was to shed light on factors that are important for nurseswound care knowledge in nursing patients with difficult-to-heal wounds Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Sevenqualitative and two quantitative scientific articles were analysed with a contentanalysis. Results: Four categories emerged: The connection between evidence-basedcare and nurses wound care knowledge, the connection between education and nurseswound care knowledge, the connection between teamwork and nurses wound careknowledge and also the connection between organizational support and nurses woundcare knowledge. Conclusion: To perform evidence- based wound care, updatedknowledge is needed through wound care training, collaboration between colleaguesand with patients but also organizational support. Nurses needs both theoreticalacquisition of new guidelines and practical exercises to implement the latest updatedinformation.

Through a thorough analysis of the current situation, we have highlighted differences in working methods for the various workshops and drew up proposals for improvements in combination with a practical work description that can be implemented in the company.