The purpose of this study is to examine what the teachers in preschool think the purpose is with the units planning in preschool and how they follow up the purpose. The question formulations are: What do the teachers think the purpose of unit planning is in preschool? How do the teachers work with the unit planning in preschool? How is the time being used when it comes to unit planning? What do the teachers prioritize/what do the teachers have time for and what do they not have time for?To be able to answer these questions we used curriculum theory, we interviewed six teachers from two preschools,one from each unit, and we also did two observations of unit planning, one each from the two preschools. The result showed that the teachers think the purpose is to see the children's learning and interests, how they can challenge the children and to get an approval from the director regarding the quality of the preschool. The teachers do not have the same amount of time to plan, the teachers plan with the children’s interests in mind, they reflect on what they have done earlier and they plan what material they are going to use with the children, they discuss and plan for parent/teacher meetings and preschool introductions. The teachers think it is important to work with the curriculum but do not have it with them during unit planning. We could see they are aware of the curriculum goals and that not having enough time and factors like not having certain information for the planning of a preschool introduction, not being prepared, drifting away from what they need to talk about and not being able pedagogical documentation when and where they want affects the planning. Some of the teachers prioritize reflections about the documentations and not so much planning for the following week and some of the teachers could do both.

Studiens syfte är att få kunskap om förskollärares uppfattning om reflektion tillsammans med små barn på som ännu inte har något verbalt språk. Hur reflekterar förskollärare med små barn utan verbalt språk och varför? Hur sker kommunikationen i reflektion mellan förskollärare och små barn utan verbalt språk? Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och personliga intervjuer. Frågorna ställdes till förskollärare som arbetar med reflektion med de yngre barnen i förskolan. Resultatet av studien stämmer till viss del överens med tidigare forskning som visar att reflektion i förskolan sker även om barn inte har verbalt språk. Det visar sig att barn som ännu inte har det verbala språket istället kommunicerar med kroppsspråk, ett språk som sker via ögonen, miner, tecken, ljud och rörelser. Resultatet visar också att förhållningssätt och olika verktyg har betydelse vid reflektion, likaså lyhördhet, barnsyn och miljö. I studien har det framkommit att barnens reflekterande över sitt eget lärande har betydelse. Genom att ge tillbaka lärandet och reflektera synliggörs barnens intresse och barnen utmanas vidare i sitt lärande.

Syftet med undersökningen var att tydliggöra vad lärare inom särskolan anser utvecklar dem professionellt i yrkesrollen. För studien valdes en kvalitativ ansats och data insamlingen gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog sex specialpedagoger verksamma inom särskolan. Resultatet visade att specialpedagogerna är reflekterande över sitt förhållningssätt och medvetna om betydelsen av att utveckla sig inom yrket. Specialpedagogens teoretiska och metodiska kompetens samt en organisation av pedagogiska mötesforum gynnar pedagogers utveckling. Specialpedagoger är en del i ett system där faktorer och förhållanden på olika hierarkiska nivåer påverkar yrket. Arbetsledningen brister i kunskap om specialpedagogens yrkesutövande och saknar emellanåt ekonomiska förutsättningar att tillgodose behovet av utveckling i yrkesprofessionen. En slutsats är att specialpedagoger ser en möjlighet till utveckling av yrkesrollen genom kontinuerlig handledning samt att de uppfattar sina kollegor som betydelsefulla redskap i den professionella yrkesutvecklingen.

Spelmotorer är en viktig del av utveckling av spel. Spel är i grunden händelsebaserade och tillåter spelentiteter att reagera på omvärlden. Syftet med det här arbetet är att utvärdera två metoder för händelsehantering i en komponentbaserad spelmotor och hur dessa påverkar tidsprestandan: en baserad på polymorfism med virtuella funktioner och en baserad på reflektion. Systemet för händelsehantering implementeras i en simpel simulering av en spelmotor och uppdateringstiden för vardera metod mäts utifrån olika variabler som påverkar dess prestanda. Systemen utvärderas i olika typer av spelmiljöer med olika mängd entiteter, olika mängd händelser per uppdatering etc. Händelsehantering baserat på reflektion visar på bättre prestanda i de flesta fall, vilket troligen beror på att funktioner för händelser endast behöver anropas på komponenter som använder händelsen.

Loggboken har en etablerad tradition inom grundskoleundervisningen i Sverige där den används på många olika sätt och med olika syften. Litteraturen betonar vikten av att välja den loggboksform som främjar de önskade syftena för undervisningen. Forskningen om loggböckernas utformning och användning inom slöjdundervisningen är dock begränsad. Syftet med detta arbete är att bilda kunskap om slöjdlärares användning av loggboken som en undervisningsmetod för elever i grundskolans slöjdundervisning. För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts där 101 frivilliga enkätsvar samlats in digitalt från slöjdlärare med olika materialinriktning och stadieindelning. På grund av det begränsade urvalet kunde inte enkätundersökningens resultat generaliseras. Undersökningen visar dock hur loggböcker används och kan användas inom slöjdpraxis. Respondenternas uppfattningar om loggboksarbetets för- och nackdelar har kartlagts. Skillnader gällande loggbokens former och användning utifrån stadieindelning respektive materialinriktning har påvisats. Betydelsen av att anpassa arbetssättet med loggböcker till olika gruppers och enskilda elevers förutsättningar har betonats. Förslag på olika metoder för att rationalisera lärarnas loggbokskommentarer har beskrivits och diskuterats. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod som kan tillämpas oberoende av olika påverkansfaktorer för undervisningen. Loggboksarbetet behöver snarare utformas med tanke på dess syfte och med hänsyn till arbetets förutsättningar. Undersökningen visar vidare att det formativa arbetssättet med loggböcker kan effektiviseras och inte bör vara ett alltför betungande krav. Vidare forskning behövs för att nyansera bilden av slöjdloggböckers användning och för att få ytterligare förståelse för hur metoden kan nyttjas på bästa sätt.

Bakgrund: Att komma som nyanställd till en barnavdelning kan vara en stor utmaning för många sjuksköterskor. Utvecklingen från novis till expert kan ta flera år och därför behöver nyanställda sjuksköterskor stöd från erfarna barnsjuksköterskor för att kunna öka sin kompetens. Syfte: Beskriva nyanställda sjuksköterskors erfarenheter av mentorskap på barnavdelning. Metod: Data samlades in genom enskilda intervjuer med tio sjuksköterskor som medverkat på mentorsträffar. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I Analysen framkom tre kategorier; samtala kring sin yrkeserfarenhet där sjuksköterskorna tog upp vikten av att samtala kring sin nya arbetssituation tillsammans med mentorer. Få Bekräftelse där sjuksköterskorna betonade vikten av att få stöd och feedback för att kunna känna sig tryggare och kunna utvecklas professionellt. Stärka sin yrkesroll där sjuksköterskorna ansåg att engagerade mentorer bidrog till en känsla av omhändertagande vilket stärkte dem i sina nya yrkesroller. Reflektionerna bidrog till ökat självförtroende och en känsla av kompetens. Slutsats: Mentorskapsprogrammet bidrog till klinisk och teoretisk kompetensutveckling hos nyanställda sjuksköterskor genom reflektion. Sjuksköterskorna ansåg att mentorskapet bidrog till ökad trygghet, känsla av gemenskap och bredare kunskap om barnsjukvård.

<p>Min bakgrund innehåller en långvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lärarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder från Gotska Sandön. Fotografierna projicerades på en stor filmduk och lärarstudenterna – sex kvinnor och sju män – gjorde skriftliga beskrivningar utifrån sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag använt mig av en fenomenografisk ansats.</p><p>Bearbetningen och analysen av lärarstudenternas utsagor – sammanlagt 156 st – har gjorts i fyra faser. I den första fasen har jag sammanställt de denotativa och konnotativa beskrivningarna av bilderna, d v s dels vad de ser i bilderna, dels vilka tankar och associationer som väcks. I den andra fasen har jag sökt efter mönster, likheter och skillnader. I den tredje fasen har jag gjort generella tolkningar och i den fjärde fasen har jag sökt efter vilka ”skapade mellanrum” som kan urskiljas i studenternas utsagor.</p><p>Resultaten visar på intressanta skillnader mellan de kvinnliga och manliga studenternas reflektioner. De kvinnliga studenterna skriver mera och utförligare än de manliga studenterna. Kvinnorna ”vågar” uttrycka mer av sina tankar och känslor än männen. De manliga studenterna  skriver konkretare, men går inte lika ”nära” bilden som kvinnorna. En annan påtaglig skillnad är att kvinnorna ställer flera frågor än männen, vilket kan tyda på både större nyfikenhet och större osäkerhet. Dessa resultat bekräftar till stora delar den bild som framkommit i tidigare studier.</p><p>Studien visar också att det i det ”skapade mellanrummet” uppstår intressanta och viktiga upplevelser. De associerade exemplen är konkreta, fantasifulla och lekfulla. Upplevelserna av bilderna visar på en spännig mellan erfarenhet och trygghet, drömmar och behov av stimulerande osäkerhet. Utsagorna har också innehållit tankar om bildens förmåga att uttrycka estetisk form och rörelse.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är att jämföra två reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna består av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fått se sig själva på film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkäterna har en sammanställning och jämförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framträtt med flest och bredaste variationer i sammanställningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och ställts i relation till det kvantitativa resultatet. Ur det teoretiska perspektivet har begreppet självuppfattning utifrån G. H. Meads interaktionistiska perspektiv ställts i relation till resultatet. Mead beskriver bland annat att självmedvetandet är en social produkt och som påverkas av omgivningens attityd. Utifrån undersökningen kan man dra slutsatser att det finns skillnader i svaren mellan elevernas reflektioner. Mead menar att en individ får ett självmedvetande om den övertar omgivningens attityd. Detta ”Me” uppstår när man ser sig själv med omgivningens perspektiv. Om filmen ger ett bredare och större perspektiv och om detta har påverkat elevernas svar i reflektionen, så kan man tolka det som att eleverna i denna klass har höjt sitt självmedvetande genom filmen. Det som också framkom i studierna var hur viktig omvärlden och socialisationsprocessen i förhållande till jaguppfattning är i sammanhanget. Att det är så pass mycket skillnader kan betyda att den s k traditionella reflektionen i denna klass inte helt klarar att återge elevers tankar kring skolarbete. Man kan tolka det som att eleven saknar det helhetsperspektiv som endast filmen kan återge.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra. Vad gäller dokumentationen framkom det att de tyckte att det var svårt att dokumentera. Det fanns en del reflektioner om medicinsk teknik och det var ett stort moment för studenterna. På det flesta områdena tyckte studenterna att de behövde mera träning men ofta kommenterade handledaren att det ändå fungerat bra. Det var viktigt att studenterna fick feedback och då både beröm samt konstruktiv kritik Handledarna tyckte att studenten kontrollerade situationen och att de fick ihop dagarna trots att det ibland varit lite rörigt.</p><p>The purpose of this study was to examine what nurse students reflected about and what notes they got during their practice. A qualitative content analysis was used in this paper in order to answer the questions. The method used for collecting data was to analyse nurse students’ books, which were used during their practice. The results show that the students reflected quite a lot about planning and that they also wanted to be independent but that they sometimes felt unsafe. Concerning the documentation they found it to be difficult. There were some reflections about medical techniques and it appeared to be a vast task for the students. The students felt that they needed more training in several areas but the tutors often pointed out that this was not quite the case. It was important that the students got feedback, approval as well as constructive criticism. The tutors considered the students to be in control over the situation and that they managed the workdays despite the fact that they sometimes were quite confused.</p>

No description available.