No description available.

Bakgrund: Att komma som nyanställd till en barnavdelning kan vara en stor utmaning för många sjuksköterskor. Utvecklingen från novis till expert kan ta flera år och därför behöver nyanställda sjuksköterskor stöd från erfarna barnsjuksköterskor för att kunna öka sin kompetens. Syfte: Beskriva nyanställda sjuksköterskors erfarenheter av mentorskap på barnavdelning. Metod: Data samlades in genom enskilda intervjuer med tio sjuksköterskor som medverkat på mentorsträffar. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I Analysen framkom tre kategorier; samtala kring sin yrkeserfarenhet där sjuksköterskorna tog upp vikten av att samtala kring sin nya arbetssituation tillsammans med mentorer. Få Bekräftelse där sjuksköterskorna betonade vikten av att få stöd och feedback för att kunna känna sig tryggare och kunna utvecklas professionellt. Stärka sin yrkesroll där sjuksköterskorna ansåg att engagerade mentorer bidrog till en känsla av omhändertagande vilket stärkte dem i sina nya yrkesroller. Reflektionerna bidrog till ökat självförtroende och en känsla av kompetens. Slutsats: Mentorskapsprogrammet bidrog till klinisk och teoretisk kompetensutveckling hos nyanställda sjuksköterskor genom reflektion. Sjuksköterskorna ansåg att mentorskapet bidrog till ökad trygghet, känsla av gemenskap och bredare kunskap om barnsjukvård.

Licentiatavhandling Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2005.

Detta självständiga arbete är skrivet i form av en vetenskaplig essä. Syftet med essän är att förstå hur spänningar på arbetsplatsen kan påverka hur pedagoger uppfattar situationer olika och hur spänningarna kan påverka pedagogers agerande. Frågeställningarna i essän är: 1. Hur kan pedagoger i en arbetsgrupp uppfatta samma situation olika? 2. Kan individuella drivkrafter påverka pedagogers agerande och vilka är i så fall de etiska aspekterna av detta? I essän behandlas dels ämnet praktisk kunskap och dels mer filosofiska tanketraditioner för att utveckla förståelsen kring dilemmat. Några av begreppen som är i fokus är uppmärksamhet och yrkesetik. Berättelsen utspelar sig på en fritidsgård för ungdomar i åldern 13-16 år. Kvällen på fritidsgården var till en början lugn. Majoriteten av de besökande ungdomarna hade varken respekt för vuxna eller tilltro till samhället. Stämningen försämrades under kvällen men jag upplevde ändå kvällen som lyckad eftersom jag hade genomfört aktiviteterna under något så när ordnade former. Dagen efter förväntade jag mig beröm av min chef, men möttes av min kollega Martin och min chef som gemensamt konfronterade mig med att kvällen inte hade blivit bra. Martin menade att han hade försökt få mig att förstå att stämningen var obehaglig och att vi kanske borde ha avbrutit. Chefen var ny på jobbet och hade infört nya arbetssätt som skapat konkurrens i personalgruppen. Jag slets mellan att tillgodose min nya chefs direktiv om att införa aktiviteter under kvällsverksamheten å ena sidan. Å andra sidan var jag tvungen att hantera min kollegas negativa inställning till den nya verksamheten. De spänningar som fanns där kan ha påverkat vårt samspel under kvällen utan att jag uppfattade det just då. Det kan ha funnits många orsaker till att jag och min kollega uppfattade kvällen så olika. Perspektiven praktisk kunskap och yrkeserfarenhet ger ledtrådar om att våra tidigare yrkeserfarenheter kan ha påverkat vår uppfattning. Även det faktum att jag hade min uppmärksamhet riktad mot ungdomarna kan ha påverkat vår subjektiva upplevelse av kvällen. Det kan på motsvarande sätt ha funnits olika orsaker till att jag respektive min kollega Martin agerade som vi gjorde. Våra egenintressen i att åtnjuta yrkesmässiga fördelar kan ha påverkat hur vi agerade och därmed äventyrat vår yrkesetik. Sannolikt var vi båda delaktiga i att det blev som det blev.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Syfte: Syftet är att undersöka hur en fastighetsmäklares ålder och yrkeserfarenhet påverkar kunder vid valet av mäklare.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats med ett deduktivt förhållningssätt. Genom en webbaserad enkätundersökning, som besvarades av 107 stycken respondenter som har eller i framtiden kan komma att sälja en bostad via en fastighetsmäklare, har empiriskt material inhämtats och sedan behandlats i analys- och statistikprogrammet Jamovi. I Jamovi togs det fram en korrelationsanalys, en deskriptiv analys samt en exploratorisk faktoranalys.   Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att det är fastighetsmäklarens yrkeserfarenhet som har störst påverkan på kundens val av mäklare. Fastighetsmäklarens ålder har i betydligt mindre utsträckning en påverkan på detta val. Kunder är inte benägna att anlita mäklare som har en liten yrkeserfarenhet. När yrkeserfarenhet och ålder sätts i relation till varandra visar resultaten att kunden anser att den ideala fastighetsmäklaren tillhör den yngre åldersgruppen (under 30 år) när han eller hon har en större yrkeserfarenhet på fem år eller mer. Om kunden inte vet om mäklarens yrkeserfarenhet föredrar han eller hon dock mäklaren som tillhör åldersgruppen 30–45 år.    Kandidatuppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att öka kunskapen kring hur kunder väljer fastighetsmäklare, baserat på mäklarens ålder och yrkeserfarenhet, i Sverige. Studien har även bidragit med ökad förståelse kring hur faktorerna, ålder och yrkeserfarenhet, relaterar till varandra i denna kontext. Resultatet är användbart för mäklare och blivande mäklare då det ger dem en bättre insikt i hur kunder resonerar när de väljer fastighetsmäklare och hur detta kan påverka dem själva med tanke på deras egen ålder och yrkeserfarenhet.   Förslag till vidare forskning: Vidare forskning bör fokusera på att göra ett representativt urval för att kunna generalisera resultatet på hela den svenska befolkningen. Denna forskning bör endast ta hänsyn till de kunder som tidigare har sålt en eller flera bostäder via en mäklare. Det vore även intressant att ta del av forskning som undersöker huruvida mäklarens kön påverkar faktorerna ålder och yrkeserfarenhet och hur de relaterar till varandra samt om kunder prefererar annorlunda om de inte blir upplysta om mäklarens ålder utan får bedöma detta själva baserat på en bild. / Aim: The aim is to review how the customer’s view of the real estate agent’s age and work experience affects the choice of estate agent.   Method: The study has implemented a quantitative investigation with a deductive approach. Through a web-based survey, which was answered by 107 respondents who has or in the future may sell a home via a real estate agent, empirical material has been collected and then processed in the analysis and statistics program Jamovi. In Jamovi, a correlation analysis, a descriptive analysis and an exploratory factor analysis were produced.   Result and conclusion: The study’s results show that it is the real estate agent’s work experience that has the greatest influence on the customer’s choice of estate agent. The real estate agent’s age has to a much lesser extent an influence on this choice. Customers are not inclined to hire estate agent’s that have a low work experience. When work experience and age are put in relation to each other, the results show that the customer consider the ideal real estate agent to belong to the younger age group (under 30 years) when he or she has a greater work experience of five years or more. If the customer has no knowledge of the estate agent’s work experience, he or she prefers the agent who belongs to the age group between 30-45 years.   Contribution of the thesis: The paper contributes to an increased knowledge about how customers choose real estate agents, based on the estate agent’s age and work experience, in Sweden. The study has also contributed to an increased understanding of how these factors relate to each other in this context. The result is useful for real estate agents and future real estate agents as it gives them a better insight into how customers reason when choosing estate agents and how this can affect themselves with regard to their own age and work experience.   Suggestions for future research: Future research should focus on making a representative sample in order to be able to generalize the results on the entire population. This research should only take those customers that previously have sold homes via a real estate agent, into consideration. It would also be interesting to take part of research that examines whether the estate agent’s gender affects the factors and how they relate to each other and whether customers prefer differently if they are not informed about the age of the agent and instead must assess this by themselves based on an image.

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses&apos; information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses &apos; information literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses‟ professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach. I use a model of the information seeking of professionals created by Leckie, Pettigrew and Sylvain as well as the concept of cognitive authority as developed by Wilson in the analysis. I reach the conclusion that information practices differ within the same context and occupational group. Differences in information needs and information seeking practices emerged between the different groups who were identified during the interviews. Professional experience proved to be important in information activities. It also became clear that oral sources had a dominant role as a source of information and that different sources are given different authority. An experienced colleague is seen as a cognitive authority as well as established textual sources. There was often an interaction between written and oral information. It was found that there were shortcomings in the system that makes information available. / Program: Bibliotekarie

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.</p><p> </p><p>The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.</p><p> </p>

Abstract The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.   The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.

Revisorer är en av grupperna som orsakar förväntningsgapet eftersom de ibland misslyckas med att identifiera sina ansvarsområden. Finansiella skandaler har på ett negativt sätt påverkat det förtroende företagens intressenter har för revisionen. Ett ökat förtroende kan bland annat resultera i en mer effektiv kapitalmarknad, som ett resultat av en ökad tillit till revisionen.  Tidigare studier har undersökt om revisionsutbildning som riktats mot allmänheten har en påverkan på förväntningsgapet. Om yrkeserfarenhet inom revision påverkar revisorernas del av förväntningsgapet, har inte studerats i en vidare omfattning. Till följd av finansiella skandaler har det visat sig att det existerar ett misslyckande bland revisorer, eftersom de till fullo inte är medvetna om sina ansvarsområden. Avsikten med studien är att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar det här misslyckandet och därmed bidra till ett relativt outforskat område inom förväntningsgapet En kvantitativ studie genomfördes med enkäter som datainsamlingsmetod. Resultatet indikerar att svenska revisorer har en god kännedom, men inte är fullt medvetna om sina ansvarsområden. Resultatet visar dock att det med statistisk signifikans inte går att bekräfta att revisorers misslyckande påverkas av yrkeserfarenhet. / Auditors are one of the groups causing the audit expectation gap since they sometimes fail to identify their areas of responsibility. Financial scandals have negatively affected the trust that the companies’ stakeholders have for audit reports. An increased trust can, among others, result in a more effective capital market, as a result from increased trust to the audit report. Previous studies have examined whether or not audit education directed at the public has an effect on the audit expectation gap. Whether or not the work experience of auditors has an effect on the audit expectation gap have not been studied to a great extent. Following financial scandals, there have been shown to be a failure among auditors, since they are not fully aware of their areas of responsibility. The aim of the study is to examine whether or not work experience affect this failure, and thereby contribute to a relatively unexplored field, within the audit expectation gap. A quantitative study was conducted using questionnaires to collect data. The result indicates that Swedish auditors are generally knowledgeable, but not fully aware of their areas of responsibility. However, the result shows no statistical evidence that indicates that failure of the auditor is affected by work experience.