Syftet med uppsatsen var att undersöka om socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever att kvaliteten i det klientnära arbetet påverkas av reducerad arbetstid samt om det ser olika ut beroende på erfarenheten inom yrket. Teorier om balans mellan arbets- och privatliv, handlingskompetensens utveckling samt evidensbaserad praktik har använts för att förstå det insamlade materialet. Studien genomfördes genom en webbaserad enkät som skickades ut till enhetschefer inom socialtjänstens enhet för barn och unga i fyra olika svenska kommuner. Enkäten vidarebefordrades till 103 medarbetare varav 34 av dessa svarade. Materialet har analyserats genom univariat och bivariat analys och redovisats genomtabeller, figurer och text. Resultatet visade inget som tyder på att yrkeserfarenhetens längd hos socialsekreterare påverkar upplevelsen av kvalitet i det klientnära arbetet. Resultatet visade även att majoriteten av socialsekreterarna upplevde sig nöjda med kvaliteten gentemot sina klienter samt att de i stor utsträckning hinner med sina tilldelade ärenden inom utsatt tid, oavsett om socialsekreterarna omfattades av arbetstidsförkortning eller inte. Det enda i studiens resultat som tydde på ett samband i upplevelsen av kvalitet i det klientnära arbetet var gällande barnsamtal där socialsekreterarna med arbetstidsförkortning i högre grad ansåg att arbetstiden var tillräcklig för att uppnå god kvalitet i detta arbetsmoment. Slutsatsen var att det verkar finnas ett visst samband mellan socialsekreterare som har arbetstidsförkortning och upplevelsen av att tiden räcker till för att uppnå god kvalitet i barnsamtal samt att arbetstidsförkortningen till syneshar god effekt på socialsekreterare och deras arbetssituation. / The purpose of this essay was to examine whether social workers who work with children and young people in the social services feel that the quality of the client-oriented work is affected by reduced working hours and if it looks different depending on the experience in the profession. Theories of work-life balance, the development of action competence and evidencebased practice have been used to understand the collected material. The study was conducted through a web-based questionnaire that was sent out to unit managers in the social services unit for children and young people in four different Swedish municipalities. The questionnaire was forwarded to 103 employees, of which 34 responded. The material has been analyzed through univariate and bivariate analysis and presented through tables, figures and text. The results showed nothing to indicate that the length of professional experience of social workers affects the experience of quality in the client-oriented work. The results also showed that the majority of the social workers felt satisfied with the quality of their work towards their clients and that they to a large extent had time to do their assigned cases within the set time, regardless of whether the social workers had a reduction in working hours or not. The only thing in the study's results that indicated a correlation in the experience of quality in the client-oriented work was regarding child conversations where the social workers with reduced working hours found to a greater extent considered that the working hours were sufficient to achieve good quality in this task. The conclusion was that there seems to be a definite correlation between social workers who have reduced working hours and the experience that there is enough time to achieve good quality in child conversations and that the shortening of working hours seems to have a good effect on social workers and their work situation.

Denna studie undersöker erfarenhetens betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att det i Sverige råder en ”poliskris” då erfarna och kompetenta poliser lämnar sin tjänst av andra skäl än pension. Svenska polisförbundet (2017) menar att förlusten av erfarna poliser medför konsekvenser för ett effektivt utfört polisarbete. Vad betyder då förlusten av erfarna kollegor utifrån ett lärandeperspektiv? Föreliggande examensarbetes syfte är att undersöka polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens betydelse för lärande i arbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och använde sig av intervjuformen fokusgruppintervju för att samla in data. Analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys och bearbetad data tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att yrkeserfarenhet inom yrkesutövningen är betydelsefull för lärande, både för egenupplevda erfarenheter och genom att kollegors erfarenheter och yrkeskunskaper bidrar till eget lärande. Studiens slutsats är att erfarna poliser behövs i tjänst; om de slutar är det en förlust för verksamheten utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv.

Denna kvantitativa enkätstudie riktar sig till yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Syftet är att undersöka kunskapsläget hos pedagoger i Sveriges förskolor och deras behov av stöd och resurser i förhållande till barns traumatiska erfarenheter utifrån pedagogernas utbildningsnivå, år i yrket och vilket socioekonomiskt område de arbetar i. Undersökningen visar att barndomsrelaterade trauman är vanligt förekommande och att det råder en kunskapsbrist hos pedagoger i Sveriges förskolor om barns traumatiska erfarenheter. Studien visar inga signifikanta skillnader beroende på pedagogernas utbildningsnivå. Emellertid är pedagogernas antal år i yrket av betydelse då pedagoger med mer yrkeserfarenhet av förskolans verksamhet i större utsträckning fått tillräckliga stöd och resurser för att möta barn med traumatiska erfarenheter, jämfört med pedagoger med mindre erfarenhet. Mer yrkeserfarna pedagoger och de som arbetar i områden med socioekonomiska utmaningar har mött fler barn med traumatiska erfarenheter. Resultatet visar att pedagoger efterfrågar mer utbildning i form av kompetensutveckling samtidigt som tidigare forskning visar att det finns kunskap att tillgå. Detta indikerar att pedagogerna antingen inte är medvetna eller inte har tillgång till relevant fortbildning och kompetensutveckling för att möta barn med traumatiska erfarenheter. / This quantitative survey study is aimed at professional educators in preschools. The aim is to examine the level of knowledge among educators in Swedish preschools and their needs for support and resources regarding children's traumatic experiences, based on the educators' level of education, years in the profession, and the socioeconomic areas in which they work. Our survey shows that childhood-related traumas are commonly prevalent, and there is a lack of knowledge among educators in Swedish preschools regarding children's traumatic experiences. The study reveals no significant differences based on the educators' level of education. However, the number of years in the profession is significant as educators with more experience in preschool activities have received adequate support and resources to address children with traumatic experiences to a greater extent compared to those with less experience. More experienced educators and those working in socioeconomically challenging areas have encountered a higher number of children with traumatic experiences. The results indicate that educators demand more education in the form of professional development, despite previous research suggesting the availability of knowledge. This indicates that educators are either unaware or do not have access to relevant further education and professional development to address children with traumatic experiences.

Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan teori och hur företag använder kapitalbudgeteringstekniker i praktiken. Forskning tyder på att gapet är särskilt stort vid SME-företag, eftersom de tenderar att använda de enkla kapitalbudgeteringsteknikerna. Genom att försöka förklara förekomsten av fenomenet the theory-practice gap  har forskare reflekterat kring vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av kapitalbudgeteringsteknik i SME-företag. En bakomliggande faktor som påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik är en individs humankapital, i form av utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur humankapitalet påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar i svenska SME-företag. För att undersöka och analysera studiens syfte har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en internetbaserad enkät. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi som utgår från en deduktiv forskningsansats som används för att möjliggöra hypotesprövningar. Studiens resultat baseras på 56 respondenter vilka är beslutfattare vid strategiska investeringar i svenska SME-företag, där resultaten illustreras med hjälp av statistiska analysmetoder. Studiens resultat och slutsats visar att beslutfattare i svenska SME-företag med högre utbildningsnivå eller högre grad av yrkeserfarenhet ökar användningen av avancerade kapitalbudgeteringstekniker. Dock kan inte studiens resultat signifikant påvisa att en beslutsfattare i svenska SME-företag med låg utbildningsnivå eller lägre grad av yrkeserfarenhet använder enkla kapitalbudgeteringstekniker. / Previous research has identified a gap between theory and how companies actually use capital budgeting techniques in practice. Research highlights that the gap is particularly large among SMEs, as they tend to use simpler capital budgeting techniques. By trying to explain the phenomenon of the theory-practice gap, researchers have reflected on underlying factors that influence the choice of capital budgeting techniques in SMEs. An underlying factor, that influences the choice of capital budgeting techniques, is on the individual level in terms of educational degree and occupational level of experience. The aim of this thesis is therefore to increase the understanding of how the human capital influences the choice of capital budgeting techniques in Swedish SMEs. To examine the aim of the study, a quantitative method is used by a web-based survey. Furthermore, the study is based on a positivism research philosophy that evolve from a deductive research method in order to draw general conclusions. The result of the study is based on 56 responses from decision makers for strategic investments in Swedish SMEs, where the results are illustrated using statistical analysis methods. The results and conclusions of the study shows that decision makers in Swedish SMEs with higher degree of education or higher level of occupational experience increase the use of more advanced capital budgeting techniques. However, the results do not support that decision makers in Swedish SMEs with a lower degree of education or lower level of occupational experience use more simple capital budgeting techniques.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.