INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ”bokrecensioner”, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur. METOD: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig av en  narrativ metod. Min undersökning kommer handla mycket om samtal och berättelser och mitt empiriska material i form av intervjuer kommer slutligen utmynna i berättelser. RESULTAT: Samtliga lärare i studien visade intresse för boksamtal. Den lärare som i praktiken provade att hålla ett boksamtal ville gärna fortsätta att testa detta arbetssätt. De andra två lärarna visade också ett intresse för att prova boksamtal som undervisningsmetod. Dock menade de att tiden inte räcker till. Samtidigt menade samtliga lärare att det är viktigt att ge utrymme för samtal och reflektion i undervisningen. Samtliga elever som intervjuades hade medverkat i ett boksamtal. Deras upplevelser av boksamtalet var genomgående positiva. Tidigare hade de värderat böckerna genom att endast göra ”tumme upp” eller ”tumme ner”.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmåga att reflektera över sina egna resultat på det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som används är tre observationer med låg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer på tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna består av två svensklärare på estetiska programmet och fem lärare i de estetiska ämnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjälp av forskningslitteratur och lärarnas uppfattningar. Resultatet visar på elevernas svårigheter att uttrycka sig runt sina egna arbeten och deras behov av en strukturerad undervisning som tränar deras förmåga i detta. Analysen har resulterat i antagandet att det behövs ett mer strukturerat didaktiskt förhållningssätt i undervisningen vad det gäller elevernas reflekterande över sina arbeten. Man behöver utveckla elevernas begreppskunskaper och ge dem analysverktyg för att kunna reflektera över sina arbetsprocesser och resultat. Forskare och lärare är överens om att det är nödvändigt att eleverna kan uttrycka sig och reflektera över sitt eget och varandras arbete för att kunna utvecklas och gå vidare.

No description available.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad som händer med den när bilderna presenteras i en utställning. Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan ha betydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse för lärprocessen. Frågan som undersökts lyder ”Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation av elevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna?” Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetisk kommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad de tyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning och nya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bilderna under utställningen. Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar och reflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilken betydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha. Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hur presentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen. Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofer som designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden. Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet av utställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av 58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varje bild var för sig. I gestaltningen ser man exempel på två olika sätt som elevers bilder kan presenteras på, och visar på hur viktiga faktorer både rum och presentation spelar för hur bilderna uppfattas av betraktaren oavsett om betraktaren är den som skapat bilden eller någon annan. Resultatet av undersökning visar på att en utställning kan ha betydelse för hur elever värderar och reflekterar över sina egna bilder på ett sätt som gynnar lärprocessen, men som också kan stärka både kreativitet och självförtroende. Att låta elever vara med och planera och sätta ihop sin egen utställning ger dem möjlighet att få en djupare förståelse för estetiska värden och att presentation och rum är en viktig del när du ska kommunicera med bilder. Nyckelord: Utställning,

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur fem lärare uppfattar sitt läraruppdrag. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Min övergripande frågeställning är:Hur uppfattar fem utvalda lärare sitt läraruppdrag och hur förhåller sig deras uppfattningar till det som framhålls om uppdraget i styrdokument och litteratur? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ surveyundersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Styrdokumenten fokuserar på att läraruppdraget går ut på att vara kunskapsförmedling och att utveckla elevernas etiska förhållningssätt. Begrepp som fostran, omsorg, pedagogik och profession utgör de viktigaste faktorer som forskare och styrdokument fokuserar på. Resultatet av intervjuerna visar att läraruppdraget har blivit mer omfattande sedan de intervjuade lärarna började sina lärarkarriärer. Med ”mer omfattande” menas att lärarna är av uppfattningen att den sociala dimensionen med ökad föräldrakontakt, konfliktlösning i skolan och mer administrativt ansvar har ökat. Lärarna menar visserligen att det ökade sociala ansvaret tillhör läraruppdraget men känner frustration över att de har svårt att hinna hjälpa alla elever med kunskapsinlärning. Min undersökning ger en signal om att lärarnas ambition är att genomföra det som styrdokumenten fokuserar på och litteraturen diskuterar men att utmaningarna i skolans miljö inte möjliggör ett förverkligande av målsättningarna.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läkarstudenternas reflektionstexter, som jag önskar att utveckla så att de skall kunna examineras. Sedan mitten av 90-talet har jag arbetat halvtid som lärare på läkarutbildningen och halvtid som distriktsläkare. Som kursledare för delkursen i allmänmedicin ingår ansvar för att främja lärandeprocessen och för att examinera lärandemålen. Vilka lärandemål kan studenterna uppnå genom att skriva reflektionstexter? Min utmaning är att själv fördjupa mig i reflektions-begreppet och förtydliga vilken kunskap som skall uppnås. Vilken kunskap behöver en läkare? Vilken betydelse har reflektionen för yrkeskunnandet? Är det möjligt att utveckla en bättre vägledning som läkarstudenterna kan använda när de reflekterar om "en lärorik konsultation"? I uppsatsen har jag beskrivit en arbetsmodell där det empiriska materialet är läkarstudenternas reflektionstexter men även mitt eget arbete som läkare och lärare. Att reflektera är inget entydigt begrepp utan behöver anpassas till vilket mål man har med reflektionen och en tydliga vägledning för att nå dit. Jag har valt att ta med fyra olika studenttexter för att åskådliggöra deras progression. Reflektionen har fungerat som ett sökarljus för studenternas egna personliga kunskaper och för att få syn på sitt yrkeskunnande. Reflektionen har visat sig stärka läroprocessen och medvetandegjort lärandemålen. För att själv prova hur det kan vara att reflektera över en lärorik konsultation börjar jag uppsatsen med ett eget patientfall som jag burit med mig och utvecklar det senare i uppsatsen.

I vår undersökning har sökt svar på vad pedagogisk dokumentation är för pedagoger som arbetar på två förskolor och hur dessa pedagoger använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande. För att uppnå syftet med vår undersökning har vi intervjuat åtta förskollärare. Vår utgångspunkt har varit att det är reflektionen kring dokumentation som gör den till en pedagogisk dokumentation och att genom reflektion synliggörs barns lärande. De förskollärare vi intervjuade påpekade bl.a. vilka svårigheterna är med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt pedagogisk dokumentation gynnar alla som är en del av förskolan, det vill säga föräldrarna, pedagogerna, barnen och verksamheten. Undersökningen har bidragit till att stärka vår uppfattning om att diskussionen kring pedagogisk dokumentation är viktig för att kunna få syn på sitt eget lärande som pedagog och kunna se hur barn lär sig, för att kunna utveckla verksamheten så att den utgår från barns behov och intresse.

<p>This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the student´s awareness and reflection.</p><p>The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.</p><p>The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers.</p>

BAKGRUND: Studien har haft ett uppdrag från Region Halland och deras satsning på utbildningen Välmående Ger Resultat (VGR). Uppdraget var att undersöka förutsättningarna för personalen som deltagit/deltar i VGR. Utbildningen avser att skapa verktyg för personal inom skola och i detta fallet förskoleverksamhet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att undersöka om personalen som är och har varit, delaktiga i utbildningen Välmående ger resultat upplever en kunskapsutveckling och mervärde. Studien syftar även till att undersöka hur olika förutsättningar har sett ut för kunskapsutveckling och omsättning i praktiken. Frågeställningar som användes i studien: 1. Vilken påverkan har den upplevda kunskapsutvecklingen haft för arbetet gentemot arbetskollegor och barnen? 2. Hur ser förutsättningarna för kunskapsutveckling ut? 3. Vilka olika verktyg används från utbildningen VGR? METOD: Studien var kvalitativ undersökning, inspirerad av den hermeneutiska ansatsen och genomfördes som en intervjustudie med åtta stycken från personalen på valda förskolor. RESULTAT: Studien visade hur viktigt det är med tid för reflektion och diskussion tillsammans med sina kollegor för att lättare bevara kunskapen. Resultatet visade även på olika verktyg som personalen hade tagit fasta på och använder sig av i sitt arbete. Utbildningen bidrog även till annat synsätt hos personalen som fick dem att uppleva bättre samarbete mellan avdelningarna. Personalen upplevde förändrat synsätt på välmående hos sig själva då utbildningen handlade om deras eget handlande och tankesätt. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Precis som resultatet visade så är reflektionstid viktigt att försöka få in i arbetsvardagen. Även tidigare forskning har visat vikten av tid för återkoppling. Även stöd från rektor/organisation och bra samarbete mellan kollegorna visade sig vara viktigt i studien. Det diskuteras även kring relevant utbildningsmaterial som kan vara viktigt för att kunna relatera till arbetet. Implementering av ny metod diskuteras och tidsramen som krävs för att kunna mäta den. För framtida forskning föreslogs att göra studien på skolverksamhet istället och även större urval. Mer tid för reflektion behövs för öka kunskapsutvecklingen var slutsatsen i den här studie. / Background: The study had an assignment from Region Halland and their investment in the education Välmående Ger Resultat (VGR). The assignment was to examine preconditions for staff members that are/have been participating in VGR. The educations aim is to creat tools for staff members within the school, and in this case, preschool. Purpose: The purpose is to investigate whether the staff who is and has been involved in education Välmående Ger Resultat is experiencing knowledge development and value adding as result of the education. The study also aims to investigate how various preconditions have influenced knowledge development and turning that knowledge into practice. The questions used in the study : 1. What impact has the perceived knowledge development had on work towards colleagues and the children? 2. What are the preconditions for the development of knowledge? 3. Which tools are used from the education VGR? Method: The study was a qualitative study, inspired by the hermeneutic approach and was conducted as an interview with eight members of the staff at selected preschools. Results: The study showed how important time for reflection and discussion with their colleagues is, to help preserve knowledge. The results also showed various tools that staff had focused on using in their work. The VGR education contributed to new approaches for the staff members which caused them to experience better collaboration between departments. Staff members experienced a change in mindset on well-beeing of themselvs as education was about changing their acting and thinking. Discussion and conclusion: The results showed that reflection is important to integrate into everyday worklife. Previous research has also shown the importance of time for feedback. Also support from the headmaster/organization and good cooperation between colleagues turned out to be important in this study. Discussions is also about the relevant educational material that may be important to be able to relate to the work. Implementation of the new method are discussed and the time frame required to measure it. For future research, it was proposed to do the study on school other than prescools and with an even larger selection. The conclusion of this study was that more time for reflection is needed to increase the development of knowledge. / Välmående ger resultat