The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study’s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus. The result of our study indicates thatstress is present among social workers. The common stress symptoms are gastritis, difficultyconcentrating and sleeping problems. The main factors that cause work- related stress arefound to be workload, work environment, involuntary break, and responsibility. The studyshows that stress is not constant and it is manageable thanks to coping strategies that thesocial workers and their supervisors use. Coping strategies that contribute to the reduction ofstress are a supportive chief, social support, reasonable requests, clear leadership andfunctioning family. Social support and support from their supervisors is the most frequentlymentioned copying strategies. Our result indicates that creating a supportive workenvironment is very important for the well-being of social workers.Our result indicates that creating a supportive environment is very important for the wellbeingof social worker.

Mental ill-health is a common cause of today's sick leave and the World Health Organization predicts that mental illness will be the leading cause of sick leave in the world by 2030. In this essay I examined how the municipality X invested in a project on health promotion and mental ill-health for all leaders and politicians with the aim of reducing sick leave and staff turnover throughout the municipality. The question is whether the project was the right effort and what conditions and eventual obstacles exists for health promotion work in practice. To find out, six managers were interviewed within two units and a project manager based on a semi-structuredinterview. The interviews were transcribed and analyzed. The examination shows that the project was not the right effort in the units that my investigation concerns. The unit managers have bad prerequisites for working health promotion since there in not enough human resources and time. Health promotion work is prioritized and does not permeate the entire administration. The interviews show that there is a lack of trust and openness, lack of a ''we'' feeling in groups and focus on individual interests in managements. The examination shows that other efforts are needed to solve the problem and that effort should be at a more general level in the municipality. / Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till dagens sjukskrivningar och World Health Organization förutser att psykisk ohälsa redan år 2030 kommer att vara den främsta orsaken till sjukskrivningar i världen. I den här uppsatsen undersöktes hur kommunen X satsat på ett projekt om hälsofrämjande arbete och psykisk ohälsa för alla ledare och politiker med syftet att minska sjukfrånvaro och personalomsättning i hela kommunen. Frågan är om projektet var rätt insats och vilka förutsättningar och eventuella hinder föreligger för hälsofrämjande arbete i praktiken. För att ta reda på detta intervjuades sex chefer inom två enheter och en projektledare utifrån en semistrukturerad intervju. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Av undersökningen framgår att projektet inte var rätt insats i enheter som min undersökning berör. Enhetscheferna har dåliga förutsättningar att jobba hälsofrämjande då det inte finns tillräckligt med personalresurser och tid. Hälsofrämjande arbete prioriteras och genomsyrar inte hela förvaltningen. Det framgår av intervjuer att det är brist på tillit och öppenhet, saknad av “vi” känsla i grupper och fokus på individuella intressen i förvaltningen. Undersökningen visar att det behövs andra insatser för att lösa problemet och den insatsen ska ligga på mer övergripande nivå i kommunen.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av stress hos socialarbetare i relation till rättssäkerheten på arbetsplatsen. I studien har kvalitativ metod använts genom sex semistrukturerade intervjuer på två olika enheter inom socialtjänsten. Enheterna som inkluderats är Enheten för ekonomiskt bistånd och Beroendecentrum. Resultatet analyserades med hjälp av alienationsteori, systemteori och tidigare forskning för att tydliggöra mönster samt dra slutsatser. Resultatet visar att socialarbetare upplever stress i det vardagliga arbetet på båda enheterna. Faktorer som kan vara avgörande för stress i arbetet är arbetsbelastning, otillräcklig kunskap, tidspress och personalbrist. Studiens resultat visar också att det finns höga förväntningar på socialarbetare, i stor utsträckning från dem själva. Samtliga respondenter upplever även att rättssäkerheten påverkas av stress. Vidare visar resultatet att några respondenter upplever att klienter får felaktiga beslut och andra tror att det handlar om mer tekniska felaktigheter när stressnivån är hög. Slutsatsen vi kan dra är att upplevd stress hos socialarbetare kan påverka rättssäkerheten. / This study aims to discover the experience of stress among socialworkers and how it affects the rule of law. In this study qualitative method was used and six semistructured interviews were completed with socialworkes from two different departments. Three participants came from the financial aid unit and three from the addictioncenter. The result of this study was analyzed with help from previous research, theory of alienation and system theory to make it possible to see some kind of pattern that could lead to conclusions. The result shows that all six socialworkers experience stress in their daily work. Some things that could be cardinal is workload, insufficient knowledge, timepressure and staff shortage. Also that there’s high expectations on socialworkers and it’s connected to their own view of what should be good enough. The result also shows that some of the socialworkers believe that clients get wrong decisions and others think it’s more technical errors that gets visible when they’re stressed. Our conclusion is that there’s socialworkers who feel stressed in their work and that it can affect the rule of law.

Den här intervjubaserade kvalitativa studien syftar till att utforska den professionskunskap som socialarbetare upplever att de har och använder i sitt dagliga arbete inom barnavårdsutredningar i Sverige. Ordet "professionskunskap" avgränsas i studien som den kunskap, de erfarenheter, de verktyg och upplevelsen av handlingsutrymme som socialarbetare använder i beslutsprocessen kring tvångsomhändertaganden. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som syftade till att samla in socialarbetarnas subjektiva syn på och åsikter kring sin professionskunskap. Det empiriska materialet tematiserades och analyserades genom Michael Lipskys teori "Street-level bureaucracy" och narrativ teori. Även om professionskunskap kan anses vara individbaserad visar studien på vissa gemensamma mönster. En av uppsatsens slutsatser är att den professionella kunskapen som socialarbetaren har uttrycks genom ett utbyte av erfarenhetsbaserad kunskap som är knuten till det utmanande ställning som socialarbetarna har som gräsrotsbyråkrater. Ett annat resultat är att för att behärska denna komplicerade position måste socialarbetarna hantera sina känslor i samband med sitt arbete genom att regelbundet utbyta kunskaper och erfarenheter i en narrativ miljö. Sammanfattningsvis indikerar uppsatsen att ett konstant utbyte av erfarenheter skapar den ultimata grunden för professionskunskap. / This interview based qualitative study aims to explore the professional knowledge that social workers experience that they have and use in their daily work in authority based child care in Sweden. The word “professional knowledge” is defined in the report as what “knowledge”, “experiences”, “instruments” and sense of “action space” the social workers include in the process of decision making regarding compulsory care. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with social workers with the purpose to gather their subjective views and opinions regarding their professional knowledge. Then, the empirical material was thematically categorized and analysed through Michael Lipsky's theory “Street-level bureaucracy” and narrative theory. The study finds that professional knowledge is a constant exchange of self-perceived experiences and that it is somewhat tied to the individual social work but also that there are some basic common observations to be made. One of the conclusions of the essay is that the professional knowledge that the social worker possesses is expressed through a development of experience which is tied to the challenging position the social workers have as street-level bureaucrats. Another finding is that in order to master this complicated position the social workers have to manage the emotions connected to their work through exchanging experience-based knowledge on a regular basis. In summary, the essay suggests that a constant exchange of experiences creates the ultimate basis for professional knowledge.

This essay focuses on the following issues:• What are the effects of Stockholm's Action Plan on both decision-makers and social security officers in the field?• How is the outcome of the Action Plan and the work environment affected by methods, organisation and control systems?• Why are conflicts between stakeholders and the organization handled in the way they are done? The overall purpose of the essay is to a critically study of New Public Management, the ongoing personnel crisis in services for children and young people.  Where yhe crisis is resulting in significant staff turnover and high health statistic. What is being done and can be done within the local Action Plan to address this, and whether or not the Stockholm City Action Plan to improve the working situation of the Social Security Officer and Assistant Handler, or is it the organization itself and how is it managed in that case? The paper is supported by Michel Foucault's theories on power and by Christopher Hood's work on New Public Management. In addition, I interviewed four Social Security Officers working in children and young peoples' services, along with four decision-makers (including politicians, managers and union representatives) and have incorporated information gained from those interviews in this essay. The main result in the essay is that: There are common expectations of the action plan's output and that in the long term it will lead to a better working environment, but the decision-makers had more confidence about what can actually be resolved.  However, there is a concern that changes should have been implemented earlier. The crucial challenges are clearly linked to the economy and today's management systems, such as New Public Management (NPM).  NPM has changed over time and within different welfare areas.  There are also clear links between NPM and deficiencies in the working environment in Social Services. The essay addresses a number of these shortcomings and the strategies that Social Security Officers use to address the situation. However, more and more require other reforms, but at present there is no legitimate alternative, although this is being studied at state level in Sweden and Denmark. Conflicts between stakeholders revolve around the power that the organisation has produces; the organisation disciplines its employees as well as the clients, who are the same as society's residents. This has resulted in a culture of silence, where staff are focused on doing and reporting the right things, rather than looking at long-term results. The Action Plan challenges and balances these structures.

I Sverige har synen på hur den äldre ska bo gått från att institutionsvård är det bästa till att kvarboende i det ordinära hemmet ska eftersträvas. Under Ädelreformen på 1990-talet fördes kvarboendeprincipen fram på allvar och kostnadsansvaret för de äldre togs över till större delen av kommunerna. Idag har de flesta kommuner inrättat särskilda boenden för äldre som behöver vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. För att få komma till ett särskilt boende behöver den äldre få ett bifall på sin ansökan. Det är biståndshandläggarens uppgift att utreda den äldres ansökan och sedan fatta ett beslut. Ansatsen för denna uppsats är att försöka ta reda på vilka faktorer som väger tyngst vid biståndsbeslut av insatsen särskilt boende till individer över 65 år. Forskningsfrågorna har bland annat handlat om kommunen storlek påverkar biståndsbedömningen, om det skiljer sig beroende på hur biståndshandläggarens delegation ser ut, om det finns några alternativ mellan ordinärt boende och särskilt boende och vilken roll som kvarboendeprincipen spelar i biståndsbedömningen. För att få kunskap kring de aspekter som vägs in i biståndsbeslut fattade för särskilt boende gjordes en kvantitativ webbenkät. De aspekter som biståndshandläggaren fick värdera var den fysiska-, psykiska- och kognitiva funktionsförmågan, den sociala aspekten kring den äldre, utbudet av platser på särskilt boende samt kostnaden för hemtjänsten i jämförelse med kostnaden för särskilt boende.  Förfrågan om att besvara enkäten skickades ut till Sveriges alla 290 kommuner. Det blev ett relativt stort bortfall och det var endast 132 av kommunerna som besvarade enkäten. Respondenterna bestod av biståndshandläggare som handlade ärenden för personer under och över 65 år enligt Socialtjänstlagen på myndighetssidan. Dock var fokuset på hur de tänkte kring ärendehandläggningen av klienterna över 65 år. Det som framkom var att behovet alltid måste vara i fokus. Resultaten pekar på att den fysiska- och den kognitiva funktionsförmågan väger tyngst vid besluten. Genom fritextsvaren i webbenkäten och analysen av den insamlade data går det dock att se att det är ett komplext ämne. / In Sweden, the view of how the elderly should live has gone from institutional care being the best to the remaining accommodation in the ordinary home is something we should strive after. During the Noble Reform in the 1990s, the principle of remaining resident was taken seriously and the responsibility for the cost of the elderly was taken over by most of the municipalities. Today, most municipalities have set up housing, especially housing, for the elderly who need care and care that cannot be met in ordinary housing. In order to be allowed to come to a special accommodation, the elderly need to have their application approved. It is the task of the assistance officer to investigate the elderly person's application and then make a decision. The approach for this thesis is to try to find out which factors weigh most heavily in the development assistance decision of the initiative, especially housing for individuals over 65 years of age. The research questions have included whether the size of the municipality affects the development assistance assessment, whether it differs depending on what the development assistance officer's delegation looks like, whether there are any alternatives between ordinary housing and special housing and what role the residual housing principle plays in development assistance assessment. In order to gain knowledge about the aspects that are considered in development assistance decisions made for special housing, a quantitative online survey was conducted. The aspects that the development assistance officer had to evaluate were the physical, mental and cognitive functional ability, the social aspect around the elderly, the supply of places in special housing and the cost of home care in comparison with the cost of special housing. The request to answer the questionnaire was sent to all 290 municipalities in Sweden. There was a relatively large drop-out rate and only 132 of the municipalities answered the survey. The respondents consisted of development assistance officers who handled matters for persons under and over the age of 65 in accordance with the Social Services Act on the authority side. However, the focus was on how they thought about the case management of clients over 65 years of age. What emerged was that the need must always be in focus. The results indicate that physical and cognitive functioning weigh most heavily in decisions. However, through the free text answers in the web survey and the analysis of the collected data, it is possible to see that it is a complex topic.

Uppsatsen syftade till att undersöka vilket handlingsutrymme socialtjänstens handläggare i en mindre kommun har vid utredning av insatsen boendestöd. Sju informanter, två stycken enhetschefer och fem stycken handläggare, från två enheter deltog i en intervjustudie kompletterad med tre stycken vinjettfall. En av enheterna arbetar gentemot beroende och den andra mot socialpsykiatri. I resultatet framkom en viss skillnad i hur enheternas personal förklarar och beskriver sitt handlingsutrymme. I den aktuella kommunen saknas lokala riktlinjer för insatsen boendestöd vilket påverkar handläggarnas handlingsutrymme och handlingsfrihet på flera sätt enligt informanterna. Några informanter känner sig begränsade i sitt arbete på grund av avsaknaden av lokala riktlinjer medan andra ger intryck av att känna sig friare i sitt arbete. För att beviljas boendestöd från socialpsykiatrin krävs en längre tids kontakt med psykiatrin, medan det inte krävs någon dokumentation gällande ett missbruks varaktighet för att beviljas boendestöd från beroende.