No description available.

No description available.

No description available.

Område: Vi lever i en värld som ständigt är i rörelse vilket medför bland annat att konkurrensen i omvärlden blir allt högre. Regeringen gav direktiv till Skolverket att införa entreprenörskap i skolan för att följa med i utvecklingen och ge Sverige en större konkurrenskraft mot övriga världen. Vadå, ska alla bli egna företagare nu? Det är inte tanken, entreprenörskap besår av mycket mer än bara företagsledning, siffror, ekonomi och business.   Syfte: Syftet med detta examensprojekt är att bygga en kunskapsbas gällande det entreprenöriella tänkandet utifrån att entreprenörskap är på väg att etableras som ett centralt begrepp i grundskolan. Vidare avses att utvärdera potentialen i den nyvunna kunskapen för att utifrån den påbörja ett manuskript som kan främja entreprenöriellt tänkande hos barn i sex-sjuårsåldern.   Metod: Vi har i detta examensprojekt använt oss utav den kvalitativa läran i form av: litteratur, undersökningar, intervju samt observation.   Slutsatser: Att skapa en fulländad bok är en lång process, men tack vare denna studie har kunskapsbasen blivit större och det påbörjade manuskriptet är ett steg i rätt riktning.

Objective: For a long-term and viable economic development to take place in a country it needs to promote creativity and innovation in enterprises. The study applies the process model to study the process of innovation in innovative companies in Sweden. The study also applies the technology commercialization model to indicate the ability of companies to commercialize the technology to the market. Main purpose: The purpose of this work is to study how companies in Sweden proceed with an idea generation and if they manage to commercialize these ideas. Method: This study used a qualitative approach. Multiple case studies & interviews. Conclusion: The innovative ideas in innovative SME:s in Sweden is emerged from randomly events and from systematic developments. Consumer chock is the trigger who draws focus on the idea. Personal stimulations are the factor for the entrepreneur to start an enterprise. Some of the companies are distinctive. The biggest problems during an innovation process are time inadequate and insufficient funds. The management’s criteria distinguish from the R&Ds criteria. The employees do not switch work during the innovation process. The companies cooperate with universities and government-owned institutions. Almost all companies are customer orientated. The companies are successful to commercialize technology to the market.

Introduction: How to implement and integrate cultural aspects in strategy making and planning in order for cities and regions to reap both social and economic benefits has been widely discussed in recent years. This method of working with culture, both as an economic, as well as an identity strengthening tool has come to be labeled as cultural planning. But in order for these ideas about cultural projects and institutions to become a reality, something has to be done. This is where the entrepreneur enters.The Glass Factory, a newly opened cultural establishment in the heart of the Glass Kingdom in Småland, Sweden, became the subject of empirical investigation for this paper. As this originally was an initiative from Emmaboda municipality the planning and start-up procedure could be viewed as a cultural planning process. Although the plans were made, someone, or a group of people, realized the vision of creating a cultural meeting place where local cultural heritage could meet the cultural needs of modern day tourists and local citizens alike.Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding as to how theories on the subject of entrepreneurship, social entrepreneurship, cultural planning and identities relate to each other in the process of creating a cultural meeting place where cultural and commercial interests meet.Methodology: We approached our purpose with from a hermeneutic viewpoint and a deductive research approach. The empirical data was collected through qualitative interviews with people that could contribute with relevant and valuable information for the study.Conclusion: Entrepreneurship, social entrepreneurship, cultural planning and identity are strongly interdependent in the process of creating a cultural meeting place. All aspect of these theories are significant, although at different stages of the creation process. They are therefore in a necessary co-existence with each other.

Abstract Interest in the subject appeared from real events. We seemed to discern a trend in society. We have noted that the amount of social enterprises to a greater extent is formed in Sweden. Companies like GodEl, Postkodslotteriet and DEM Collective are typical illustrations of companies included in the category of social enterprise. It seemed as socially profiled companies is the new generation companies. The purpose of this essay is to make an inventory of possible competitive advantages that arise from social branding. As a result of our study the approach is inductive. We drew attention to a phenomenon that we observed in reality. We have conducted a qualitative study consisting of three focus groups and three interviews. We compiled empirical material and connected it to the appropriate theories. Respondent’s perception of traditional funds for charity and the desire for smarter solutions indicates that there is a new trend in society, a trend that is humanitarian, attractive, and here to stay. We believe that consumers are more aware of their consumption choices. We want to maintain that this awareness is not based in rational consumer choices, but more ethically conscious consumer choices, which fosters social branding. The timeliness of the social branding creates a competitive advantage. By profiling the brand of social entrepreneurship, create competitive advantage by providing an image that we think consumers want. It is an image based on contemporary values that attract today's and tomorrow's consumers.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.

Syftet med denna studie är att identifiera hur faktorer såsom nätverket, affärsidén samt timingen är betydelsefulla inom entreprenörskap. Detta för att blivande entreprenörer, stödverksamheter samt entreprenörskapsforskare ska få en mer rättvisande bild av entreprenörskapets faktorer.  En kvalitativ undersökning har legat till grund för denna studie då den har baserats utifrån primärdata i form av tolv intervjuer. Sedan har denna information analyserats utifrån nätverkets, affärsidéns samt timingens betydelse. Med hjälp av de slutsatser som har dragits har det utvecklats en matris som visar faktorernas betydelse till respektive entreprenör och därmed är studien delvis kvantitativ. Blivande entreprenörer, stödverksamheter samt framtida forskning kring ämnet entreprenörskap ska iaktta faktorerna (nätverket, affärsidén och timingen) istället för att fokusera på brister i personligheten. Dessa faktorer påverkar entreprenören i olika grad beroende på vilket verksamhetsområde denne tillhör.

Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlägger och systematiserar hur lärare beskriver innehållet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och fördjupar sig även i hur lärarna ser på upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör även en analys av möjliga entreprenöriella undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lärarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda på en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förståelseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kännetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats. I arbetets resultatdel slås bland annat fast att begreppet entreprenöriellt lärande av lärarna ses som ett verktyg för undervisning i entreprenörskap. Det framgår även som tydligt att entreprenörskap främst sätts i samband med företagande och/eller kreativitet. Begreppet entreprenöriellt lärande uppfattas i sin tur som mer diffust och mindre värdeladdat än begreppet entreprenörskap. De undervisningsmetoder som lärarna ansåg vara förknippade med entreprenörskap betonade främst antingen undervisningsstrategier/undervisningsinnehåll eller undervisningsstruktur/undervisningsform. Med utgångspunkt i intervjupersonernas svar var det möjligt att klargöra att entreprenörskap, utifrån ett skolperspektiv, inte bör ses som något nytt. Samtliga lärare i undersökning utgick från redan befintliga tillvägagångssätt när de beskrev metoder för entreprenöriell undervisning. I och med att lärarna uppfattade att svagare elever, som av olika anledningar ofta kan ha svårare att finna kreativitet och initiativförmåga, som de elever som har svårast med den typ av undervisning som lärarna sätter i samband med entreprenörskap, klargör uppsatsen även att det är svagare elever som får störst problem med entreprenörskapsundervisning. De problem som lärarna ansåg att entreprenöriell undervisning kan resultera i sträckte sig sammantaget från elevorienterade problem till lärar- och skolorienterade problem. Allt som allt uppfattar lärarna att det är partipolitiska beslut och en övergripande samhällsutveckling som legat till grund för lanserandet av entreprenörskap i den svenska skolan. Denna slutsats sätter uppsatsen i samband med övergripande samhällsteoretiska uppslag av Manuel Castells och Richard Florida.