Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerdiagnos och varje år insjuknar ca. 470 kvinnor under 40 års ålder i Sverige. För behandling av bröstcancer finns kirurgi-, strål-, cytostatika- och hormonbehandling som alternativ. Dessa behandlingar och sjukdomen i sig påverkar individuellt kvinnan och kan skapa ett lidande och en sårbarhet. För att uppmärksamma kvinnors upplevelser är det som allmänsjuksköterska viktigt att ha ett öppet och följsamt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den yngre kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer i åldern 18–45 år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Granheim. Resultat: Fem kategorier framkom; en rädsla över oviss framtid, kroppsliga förändringar av behandling, en förändrad fertilitet, betydelsen av närstående relationer samt vårdpersonalens inflytande. Slutsatser: Det är inte alltid själva diagnosen bröstcancer som skapar det största lidandet utan det kan grundas i biverkningar från behandling t.ex. håravfall, infertilitet eller bristande stöd från vårdpersonal. Vårdpersonalen har en betydande roll, genom att erbjuda information och stöd skapas en känsla av trygghet och ökad livskvalité hos kvinnan.

Bakgrund: Barn som lever med anhörig som lider av psykisk eller fysisk sjukdom eller annan funktionsnedsättning är en utsatt grupp som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Genom identifiering av barn som lever i dessa familjer kan stödinsatser sättas in. Distriktssköterskor i primärvården arbetar hälsofrämjande genom telefonrådgivning och egen mottagning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor uppfattningar av att identifiera och stödja barn som anhöriga och unga omsorgsgivare. Metod: Datamaterialet analyserades med fenomenografisk metod utifrån kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor vill arbeta för att identifiera och stödja barn som anhöriga och unga omsorgsgivare genom tydligare riktlinjer på arbetsplatsen, samverkan med andra instanser som resulterar i stöd till barnet och familjen. Konklusion: Distriktssköterskorna upplever att det är en grupp som förbises, de beskriver att de behöver ökad kunskap och verktyg för att kunna arbeta mer effektivt. Distriktssköterskorna som deltar i studien upplever att deras medveten om barn som anhöriga och unga omsorgsgivare har ökat.

According to on-going debates from Riksdagen and research from different institutes like Finansinspektionen, young first-time property buyers struggle with their position and possibilities. Due to factors such as lack of work experience or financial assets young first-time buyers holds an unequal position on the housing market. The aim of this study is to make a comparative analysis of how young first-time property buyers experience and manage their room for maneuver in the housing market and how these experiences, actions and feelings can be connected to class and affect. The questions that this study wanted to answer was: How do young first-time buyers experience and express their room for maneuver in the housing market? How do young first-time buyers discuss the problems they encounter and strategies for these solutions? What emotions do young first-time buyers apply to their room of maneuver, the problems, and the solutions? How do they reason about factors that are important for the home purchase? The comparison was made between those who bought in Norrköping and those who bought in Stockholm. The results showed that young first-time property buyers needed to put their career on hold until they had completed their purchase. The result further showed that a lower housing price was an important factor. Saving for the down payment was a large obstacle that for many required a partner. Getting help from their parents to finance the down payment went against their principle of independence, even if it meant a longer time of saving. The choice of place was very important to be able to live a quiet and harmonious life. This meant that some places were actively selected. An urban norm was emphasized by those who bought in Stockholm. Finally lack of knowledge was a major previewed obstacle which created emotions in form of anxiety and nervousness.

Bakgrund: Palliativ vård utgör en viktig del av svensk sjukvård och bygger på fyra hörnstenar där närståendestöd är centralt. Detta medför att krav ställs på sjuksköterskor beträffande det stöd som de förväntas kunna ge en bred grupp individer med skilda egenskaper och behov. Närstående till unga vuxna i palliativ vård utsätts för en stor påfrestning då situationen avviker från förväntade livscykeln. Syfte: Beskrivaupplevelser av att vara närstående till en ung vuxen (16–30 år) i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes, och tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Samtliga studier hade kvalitativ design. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Vikten av förtroendefulla relationer, Betydelsen av kommunikation, Behov av strategier för att orka med; Den terapeutiska miljöns inverkan på helheten. Ur dessa framkom åtta underteman: Relation till sjukvårdspersonal för kontinuitet; Relation till omgivning för stöd; Relation till den unga vuxna för att ta tillvara på tiden; Kontinuerligt och tydligt utbyte av information; Stöd vid svåra samtal; Coping för situationshantering; Hopp för situationshantering; Sjukhusmiljö och hemmiljö. Konklusion: Att vara närstående till en ung vuxen i palliativ vård innebar att genomgå en oönskad resa. För att som närstående hantera situationen var det viktigt att bli sedd och kontinuerligt informerad. För att kunna släppa kontrollbehovet behövde en känsla av förtroende för sjukvårdspersonal finnas och en terapeutisk miljö upplevas. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om inverkande faktorer på närståendes helhetsupplevelse för att ge stöd och god vård vid livets slutskede.

Bakgrund: Hos unga vuxna, 18-35 år, sker en identitetsutveckling med fysiologiska och psykologiska förändringar. Vid en cancerdiagnos kan unga vuxna återigen hamna i en beroendeställning gentemot föräldrar, vänner samt vården. Empowerment handlar om makt och kan därav leda till en maktkamp eller resultera i ett mer autonomt beslutsfattande och delaktighet i sin vård. Fördelningen av makten mellan patient och sjuksköterska ligger på sjuksköterskans ansvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan främja empowerment hos unga vuxna med cancer.  Metod: En litteraturstudie har gjorts med hjälp av sökningar i databaserna CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskan kan främja empowerment genom att uppmärksamma behov, bekräfta, informera, vägleda, bjuda in och stödja dem unga vuxna. Unga vuxna kan uppleva cancer både som en positiv och negativ erfarenhet, sjuksköterskan bör därför vara lyhörd för de individuella behoven. Behov som delaktighet kring beslut och vård kan ses ur två aspekter, att vilja vara delaktig eller att inte vilja vara delaktig. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver kunskap för att kunna främja empowerment hos unga vuxna med cancer. Det krävs kunskap om identitets- och livsutveckling samt kompetens för att hantera vanliga frågor som den unga vuxna har kring sjukdom, behandling och biverkningar. Unga vuxna är i behov av stöd, bekräftelse och särskilt anpassad information för att främja empowerment. Det är därför viktigt att se varje enskild individ och dess unika behov.

Att bli mamma innebär ofta stora förändringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung ålder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhälle och många kan känna ett utanförskap bland jämnåriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sätt för människor att förmedla känslor och åsikter på ett relativt anonymt vis. Människor väljer själv vad de vill lägga upp på Internet och det är fritt fram för läsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 år genom att följa deras bloggar på Internet. Våra frågeställningar som vi lutade oss mot var hur unga mammor tolkar sin situation i dagens Sverige, hur de kombinerar sitt tonårsliv med sin mammaroll, hur samhället tolkar fenomenet unga mammor samt hur mammorna svarar på eventuell kritik. Syftet var att undersöka vad mammorna valt att skriva om i sina bloggar samt vilken respons de fick. Resultatet visade att mammorna trivs i sin roll som mamma trots att deras roll hela tiden ifrågasätts av omgivningen. De unga mammorna känner att de ständigt blir jämförda med äldre mammor och att de vill bevisa att åldern inte har någon betydelse när det handlar om att vara mamma. Trots att tjejerna har blivit mammor vid så ung ålder anser de fortfarande att skolan och vännerna är en viktig del i deras liv. Mammorna får både positiva och negativa kommentarer från läsare och många ser dem som bra förebilder för fenomenet unga mammor. De negativa kommentarerna påverkar mammorna och leder till att de ibland tvivlar på sin kapacitet som mamma.

A paper about the organization Ung Företagsamhet. / Uppsatsen behandlar elevens upplevelse av att arbeta enligt Ung Företagsamhets koncept. Använd metod: litteraturstudier och enkätundersökning.

Då betong gjuts startar en serie av reaktioner mellan cementet och vattnet i betongen. Via dessa reaktioner hårdnar betongen och dess hållfasthet ökar. En produkt av reaktionerna är värme som avges inom konstruktionen. På så vis expanderar betongen samtidigt som hållfastheten ökar. Då betongen avsvalnar kontraherar den, samtidigt hålls konstruktionen fast av omkringliggande konstruktioner som kan vara en platta som aktuell konstruktion gjuts på. Detta mothåll kallas tvång som i sin tur skapar spänningar i det motgjutna elementet till följd av de mothållna rörelserna. Om dessa spänningar överskrider den aktuella draghållfastheten spricker betongen. De sprickor som uppstår till följd av spänningarna försämrar konstruktionens täthet, vilket kan leda till skador och förminskad livslängd och bärförmåga. För att minska risken för dessa sprickor införde Vägverket krav i BRO 94 som reglerade maximala spänningsnivåer till följd av spricksäkerhetsfaktorer och tre metoder att begränsa dessa sprickor. Detta är vad som kallas den svenska sprickmodellen. Det huvudsakliga syftet med arbetet har varit att utvärdera den svenska sprickmodellen, sett främst för metod 3, för vilken datorberäkningar ska genomföras för bedömning av spänningsnivå alternativt töjningsnivå. Som underlag för arbetet har 3 konstruktioner använts. Den nybyggda järnvägstunneln genom Gamla Uppsala, samt två äldre broar/tunnlar i Ulriksdal och Antuna. De gjutförhållanden som rådde och sprickbegränsande åtgärder som användes återskapades i programvaran ConTeSt Pro. Det är en mjukvara som utvecklats speciellt för denna typ av temperatur- och spänningsberäkningar för ung betong. Genom tillhandahållna temperaturmätningar och anteckningar från arbetsplatser har de verkliga förhållandena återskapats för att kunna beräkna rättvisa spänningsnivåer. Under den 2-4 november 2016 genomfördes fältarbete i Stockholm och Uppsala. Målet var att få större förståelse för projektet, men främst att kartera tunneln i Gamla Uppsala efter sprickor. Detta krävdes för att kunna jämföra de töjningskvoter som erhölls från beräkningarna med den verkliga uppsprickningen i konstruktionerna. En stor del av arbetet var att beräkna töjningskvoterna i ConTeSt. Orsaken till detta var att beräkningen simulerade ett tidsspann som vanligen uppgick till två månader. I och med detta förändrades yttre faktorer som lufttemperatur mycket i modellen, vilket tog lång tid att återskapa. Då alla 19 konstruktioner som beräknats var klara sammanställdes de beräknade töjningskvoterna och jämfördes med de karterade sprickorna samt kraven på spricksäkerhetsfaktorn från den svenska sprickmodellen. När resultaten analyserats tydde mycket på att spricksäkerhetsfaktorn var för låg för en av de studerade exponeringsklasserna. Detta beror troligtvis på att toleransen för ändringar i väderlek och fel vid gjutning är för snäv, vilket kan resultera i uppsprickning. Slutligen föreslås en ökning av säkerhetsfaktorn, så att den svenska sprickmodellen motverkar sprickor i ung betong på ett mer effektivt sett.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom, men att drabbas som ung vuxen (18-35 år) är ovanligt varför detta område inte är särskilt beforskat. Denna ålder karaktäriseras av en sårbar övergångsfas i livet som präglas av relationer och identitetsutveckling. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansatsbaserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer. Unga vuxna upplevde att vården saknade åldersanpassat stöd, vilket gjorde det svårt att kunna relatera till andra i vårdsammanhang. Känslan av förlorad kontroll och normalitet beskrevs som en svår förändring och att försöka behålla vardagliga rutiner var viktigt. Sjukdomen hade inverkan på deras relationer med både positiva och negativa inslag. Vissa relationer växte sig starkare och personerna uppgav att de kom närmare varandra medan andra kände avståndstagande och förlust av relationer. Att ha tillgång till stöd var viktigt men själva mottagandet kunde upplevas både positivt och negativt. Sjukdomen tvingade personer att hantera tankar angående sin egen mortalitet och det faktum att en för tidig död var ett reellt hot. Den nya synen på framtiden ledde till att många omvärderade sin egen hälsa och valde att utveckla en mer hälsosam livsstil. Trots de påfrestningar och existentiella frågor som cancern medförde intog deltagarna en positiv attityd, något de ansåg viktigt för att kunna hantera tillvaron. Slutsats: Att drabbas av cancer som ung vuxen medför i vissa avseende unika utmaningar medan andra aspekter liknar upplevelsen hos andra åldersgrupper. Just att cancer är ovanligt under denna period i livet var en källa till den problematik de kunde möta. För sjuksköterskor är det viktigt att känna till unga vuxnas behov för att kunna tillgodose dessa.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd. Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem. Barnets pappa står för försörjningen och detta bidrar till hans frånvaro från familjen. De unga mammorna har svårt att återgå till studier och de är begränsade i deras möjligeter att komma ut i arbetslivet. De begränsas också i sina möjligheter att utveckla sin identitet då de inte får möjlighet att vistas på andra arenor än i hemmet eller med sina barn. De unga mammorna har ett behov av stöd på flera olika plan. De är i behov av samhälleligt stöd för att få en chans att komma ut till arbete och i deras vardagliga liv är deras egna nätverk en viktig del för att den unga mamman ska få vardagen att fungera men de behöver också få tillgång till kontakter med jämnåriga utanför familjen och möta andra unga föräldrar i samma situation. / The aim of this study is to describe and analyze young mothers' thoughts on parenthood and how it affects their identity process. It is also to understand what support they need in their situation as young parents. The study is based on interviews with six mothers who all gave birth to their first child before they turned 21 years of age. The interviews have then been analyzed with the help of theories about identity and support. The results of this study show that despite the mothers living seemingly well-managed lives, they are a group of young mothers who experience loneliness and exclusion. They are isolated at home where they have the greatest responsibility for the children and the home. The child's father is responsible for supporting the mother and child which contributes to his absence from the family. These young mothers have difficulty in resuming studies and are limited in their possibilities to return to working life. They are also limited in their ability to develop their identity due to the fact that they are not able to reside in physical environments other than the home or with their children. The young mothers are in need of support on several different levels. They are in need of societal support in order to have a chance to go out to work, and their own network which is an important part of the young mother's everyday life helping them function on an everyday basis but in addition they also need access to contacts of the same age outside the family and to meet other young mothers in similar situations.