Stress-related disorders have increased in Sweden and the time for sick leave are very long. The aim of this pilot study with twenty-nine participants was to evaluate transdiagnostic group treatment for a mixed sample of patient in primary care with diagnosis like anxiety, depression and stress-related disorders. Data collection was done at three points, before and after and at follow up one month later. Participant ́s sick leave decreased significantly from before to after treatment. In addition fatigue syndrome and anxiety were significantly improved after treatment. At follow up outcome measures improved significantly compared to baseline i.e depression, fa-tigue syndrome, anxiety and quality of life, for twenty-four completers. The study showed a significant correlation between working alliance and quality of life but not with the other outcome measures. Working alliance has proven to be important for the outcome of treatment in other studies. The benefit of the treatment in terms of outcome measures were somewhat larger for the participants who were on sick leave than for them that was not on sick leave between start and follow up. No significant difference between the groups were found. The attendance under the treatment was high and the participants taxed very much benefit of the individual sessions and treatment overall. Transdiagnostic group treatment in primary care is feasible and should be developed and studied.

Ångest och depression är stora folkhälsoproblem, symtomöverlappen är betydande och samsjukligheten hög. Efterfrågan på verksamma behandlingar är stor och behandlingsresurserna är begränsade. Transdiagnostiska behandlingsmetoder, såsom Unified protocol (UP), har utvecklats för sådana emotionella tillstånd med syfte att angripa underliggande gemensamma vidmakthållande mekanismer. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av UP i gruppformat på en allmänpsykiatrisk mottagning för ett relativt oselekterat patientunderlag. Studien är av inomgruppsdesign där det primära utfallet mäts i symtomskattning avseende depression och ångest, samt sekundära utfallsmått i form av självskattad funktionsnivå och livskvalitet. Mätning har skett före och efter avslutad behandling. Samtliga deltagarna (N=29) hade antingen en ångest- och/eller en depressionsdiagnos. Majoriteten (45%) av deltagarna hade två samtidiga psykiatriska diagnoser. Deltagarna hade en medelålder på 28.3 år och majoriteten var kvinnor (83%), 16 av deltagarna fullföljde behandlingen och genomgick före- och eftermätning och därav inkluderades i analysen. Ett parat t-test mellan primära utfall för självskattad depression och ångest visade inga signifikanta skillnader och endast små effektstorlekar på symptomskattningen. Däremot kunde en statistiskt signifikant minskning av upplevd funktionsnedsättning med stor effektstorlek påvisas efter behandling. Även en trend för ökad livskvalitet med medelstor effektstorlek kan visas. För samtliga utfallsmått minskade tydligt andelen deltagare som skattade svår allvarlighetsgrad på respektive mätinstrument utifrån symtombörda, upplevd funktionsnedsättning respektive nedsatt livskvalitet. Resultaten talar för användandet av UP i gruppformat som behandling inom specialistpsykiatrin. / Anxiety and Depressive disorders are commonly occurring in the population. There is a high symtom overlap and a high rate of comorbidity between these conditions. There is a great demand for effective treatments and treatment resources are limited. Transdiagnostic psychological treatment like Unified protocol (UP), are designed to address these kinds of emotional disorders by targeting shared mechanism maintaining symptoms. The aim of the present study is to investigate the effectiveness of UP applied in group format delivered for a heterogeneous group of patients in mental health service. The study is a within subject design where primary outcome is measured in depressive and anxiety symptoms and secondary outcome is measured in self-rated functional impairment and quality of life. Self-reported symptoms were measured before and after treatment. All participants (N=29) had either a depressive and/or an anxiety disorder, the majority of the participants (45%) had one additional clinical diagnosis. The participants had an average age of 28.3 years and were primarily female (83%), 16 of the participants completed the treatment and had pre- and post-treatment measure and were therefore included in the analyses. A paired t-test between primary outcome in self-reported depressive and anxiety symptoms, could not detect any significant differences and only small effect size on measured symptoms. However self-rated functional impairment decreased significantly with a large effect size. A trend for improved quality of life with moderate effect size was detected. The proportion of participants who rated high levels of depression- and anxiety symptoms, high degree of functional impairment and low quality of life decreased clearly. These findings support the use of UP applied in group as a treatment in mental health service.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka om vägledd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) kan ge symptomreduktion på klinisk perfektionism och relaterade kliniska tillstånd, samt ge ökad livskvalitet. 150 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 73) som fick en åtta veckors lång KBT- behandling mot klinisk perfektionism, och en kontrollgrupp (n = 77) som stod på väntelista. Utfallsmåtten var självskattningsformulär som avser mäta perfektionism (CPQ, FMPS & DAS-SC), ångest (GAD-7), depression (PHQ-9) och livskvalitet (BBQ). ANCOVA användes i de statistiska analyserna med förmätningen som kovariat. Resultaten visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen på samtliga utfallsmått (p < .001) och att effektstorlekarna var måttliga till stora (d = 0.71-1.33). Därmed drogs slutsatsen att vägledd iKBT mot klinisk perfektionism kan vara en effektiv transdiagnostisk behandling mot perfektionism och relaterade kliniska tillstånd.

Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) med behandlarstöd har visat sig vara effektivt för behandling av lindrig till medelsvår depression, oro, ångest, stress och sömnbesvär. Syftet med föreliggande uppsats var att utvärdera om iKBT med behandlarstöd var verksamt för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården i Region Östergötland. De iKBT-program som utvärderades var Depressionshjälpen, Ångesthjälpen, Oroshjälpen, Stresshjälpen och Sovhjälpen. Deltagarna fyllde i validerade självskattningsformulär avseende primära utfallsmått vid behandlingsstart (n=265), efter behandling (n=165) och vid tremånadersuppföljning (n=39). Resultaten visade att skattade symptom oavsett program reducerades signifikant på något av de primära utfallsmåtten med medelstor till stor effekt vid eftermätning (d=0.78-3.27) och liten till stor effekt vid tremånaders-uppföljning (d=0.60-3.46). Av patienterna skattade 33-92% reliabla förbättringar på något av de primära utfallsmåtten vid eftermätning och 33-67% vid tremånadersuppföljning. På grund av stort databortfall bör dock resultaten tolkas med försiktighet. Resultaten ger stöd till tidigare forskningsfynd gällande iKBT som en effektiv behandlingsmetod och iKBT bör därför erbjudas inom primärvården.

Oro är ett vanligt förekommande fenomen i kliniska såväl som subkliniska populationer. Föreliggande studie är en uppföljning av behandlingsresultaten publicerade i Westerström-Nygren och Persson (2016), inom ramen för Orosstudien på Karolinska Institutet, gällande internetförmedlad exponering med responsprevention avseende tröstetankar (iERPt) respektive internetförmedlad stresshanteringsbehandling (iSHB) vid oro hos en transdiagnostisk population. Syftet var att undersöka långtidseffekten av iERPt (n = 125) i förhållande till iSHB (n = 118) fyra respektive 12 månader efter behandlingsavslut. Behandlingseffekt mättes med Penn State Worry Questionnaire (PSWQ), Cognitive Avoidance Questionnaire (CAQ), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale–Self rated (MADRS-S) och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ). Data beräknades med ANOVA med upprepade mätningar samt oberoende t-test. Resultatet visade att de goda behandlingseffekterna som uppmättes med PSWQ och CAQ för iERPt och iSHB vid behandlingsavslut fortsatte att förbättras inom båda betingelserna från behandlingsavslut till fyramånadersmätning. Inom iERPt-betingelsen vidmakthölls dessa behandlingseffekter till 12-månadersuppföljning. Inom iSHB-betingelsen vidmakthölls behandlingseffekten avseende PSWQ från fyra- till 12-månadersuppföljning, men behandlingsresultaten avseende CAQ försämrades. Behandlingseffekterna uppmätta med MADRS-S och BBQ vid behandlingsavslut vidmakthölls för båda betingelserna till fyra- och 12-månadersuppföljning. Ingen skillnad i behandlingseffekt påvisades mellan betingelserna på något utfallsmått vid 12-månadersmätning. I sin helhet påvisades behandlingseffekten för båda betingelserna hålla i sig över tid. Både iERPt och iSHB kan således förstås som effektiva behandlingsmetoder för att på kort liksom lång sikt reducera överdriven oro.

Abstract  Individual psychological factors have been recognized to play an important role in the development of stress-related symptomatology. Despite extensive comorbidity between stress-related ill health and mood disorders, the advances in research on emotion regulation and transdiagnostics, have not been recognized in stress research to any considerable degree. In the current study, using a single subject design with multiple baselines across individuals (n=6), a transdiagnostic treatment intervention targeting maladaptive emotional regulation strategies was implemented on patients suffering from stress-related symptomatology. Results show that symptoms of exhaustion decreased in five of six participants on post-measures, with considerable convergence between measures of depression, anxiety and stress. Further investigation of treatment effects, alongside the processes linking emotion regulation and stress-related symptomatology are needed. / Sammanfattning  Individuella psykologiska faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Trots en omfattande samsjuklighet mellan å ena sidan stressrelaterad ohälsa, å andra sidan depression och ångest, har framsteg inom emotionsforskning och transdiagnostik inte uppmärksammats i någon stor utsträckning inom stressforskningen. I den aktuella studien användes en single subject design med multipla baslinjer mellan individer (n=6), för att implementera en emotionsinriktad transdiagnostisk behandling på patienter som lider av stressrelaterade symtom. Resultaten visar att fem av sex deltagare visade minskade tecken på utmattning efter genomgången behandling, med avsevärd konvergens mellan mått på depression, ångest och stress. För att kunna påvisa behandlingseffekter, samt förklara de processer som förbinder emotionsreglering och stressrelaterade symtom, behövs ytterligare forskning på området.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har visats vara en effektiv behandlingsmetod vid depression. Att patienter får stöd av ett behandlingsteam i stället för av en specifik behandlare skulle kunna öka tillgången till IKBT-behandling. Den terapeutiska alliansen har visat på ett robust samband med behandlingsutfall, såsom depressionssymtom, i IKBT. Denna studie syftar till att öka kunskapen om alliansens roll i IKBT, i förhållande till följsamhet och depressionssymtom. Detta undersöktes med en faktoriell design (2x2x2) i en IKBT-behandling för vuxna (N = 176), med stöd av teamet eller specifik behandlare och självskräddarsydd KBT eller unified protocol (UP). Alliansskattningar förändrades inte mellan behandlingens mättillfällen och var lägre för deltagare med stöd av teamet om de samtidigt fick UP (grupp A), jämfört med självskräddarsydd KBT (grupp C). Allians predicerade följsamhet (antal slutförda behandlingsmoduler) oberoende av grupptillhörighet. Samband påvisades mellan tidig alliansoch depressionssymtom för grupp A och stickprovet i sin helhet. Allians predicerade förändring i depressionssymtom för grupp A och stickprovet i sin helhet, dock med signifikant starkare effekt vid behandling med UP jämfört med självskräddarsydd KBT. Det råder dock stor osäkerhet gällande samband med behandlingsutfall. Denna studie belyser vikten av att etablera god allians tidigt för att främja följsamhet under IKBT-behandling för vuxna. / INES-studien