Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering. Individer i denna undergrupp hade lägre funktion innan såväl som efter behandling och tenderade att stanna kvar i de undergrupper som skattade högt på social ångest. / Comorbidity between pain and social anxiety in a sample of chronic pain patients was examined with cluster analysis. The purpose was to examine if there was a subgroup among pain patients that scored high on social anxiety and perceived invalidation before and after pain treatment. An additional purpose was to analyze if this subgroup scored differently on functioning compared to other pain patients and to explore movements between clusters over time. Data was based on self-report questionnaires from 157 pain patients. The results revealed an existing subgroup which scored high on social anxiety and perceived invalidation. The clusters with high social anxiety showed a lower level of functioning before and after pain treatment. These individuals tended to remain in the clusters scoring high on social anxiety over time

No description available.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda om det finns ett samband i relationen mellan social ångest och publik självmedvetenhet och hur denna relation skiljer sig mellan ålder samt kön. Med hjälp av vår enkät som innehöll två mätinstrument som dels mäter social ångest; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick & Clarke, 1998), och som mäter självmedvetenhet; Self-Consciousness Scale (Scheier & Carver, 2013), fick vi 319 deltagare där 232 var kvinnor, 94 var män och 2 var icke-binära. Det vi kunde se var att det fanns en relation mellan social ångest och publik självmedvetenhet, och även att yngre åldrar (18–30) kan förutse publik självmedvetenhet tillsammans med social ångest. Det är även tydligt att kvinnor rapporterar mer social ångest än män, men enligt analyserna finns det ingen skillnad mellan kvinnor och män i rapporterad publik självmedvetenhet. Med hjälp av våra analyser hoppas vi väcka större intresse för sambandet mellan publik självmedvetenhet och social ångest, och hur det skiljer sig mellan olika åldrar och kön. / The purpose of this study is to find out whether there is a connection between public self-consciousness and social anxiety, and how this connection differs in different ages and between the sexes. By our questionnaire using two measures that 1; measures social anxiety; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick & Clarke, 1998) and 2; measures self-consciousness; Self-Consciousness Scale (Scheier & Carver, 2013), we got 319 participants of which 232 were women, 94 were men and 2 were non-binary. What we could see from the research was that there is a relationship between social anxiety and public self-consciousness, and that younger adults (18-30) can predict public self-consciousness along with social anxiety. It is also clear that women report higher levels of social anxiety, but according to the research there is no difference between women and men in reported public self-consciousness. With the help of our research, we hopefully contribute to answering the question of why these feelings arise in people, or arouse interest in the relationship between social anxiety and public self- consciousness and how it differs between different ages and sexes.

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.

I dagens samhälle är det många individer som har svårigheter med sociala sammanhang. För vissa individer är det en bristande förmåga på grund av deras funktionsnedsättning. För andra individer skapar denna svårighet en funktionsnedsättning. Konsekvensen av det är isolering, psykisk ohälsa, dålig självbild som kan leda till utanförskap. Syftet med denna studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder som finns för personer som har upplevd eller diagnostiserad svårighet för sociala sammanhang. Studien genomfördes i form av en kartläggande litteraturstudie. Det resulterade med 13 internationella artiklar med och utan kontrollgrupp. Studien har sin utgångspunkt i socialpedagogik samt stämplingsteorin. Resultatet av studien påvisade att kognitiv beteendeterapi är den kändaste behandlingsmetod inom detta område. Vidare framkom det att kognitiv beteendeterapi finns i flera olika former, bland annat internetbaserad och gruppbaserad kognitiv beteendeterapi. / In today's society, there are many individuals who have difficulties with social contexts. For some individuals, it is a lack of ability due to their disability. For other individuals, this difficulty creates a disability. The consequence of this is isolation, mental illness, poor self-esteem that can lead to exclusion. The purpose of this study is to investigate what treatment methods are available for people who have experienced or diagnosed difficulty with social contexts. The study was conducted in form of a scoping study. It resulted in 13 international articles with and without a control group. The study is based on social pedagogy and labeling theory. The results of the study showed that cognitive behavioral therapy is the most common treatment method in this area. Furthermore, the results showed that cognitive behavioral therapy exists in several different forms, including Internet-based and group-based cognitive behavioral therapy.

<p>Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest. Alkoholanvändning hängde inte ihop med killars hantering av social ångest. Resultatet tyder på att samband mellan variablerna kan visa sig tidigt. Därför borde resurser sättas in tidigt för att förhindra en negativ utveckling, så att personer kan fungera i samhället.</p> / <p>The social anxiety many people feel in different situations can lead to avoidance, isolation and be complicated with depressive symptoms and/or alcoholuse. Whether it’s possible to find relationships between these syndromes in age 16-17 was investigated through a survey about depression, alcoholuse and social anxiety. The result showed that depression had an impact on level of social anxiety for both sexes. Gals were more depressed than guys, though. Gals who drank less had a higher level of social anxiety. Alcoholuse had no impact in coping with social anxiety for guys. The result showes a connection between the variables that can be seen early. Therefore, resources should be available to prevent a negative development, so that people can function in society.</p>

Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest. Alkoholanvändning hängde inte ihop med killars hantering av social ångest. Resultatet tyder på att samband mellan variablerna kan visa sig tidigt. Därför borde resurser sättas in tidigt för att förhindra en negativ utveckling, så att personer kan fungera i samhället. / The social anxiety many people feel in different situations can lead to avoidance, isolation and be complicated with depressive symptoms and/or alcoholuse. Whether it’s possible to find relationships between these syndromes in age 16-17 was investigated through a survey about depression, alcoholuse and social anxiety. The result showed that depression had an impact on level of social anxiety for both sexes. Gals were more depressed than guys, though. Gals who drank less had a higher level of social anxiety. Alcoholuse had no impact in coping with social anxiety for guys. The result showes a connection between the variables that can be seen early. Therefore, resources should be available to prevent a negative development, so that people can function in society.

Många drabbas av social ångest. Vikt och kroppsuppfattning relaterar till social ångest men sambandet behöver tydliggöras. Syftet med studien var att se hur mycket av variationen i social ångest över tid som kan förklaras av vikt-, och kroppsrelaterade mått, samt undersöka könsskillnader. Studien var longitudinell och baserades på en enkätundersökning vid två insamlingstillfällen med ett års mellanrum (N=361). Resultatet visade att upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kön och kroppsnöjdhet tillsammans förklarade 7 % av variationen i social ångest över tid. Tjejer som var missnöjda med sina kroppar löpte ökad risk att rapportera högre grad av social ångest vid tidpunkt 2. Slutsatsen är att tjejer och killar har olika relation till sina kroppar vilket bör beaktas vid behandling och prevention. / Many people suffer from social anxiety. There is a relationship between weight and body perception connected to social anxiety but the link needs to be sorted out. The aim with our study was to clarify to what extent social anxiety is due to weight and body related concerns and to examine gender differences. The study was longitudinal and based on a survey performed at two occasions with one year interval (N=361). The result showed that perceived overweight, incorrectly perceived overweight, gender and body satisfaction predicts 7 % of the variety in social anxiety one year ahead. Girls who were dissatisfied with their bodies ran an increased risk reporting a higher level of social anxiety at the second occasion. Conclusively, as girls' and boys' relationships with their bodies differ, this findings should be considered in treatments and preventive programs.

No description available.

The present study explores the correlational relationships between Social Anxiety, anxiety, depression, and stress, Subjective Online Success (SOS) and Dating Platforms classes ("quick-dating" and "full-commitment). Namely, this paper investigates: (1) whether using “full commitment” or “quick dating” dating platforms correlate with differences in , depression,anxiety, stress, and SOS; (2) whether gender influences SOS; (3) whether the class of datingplatforms influences SOS (4) the relationship between, depression, stress, anxiety, SOS andboth dating platforms (5) the relationship between SOS and social anxiety, depression, anxiety,stress, and gender. This exploratory cross-sectional study was conducted with 89 participants,which were gathered via convenience sampling. The data was analyzed with Pearson’scorrelation, independent t-tests, and simple mediation analysis by using the Hayes PROCESSextension for SPSS. Results show that Badoo users have higher scores in all the mental healthmeasures and SOS compared to Tinder users. Furthermore, there were no significantdifferences in SOS between genders, but there were significant differences in SOS betweendating platforms. Lastly, SOS mediated the relationship between relationship status anddepression, stress, and anxiety. These findings have implications for mental healthpractitioners, I.T., online dating companies, and dating platform users as they can betterunderstand the consequences of using dating platforms belonging to the two classes. / Den här studien utforskar sambandet mellan social ångest , ångest, depression och stress,subjektiv online-framgång och dejting app-typer(“quick dating”- och“full-commitment”-platformer). Mer konkret undersöker den här uppsatsen: (1) huruvidaanvändandet av “full-commitment”-DP eller “quick dating”-DP korrelerar med skillnader iSO, depression, ångest, stress och SOL; (2) huruvida kön påverkar SOL; (3) huruvidakategorierna av DP påverkar i vilken utsträckning deltagare upplever SOL, (4) hur relationenmellan SO, depression, stress, ångest, SOL och de båda dejting platformerna ser ut och (5)hur relationen mellan SOL och SO, depression, ångest, stress och kön ser ut. Den härtvärsnittsstudien bygger på data hämtat genom bekvämlighetsurval och genomfördes med 89deltagare. Datan analyserades med Pearsons korrelation, självständiga t-tester och simplemediation-analys genom användandet av Hayes processutveckling av SPSS. Resultaten visaratt Badoo-användare har högre värden i samtliga mental hälsa-undersökningar somgenomfördes jämfört med Tinder-användare. Det fanns inte heller några betydande skillnaderi SOL mellan könen, däremot så fanns det betydande skillnader i SOL mellan de olika dejtingplatformerna. Slutligen spelade SOL en roll i sambandet mellan relationsstatus ochdepression, stress och ångest. Dessa upptäckter har konsekvenser för yrkesverksamma inomområdet mental hälsa, I.T., online dejtingföretag och dejting platform-användare iochmed attanvändare nu får en större förståelse för vilken innebörd användandet av dejtingappar somtillhör dessa två klasser har.