Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden. Antalet timmar varierade och olika jämförelser gjordes beroende på hur många timmar de varit fysiskt aktiva och motionerat. Resultatet visade att värk och träning hade följande samband med varandra: Det var en större andel som rapporterade att de upplevt värk av dem som motionerade mindre än fyra timmar per vecka än dem som motionerade i fyra timmar eller mer per vecka. Det var också en högre andel som upplevde värk av dem som inte utfört någon intensiv träning i jämförelse med dem som utfört intensiv träning. 25 individer (53 %) hade vidtagit en eller flera åtgärder för att minska eller lindra besvär i nacke, skuldror eller axlar. De vanligaste åtgärderna var att ändra arbetsställning och att ta medicin. Slutsatsen för denna studie är att det tycks finnas en relation mellan träning och upplevd värk.

Prevalensen av långvarig smärta är hög bland äldre, kvinnor är överrepresenterade. Långvarig smärta påverkar äldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmåga. Det är vanligt att söka vård för sin smärta, sjukgymnastik är en av behandlingsmetoderna. Syftet med studien var att kartlägga långvarig muskuloskeletal smärta hos äldre ≥ 65 i Västerås, med avseende på smärtintensitet, lokalisation, duration samt påverkan på aktivitetsförmågan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fått behandling för sina smärtrelaterade besvär och upplevd nöjdhet med eventuell behandling. Ett tillfällighetsurval gjordes i tre matvaruaffärer representativa för tre stadsdelar i Västerås. Datainsamlingen gjordes på en icke-vårdsökande population genom en egendesignad enkät. Totalt 300 personer tillfrågades, 129 deltog i studien, 77 kvinnor och 52 män.    Av deltagarna hade 44 %, varav 33 var kvinnor och 24 män, långvarig muskuloskeletal smärta. Den vanligast förekommande smärtdurationen var två år. Deltagarna som rapporterade långvarig muskuloskeletal smärta skattade högre generell aktivitetsförmåga än förmåga att utföra en prioriterad aktivitet. Sextiofem procent hade multipel smärta. Sjuttiosju procent hade fått behandling, och oavsett vårdgivare var deltagarna nöjda. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan könen gällande de undersökta variablerna. Det fanns en låg men signifikant korrelation mellan självrapporterad nöjdhet med prioriterad aktivitet och självrapporterad aktivitetsförmåga. Inga andra korrelationer förelåg.

Introduktion: Basal kroppskännedom (BK) är en metod som är etablerad inom fysioterapi för olika tillstånd, bland annat för smärttillstånd. Syftet är att uppmärksamma patienten på kontakten mellan kropp och sinne. Muskuloskeletala smärttillstånd är ett stort hälsoproblem och är den främsta orsaken till arbetshandikapp och sjukfrånvaro i Sverige. Syfte: Att kartlägga eventuella effekter av basal kroppskännedom som behandlingsmetod för muskuloskeletal smärta. Metod: För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med sökningar i fem olika databaser: AMed, CINAHL, Cochrane, PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var att studiepopulationen skulle vara vuxna personer med muskuloskeletal smärta. Sökningen gjordes med hjälp av MeSH-termer och avgränsningar. En kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av PEDro och en av SBUs mallar. Resultat: Fem artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar ingen statistisk signifikans för att BK ska vara bättre vid muskuloskeletal smärta än vedertagen behandling. Vissa trender till positiv effekt av BK finns. Konklusion: Patienter upplevde positiva effekter av basal kroppskännedom i form av förbättring av deras smärta. Fler och mer högkvalitativa studier behövs för att visa effekten av BK vid muskuloskeletal smärta.

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med långvarig muskuloskeletal smärta. I studien ingick 12 vetenskapliga artiklar varav 9 kvalitativa och 3 kvantitativa. Det framkom att individer med långvarig muskuloskeletal smärta använde sig av många olika copingstrategier som ingick under att förneka och acceptera, vilket kunde leda till misslyckad anpassning eller anpassning. Strategier vid acceptans och förnekande fungerade som redskap för individer med långvarig muskuloskeletal smärta vid coping. Synen på människan ska vara holistisk och sjuksköterskans omvårdnad ska fungera som ett stöd för individer med långvarig muskuloskeletal smärta vid valet av copingstrategier. Inga studier belyste betydelsen av sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid individens val av copingstrategier. Mer forskning kring vad en sjuksköterska gör för att möjliggöra coping och utvecklingen av copingstrategier för individer med långvarig muskuloskeletal smärta efterlyses. / Chronic musculoskeletal pain is a big problem among the Swedish population today. To enable the management of the chronic musculoskeletal pain there is a need of coping strategies. What strategies an individual uses is depending on the individual’s story of life. It is important that nurses have a holistic approach to support individuals in the selection of coping strategies. The purpose of the literature study was to identify coping strategies in individuals with chronic musculoskeletal pain. In this study 12 research articles were included, of which 9 were qualitative and 3 were quantitative. The result showed that individuals with chronic musculoskeletal pain used many different coping strategies that were included in denial and acceptance, which could lead to failed adaptation or adaptation. Strategies for acceptance and denial functioned as coping tools for individuals with chronic musculoskeletal pain. Nurses’ care should act as a support for individuals with chronic musculoskeletal pain in the choice of coping strategies and perception of the human being should be holistic. No studies revealed the importance of the nurse's care work in the choice of coping strategies. More research is desirable on what nurses need to do, to enable individuals to cope and develop coping strategies.

Bakgrund:  Långvarig smärta är idag ett mångfacetterat folkhälsoproblem. Smärtupplevelsen är komplex och påverkar människan utifrån flera dimensioner. Det vardagliga livet påverkas vilket skapar problem på såväl individ- som samhällsnivå. Sjuksköterskans roll är betydelsefull angående bemötandet och för patientens fortsatta utveckling av smärtupplevelsen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med långvarig muskuloskeletal smärta.  Metod: Littereraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar framsökta i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarnas resultat analyserades och granskades utifrån skriftliga sammanfattningar och teman framställdes med hjälp av färgkodning. Resultat: Centrala erfarenheter som framkom var att deltagarna upplevde sig känslomässigt involverade, vilket även visades påverka smärtupplevelsen. Inställningen till och hanteringen av smärtan, livet och framtiden påverkades av yttre faktorer och förmågan till acceptans. Analysen genererade fem teman: smärtans påverkan i vardagen, smärtans påverkan av självbilden, strategier, bemötandet från hälso- och sjukvården och balans mellan hopp och förtvivlan. Diskussion: Livet med långvarig smärta innebär ofta ett stort lidande för människan. Eriksson beskrivning av livslidande, vårdlidande och sjukdomslidande ligger till grund för resultatdiskussionen. Även betydelsen av acceptans, omvårdnaden och hoppet diskuteras i förhållande till relevant forskning och litteraturöversiktens resultat.

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.

No description available.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård. Det är ett tillstånd som är kopplat till låg livskvalité och det är vanligt att vuxna individer lever med smärta under en längre tid. Det påverkar alla delar av en fungerande hälsorelaterad vardag. Metod: Litteraturstudien har genomförts baserat på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna hittades på PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetgranskats, analyserats och slutligen sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Försämrad livskvalitet, Strategier för att hantera smärtan och Viktigt med stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med långvarig smärta bidrar till en försämrad livsvalité. Egna strategier behövs för att hantera smärtan, men det är också viktigt med stöd från omgivning och sjukvård. Litteraturstudien har betydelse för sjuksköterskan genom att öka förståelse för patienters uppleveser och därigenom också möjlighet att förbättra omvårdnaden. / Aim: The aim of this study was to describe patients´ experiences of living with chronic pain. Background: Pain is the most common cause of people seeking care. It is a condition that is linked to low quality of life and it is common for adult individuals to suffer with pain for a long period of time. It affects all parts of a functioning health-related daily life. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative scientific articles. The included articles were found on PubMed and CINAHL. These have been reviewed regarding quality, analyzed and finally complied. Result: The analysis resulted in three categories and eight associated subcategories. The categories that were formed were: Deteriorated quality of life, Strategies to manage pain and Support from others is important. Conclusion: Living with chronic pain contributes to a deteriorating quality of life. Own strategies are needed to manage the pain, but support from the surrounding and healthcare is also important. This literature study may have importance for nurses to increase the understanding of patient's experiences and consequently also the opportunity to improve their care.

Introduktion: Långvarigt stillasittande och repetitivt arbete har visat på negativa kroppsliga effekter som till exempel muskuloskeletala besvär och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Som motvikt finns evidens för att variation under arbetsdagen i form av korta, aktiva pauser ger positiva effekter där så lite som två minuter styrketräning per dag räcker. Att implementera aktiva pauser är dock utmanande och flera faktorer spelar in både hos medarbetare och chefer.  Syfte: Syftet är att undersöka prevalensen av muskuloskeletal smärta före och efter implementering av aktiva styrkepauser, i form av fysisk aktivitet under arbetstid, på Klinik A. Studien ska även undersöka deltagandet och attityden till implementeringen av aktiva styrkepauser på klinik A, B och C.  Metod: Uppföljning av implementering av aktiva styrkepauser infördes på tre avdelningar på ett större sjukhus. Medarbetarna på avdelningarna fick en enkät, utformad av författarna, utskickad via mail som frågade om deltagande och attityd av implementeringen. En avdelning besvarade ytterligare en enkät om muskuloskeletal smärta. Denna enkät var en ett-årsuppföljning mellan oktober 2022 och oktober 2023.  Resultat: Resultatet från besvärsenkäten visade att muskuloskeletala besvär i nacke, axlar och övre rygg minskade efter ett år. Implementeringsenkäten visade att det var 30 av 32 som deltog i de aktiva styrkepauserna. Deltagarna hade en positiv attityd och upplevelse av implementeringen. Stöttning från chefer och starka individuella motivationsfaktorer, såsom tävlingsmoment, visade sig vara viktiga aspekter.   Konklusion: Den minskade muskuloskeletala smärtan stämmer överens med andra studier. Majoriteten av de som svarade på implementeringsenkäten deltog i de aktiva pauserna och hade en positiv attityd till de aktiva styrkepauserna. Mer forskning i olika arbetsmiljöer krävs dock för att säkerställa hur en lyckad implementering av aktiva styrkepauser ska genomföras.

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett globalt hälsoproblem och är den vanligaste orsaken till funktionnedsättningar hos individer. Individer med långvarig muskuloskeletal smärta har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa som kan påverka individens välbefinnande och livskvalitet negativt. Individer använder olika strategier (icke farmakologiska och farmakologiska behandlingar) för att hantera smärta. Distriktssköterskan har en avgörande roll vid identifiering av individens smärtproblematik och psykisk ohälsa / Chronic musculoskeletal pain is a global health problem and is the most common cause of disability in individuals. Individuals with long-term musculoskeletal pain have an increased risk of suffering from mental illness, which can negatively affect the individual's well-being and quality of life. Individuals use different strategies (non-pharmacological and pharmacological treatments) to manage pain. The district nurse has a decisive role in identifying the individual's pain problem and mental illness.