Bakgrund: Arbetsrelaterad nack- och skuldersmärta är problematiskt både för arbetstagaren och arbetsgivaren. Denna smärta är vanligt förekommande vid statiska och/eller repetitiva arbetsmoment vilket ofta förekommer bland biomedicinska analytiker. Det finns viss evidens för att pauser med specifik styrketräning på arbetsplatsen kan påverka denna typ av smärta.  Syfte: Att undersöka hur två korta styrketräningspass per dag kan påverka nack- och skuldersmärta hos de som arbetar på biomedicinskt laboratorium och hur implementering av fysisk aktivitet på arbetsplatsen fungerar. Metod: Biomedicinska analytiker (n=9) på Norrlands Universitetssjukhus genomförde under tre veckor ett kort styrketräningsprogram för nacke och skuldra två gånger per dag på arbetstid. Smärta mättes med 11-gradig NRS (medelvärde senaste veckan), och sexgradig Likertskala (medelvärde senaste tre veckorna) före och efter intervention. Implementeringen utvärderades genom grad av fullföljande. Resultat: Kliniskt signifikant minskning av smärta erhölls. Smärta mätt med NRS gick ned med 1,56 poäng från veckan innan till interventionens sista vecka (p=0,007). Smärta skattad på Likertskala gick också ned med en kliniskt signifikant skillnad (p=0,005). Fullföljandegraden blev i genomsnitt 77,3%, dock rapporterat av endast fyra av nio deltagare. Konklusion: Interventionen med korta styrketräningspass på arbetstid visade sig lyckad med en minskad smärta för deltagarna. Implementeringsmetoden fungerade väl baserat på den relativt höga graden fullföljande. Detta var dock en mindre pilot-studie och för mer kunskap behövs större studier med fler personer och helst en kontrollgrupp.

Introduktion: Långvarigt stillasittande och repetitivt arbete har visat på negativa kroppsliga effekter som till exempel muskuloskeletala besvär och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Som motvikt finns evidens för att variation under arbetsdagen i form av korta, aktiva pauser ger positiva effekter där så lite som två minuter styrketräning per dag räcker. Att implementera aktiva pauser är dock utmanande och flera faktorer spelar in både hos medarbetare och chefer.  Syfte: Syftet är att undersöka prevalensen av muskuloskeletal smärta före och efter implementering av aktiva styrkepauser, i form av fysisk aktivitet under arbetstid, på Klinik A. Studien ska även undersöka deltagandet och attityden till implementeringen av aktiva styrkepauser på klinik A, B och C.  Metod: Uppföljning av implementering av aktiva styrkepauser infördes på tre avdelningar på ett större sjukhus. Medarbetarna på avdelningarna fick en enkät, utformad av författarna, utskickad via mail som frågade om deltagande och attityd av implementeringen. En avdelning besvarade ytterligare en enkät om muskuloskeletal smärta. Denna enkät var en ett-årsuppföljning mellan oktober 2022 och oktober 2023.  Resultat: Resultatet från besvärsenkäten visade att muskuloskeletala besvär i nacke, axlar och övre rygg minskade efter ett år. Implementeringsenkäten visade att det var 30 av 32 som deltog i de aktiva styrkepauserna. Deltagarna hade en positiv attityd och upplevelse av implementeringen. Stöttning från chefer och starka individuella motivationsfaktorer, såsom tävlingsmoment, visade sig vara viktiga aspekter.   Konklusion: Den minskade muskuloskeletala smärtan stämmer överens med andra studier. Majoriteten av de som svarade på implementeringsenkäten deltog i de aktiva pauserna och hade en positiv attityd till de aktiva styrkepauserna. Mer forskning i olika arbetsmiljöer krävs dock för att säkerställa hur en lyckad implementering av aktiva styrkepauser ska genomföras.