Inledning: Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och representerar ca 47% av alla huvudvärkstillstånd i världen. Det finns inte en enskild orsak till spänningshuvudvärk men ofta involveras fysiologiska och neurologiska förändringar. Det finns även ett samband mellan spänningshuvudvärk och psykosociala faktorer såsom stress samt muskuloskeletala tillstånd såsom muskulära spänningar. Den vanligaste formen av icke-farmakologisk behandling för spänningshuvudvärk är manuell behandling såsom spinal manipulation, massage, mobilisering samt traktion. Utöver manuella behandlingsmetoder används även icke manuella behandlingsmetoder såsom farmaka, fysisk terapi, akupunktur eller mind-body terapi. Syfte: Att beskriva effekten av manuell terapi samt icke manuell terapi på vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionkriterierna. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro-skalan och fick från sex till tio av tio poäng. Resultat: Vid granskning av manuell terapi och frekvensen av huvudvärk visade två studier signifikant skillnad till fördel för interventionsgrupperna och två studier påvisade signifikant skillnad för en eller två av interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Vid granskning av icke manuell terapi och frekvensen av huvudvärk påvisade tre av studierna signifikant skillnad inom grupperna och en studie påvisade signifikant skillnad för två av tre interventionsgrupper efter avslutad intervention. Konklusion: Både manuell terapi samt icke manuell terapi kan sänka frekvensen huvudvärk hos vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketräning, rörlighetsträning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har på smärta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: Styrketräning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketräning var stark för att lindra vilovärk och förbättra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, främre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. Måttligt stark evidens fanns för styrketräning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig värk och förbättra skulderfunktionen. Manuell terapi användes enligt Kaltenborn med glidmobiliseringar för cervikalcolumna, övre thorakalcolumna och skulderleden. Postero-anteroglidning och behandling i kopplat rörelsemönster i cervikalcolumna enligt Ortopedisk Manuell Terapi rapporteras också som behandlingsmetod. Manuell terapi enligt Maitland användes för att öka rörligheten i skulderleden, cervikalcolumna och costotransversalalederna. Måttligt stark evidens förelåg vad gäller att styrketräning i kombination med manuell terapi och stretching kan leda till förbättrad skulderfunktion. Slutsats: Styrketräning såväl utan som i kombination med stretching har goda effekter på smärta, skulderfunktion och rörlighet med stark till måttligt stark evidensstyrka. Otillräcklig till måttligt stark evidensstyrka påvisades gällande att kombinationen träning och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering är effektivt för att lindra smärta, öka rörligheten och därmed resultera i förbättrad skulderfunktion. Det finns ingen evidens att manuell terapi, stretching och rörlighetsträning utan styrketräning kan minska smärta, förbättra rörlighet eller skulderfunktion. / Aim: The purpose of the present investigation was to study the effects of strength training, mobility training, stretching and manual therapy on pain, ROM and function of the shoulder joint in patients with subacromial impingement syndrome. Another purpose was to study the level of evidence for these treatments. Method: A literature review was performed in the databases PubMed, Sport Discus and PEDro. The amount of articles that were found was 156, out of which 15 were reviewed according to the PEDro-method. Results: Strength training of the rotatorcuff muscles and scapula stabilizers was carried out in a pulley machine, with elastic bands and dumbbells. Strong evidence in terms of strength training was found in order to relieve pain at rest and to improve shoulder function. Stretching for the posterior capsule, anterior capsule, rotator cuff muscles, pectoralis minor, sternocleidomastoideus and the upper portion of trapezius was used in the studied articles. Moderate strong evidence in terms of strength training combined with stretching of the posterior capsule was found for relieving pain at night and improve shoulder function. Manual therapy was used according to the concept of Kaltenborn with glide mobilizations for the cervical spine, the upper thoracic spine and the shoulder joint. Postero-anterior glide and treatment in coupled movement pattern were used as well. Manual therapy according to Maitland was used in order to improve ROM of the shoulder joint, cervical spine and costotranversal joints. A moderate strong evidence in terms of strength training combined with stretching and manual therapy was found in order to improve ROM of the shoulder joint. Conclusions: A strong to moderate strong evidence was found in terms of strength training with or without stretching for relieving pain, increase ROM of the shoulder joint and improve shoulder function. An insufficient to moderate strong evidence in terms of strength training combined with manual therapy including joint mobilizations and soft tissue mobilizations was

Introduktion/bakgrund: Det fysioterapeutiska och naprapatiska arbetet går främst ut på att undersöka och fastställa anledning till rörelserelaterad problematik i kroppens leder, muskler och nervsystem, för att sedan förebygga och behandla fynden med manuella tekniker och träningsprogram. Det har även visat sig att förekomsten av handproblematik hos fysioterapeuter är förhållandevis hög, där problematiken verkar vara korrelerat till manuella tekniker, som är den anda mest vanliga arbetsrelaterade skadan inom professionen tillsammans med andra professioner som använder sig av manuella behandlingstekniker. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga ett samband mellan handproblematik och manuellt yrkesutövande av leg. fysioterapeuter och leg. naprapater. Metod: Rekryteringen av deltagare har skett genom kontakt via två privata yrkesforum på sociala medier. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät via Google formulär, där deltagarna besvarade 14 frågor med kryssalternativ som svar. De individer som valde att delta i studien gav sina svar konfidentiellt. Svarsresultaten sammanställdes och jämfördes sedan i korstabeller och cirkeldiagram. Resultat: Sammanställningen av insamlad data indikerar på en korrelation mellan manuellt arbete och yrkesrelaterad handproblematik hos de båda yrkesgrupperna. Konklusion: Slutsatsen som drogs från denna studie var att en hög procent deltagare med upplevd handproblematik relaterat till yrket kan korreleras med hur och hur mycket de arbetar med sina händer.

Bakgrund: Huvudvärk är väldigt vanligt och har en komplex problematik. Över 90% av alla kvinnor och 75% av alla män mellan 20-30 år drabbas då och då av huvudvärk. Huvudvärk kan bero på flera olika orsaker/diagnoser som alla behöver behandlas olika. Huvudvärk av spänningstyp, migrän och cervikogen huvudvärk är associerade med en hög känsla av lidande och en hög socioekonomisk kostnad. Metod: Det här är en litteratursammanställning som sammanställer evidensen av manuell terapi för patienter med cervikogen huvudvärk. Totalt tolv studier ansågs vara relevanta för studien och granskades efter PEDro-skalan och GRADE. Sju studier undersökte effekter av manipulation, tre effekter av mobilisering, två effekter av käkledsbehandling, en effekter av triggerpunktsbehandling, en effekter av stabilitetsträning med biofeedback och två undersökte effekter av kombinationsbehandlingar. Resultat: De randomiserade och kontrollerade studierna ger medelhöga till hög evidensnivå för att manuell terapi och då framför allt manipulation, mobilisering och nackstabiliserande träning med biofeedback, har smärtlindrande effekt på cervikogen huvudvärk. Resultaten är dock svåra att sammanställa, eftersom behandlingsmetoderna kontrolleras mot varierande interventioner. En studie använde en ren kontrollgrupp, två jämförde med placebo och övriga studier jämförde mot annan intervention. Konklusion: Resultaten pekar mot att mobilisering och manipulation har måttligt stark evidens på smärtintensitet, frekvens och duration på patienter med cervikogen huvudvärk, men att evidensen på funktionsnivå i dagens läge kan ses som mer begränsade eller otillräckliga. För att få bättre evidens och mer jämförbara studier bör interventionerna och effektmåtten standardiseras. För att kunna ge denna patientgrupp optimal behandling behövs mer forskning på noggrannare diagnostisering och behandling. Keywords: Cervicogenic headache, manual therapy, manipulation, mobilization, pain

Bakgrund: Ländryggen består av fem kotor som är omgiven av en avancerad ligamentapparat samt muskler som ska stabilisera denna instabila konstruktion av leder. Ländryggens främsta funktioner är att vara viktbärande och stötdämpande samt att skydda ryggmärgskanalen och nervrötterna. Orsaker till ländryggssmärta är svaga muskler, senor, ligament, degenerativa förändringar, artros etc. Det är 80% av alla personer som har haft eller kommer att ha ont i ryggen, av dessa utvecklar 20% kroniska besvär. Kronisk smärta är det om personen har haft besvär mer än tre månader. Det finns olika sätt att behandla ländryggssmärta, både med manuella behandlingsformer och träning, det är inte känt vilken behandlingsform som är den mest effektiva. Förutom individerna som drabbas, drabbas också samhället av kronisk ländryggssmärta, 2009 var sjukförsäkringskostnaderna 4144 miljoner kronor. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa resultat av interventionsstudier och undersöka om manuella terapiformer har ett mervärde vid behandling av personer i arbetsför ålder med kronisk ländryggsmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och PEDro. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionskriterierna. Samtliga studier granskades via SBU:s granskningsmall för randomiserade studier. Resultat: Vid granskning av studierna avseende smärta visade fyra signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, två var av medelhögt bevisvärde och två av svagt bevisvärde. Vid granskning av studierna avseende funktion var det fyra som visade signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, en studie erhöll högt bevisvärde och en annan med medelhögt bevisvärde. Vid granskning av studierna avseende livskvalitet var det två studier som visade signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, båda erhöll medelhögt bevisvärde. Konklusion: Det finns indikationer på att manuella behandlingsformer kan ha ett mervärde vid behandling av individer med kronisk ländryggssmärta i arbetsför ålder. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas. / Background: The lumbar spine consist of five vertebrae surrounded by an advanced ligament device and muscles that will stabilize this unstable construction of joints. The lumbar spines main functions are to be weight-bearing and shock absorption, and protection of the spinal cord and the nerve roots. Causes of low back pain are weak muscles, tendons, ligaments, degenerative changes, osteoarthritis etc. There is 80% of all people who have had or will have low back pain, of which 20% of these will develop chronic problems. Chronic pain is if the person has had pain for more than three months. There are different ways of treating low back pain, both with manual therapies and exercise, it is not known which treatment is the most efficient. In addition to the affected individuals, the society also suffers from chronic low back pain. In 2009, health insurance costs were SEK 4144 million. Purpose: The purpose of this systematic literature study was to compile the results of intervention studies and to investigate whether manual therapies have added value in the treatment in people of working age with chronic lumbar pain. Method: A search for literature was made in the medical databases PubMed, CINAHL and PEDro. The search resulted in eight included articles that corresponded to the inclusion and exclusion criterias. All articles were examined through the SBU template for randomized studies. Results: In examination the studies on pain, four of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, two were of moderate level of evidence and two were of weak level of evidence. In examination the studies on function, four of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, one study received high level of evidence and another with moderate level of evidence. In examination the studies on quality of life, two of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, both receiving moderate level of evidence. Conclusion: There are indications that manual treatments may have added value in the treatment of individuals with chronic low back pain in working age. Further research on the subject is requested.