Migrän är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och förekommer hos både barn och vuxna. Den uppskattade prevalensen i Sverige är 15 % och prevalensen världen över är drygt 10 %. Det är idag känt att både gener och miljöfaktorer är inblandade i uppkomsten av migrän men det är dock oklart exakt hur migrän uppstår. Migrän är en kostnadskrävande sjukdom dels i form av behandlingskostnader men även på grund av inkomstbortfall då sjukdomen utgör ett stort funktionshinder. Behandlingsmetoder vid migrän indelas i tre kategorier: icke-farmakologisk, anfallskuperande farmakologisk, respektive profylaktisk farmakologisk behandling. Det finns ett behov av att hitta substanser som ger mildare biverkningar vid migrän, jämfört med de behandlingar som används idag, framförallt eftersom många barn är drabbade. Syftet med examensarbetet var att undersöka om magnesiumtillskott är ett effektivt behandlingsalternativ vid migrän, dels för behandling vid migränanfall och dels som förebyggande behandling av migrän. Då magnesium har en rad viktiga funktioner i kroppen leder låga magnesiumnivåer till ökade risker för sjukdomar och komplikationer. Studier visar att det finns samband mellan brist på magnesium och en ökad sjuklighet med kopplingar till bland annat typ 2 diabetes, högt blodtryck, kardiovaskulär sjukdom, migränhuvudvärk och spänningshuvudvärk. För att undersöka om magnesium kan användas för att behandla migränanfall analyserades fyra olika studier där magnesium har använts som anfallskuperande behandling. För att undersöka om magnesium kan användas i profylaktisk behandling av migrän analyserades även fyra olika studier där magnesium har getts i förebyggande syfte. För sökning efter studier användes databasen PubMed. Magnesiums smärtlindrande verkan i anfallskuperande behandling av migrän var inte övertygande vid jämförelse mot placebo. Av de studier där magnesium användes som förebyggande behandling visade dock samtliga av dessa fyra studier fördelaktiga resultat gällande bland annat migränanfallens intensitet vid jämförelse mot placebo. I två studier där man dagligen använde magnesiumcitrat som förebyggande behandling sågs även signifikanta sänkningar i migränanfallens frekvens jämfört med placebo. De analyserade studierna i detta examensarbete visar att magnesium verkar fungera som förebyggande behandling av migrän. Fler studier behövs för att undersöka om magnesium kan användas som smärtlindrande behandling vid migränanfall. Då det finns ett behov av alternativa metoder för behandling av migrän som ger milda biverkningar motiverar detta till att göra fortsatta studier inom området.

Bakgrund: Migrän är en sjukdom som orsakar huvudvärksanfall i kombination med illamående och hypersensitivitet. Det är inte helt kartlagt hur migrän uppstår men i genomförda studier har det bl.a. gått att observera en aktivering och sensitisering av det trigeminovaskulära systemet i hjärnan samt en frisättning av inflammatoriska mediatorer och förändrade serotoninnivåer i samband med migrän. Ärftlighet och exponering av olika läkemedel och mat är faktorer som kan öka risken för att drabbas av migrän. Akut intag och överanvändning av smärtlindrande som analgetika och paracetamol kan leda till läkemedelsutlöst huvudvärk. Därför behövs profylaktiska behandlingar studeras för att minska intag av akut smärtlindrande läkemedel men även för att minska lidandet vid migränanfall. Intresset för det växtbaserade läkemedlet Tanacetum parthenium i olika kombinationer tillsammans med tillskott som riboflavin, koenzym Q10, magnesium och 5- hydroxytrypofan har ökat på grund av dess låga biverkningsgrad (Aurastop®, Antemig®). Kombinationen av dessa ämnen fungerar förebyggande vid migrän genom att bl.a. hämma frisättning av inflammatoriska mediatorer och öka syreupptagningsförmågan samt hämma andra cellulära mekanismer som tros leda till uppkomsten av migrän. Även växten Andrographis paniculata ingår i vissa kombinationer vid behandling av migrän (Partena®). Syfte: Syftet med litteraturarbetet var att undersöka om det växtbaserade läkemedlet som innehåller T. parthenium i olika kombinationer tillsammans med riboflavin, koenzym Q10, magnesium, 5- hydroxytrypofan och A. paniculata var effektivt och säkert som förebyggande behandling vid migrän. Metod: Litteratursökningar gjordes i databasen PubMed. Sökorden ”Tanacetum parthenium migraine” och ”feverfew migraine” användes varpå filtrering gjordes med hjälp av urvalskriterier. De kriterier som tillämpades var att det skulle var max 10 år gamla RCT-studier med samma primära utfallsvariabel. På grund av brist på studier med samma primära variabel togs filtreringen på RCT-studier bort. Resultatet av sökningen blev då tre observationsstudier i PubMed och en studie från databasen Scientific research. Studierna hämtades för granskning och sammanställning. Resultat: Samtliga observationsstudier med saknad kontroll kort visade på en reducering av antal migrändagar efter behandling med T. parthenium i olika kombinationer. En del studier undersökte även intag av analgetika och intensitet av smärta innan och efter behandling. Där kunde även reducering av symtom och medicinering observeras efter behandling. Frekvensen av biverkingarna som uppstod i samband med behandling av T. parthenium i kombination med tillskotten var låga. Biverkningarna som förekom var diarré och magbesvär. Slutsats: T. parthenium i kombination med tillskotten riboflavin, koenzym Q10, magnesium, 5- hydroxytrypofan och A. paniculata är säkra och effektiva att använda som förebyggande behandling vid migrän. Vidare bör större RCT-studier göras för att kunna fastställa dess effekt.