No description available.

Samhället blir allt mer flerspråkigt och det i sin tur ställer krav på att förskollärare stimulerar barns första- och andraspråk i förskolan. Ämnet är således viktigt att undersöka för att alla barn ska få en likvärdig utbildning, vilket också är förenligt med förskolans styrdokument. Syftet med studien är att undersöka hur frekvent och i vilka situationer förskollärare i en mindre kommun i västra Sverige uppger att de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk samt vilka faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.  Enkätundersökningen riktar sig till förskollärare då de i huvudsak ansvarar för undervisningen i förskolan. En kvantitativ metod med enkät som insamlingsmetod har använts i vår studie. 24 respondenter från sju olika förskolor i en mindre kommun har deltagit. Studiens resultat visar att andraspråket (i detta fallet svenska) hos barn med annat förstaspråk än svenska stimuleras i högre grad än förstaspråket. Vi kan även konstatera att förskollärarna i studien inte stimulerar barns första- och andraspråk dagligen samt att några förskollärare uppger att de aldrig undervisar i varken första- eller andraspråket hos barn med annat förstaspråk än svenska. Förskollärarnas utbildning i första- och andraspråksinlärning har inte påverkan på hur frekvent de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk. Majoriteten av förskollärarna upplever sig oförberedda i sitt uppdrag att stimulera barns språk vilket påverkar frekvensen av språkstimuleringen negativt. Flertalet förskollärare i studien uppger att de har språkkunskaper i andra språk än svenska men mångfalden av språk är inte så stor och bidrar därför inte till att förskollärarna kan känna sig mer förberedda. Tid är en annan faktor som påverkar förskollärarnas möjligheter att planera och bedriva ett språkutvecklande arbete. Även vårdnadshavares inflytande framkommer som en faktor som kan påverka stimuleringen av första- och andraspråket eftersom vårdnadshavare vill att deras barn ska prata svenska i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna i studien uppger att de stimulerar barns första- och andraspråk i samtliga undervisningssituationer. Måltider och lek är situationer på förskolan där förskollärarna anser sig stimulera både barns första- och andraspråk mest medan vila är den situation där språken stimuleras minst.

Uppsatsen studerar förvärv, mer specifikt serieförvärv, och utreder huruvida användandet av förvärv som tillväxtstrategi är ett vinnande koncept. Frågeställningen lyder: Är serieförvärv en vinnande strategi för stora, svenska bolag med ändamålet att skapa värde på aktiemarknaden? och studien fokuserar på bolagen som befinner sig på Stockholmsbörsens Large Cap-segment. Bolagens avkastning samt antal förvärv de genomfört under åren 2010-2019 är i fokus och analyseras med tidigare och vidareutvecklade teorier från främst Laamanen & Keil (2008) samt Chatterjee (2009). Bolagen delades upp i fyra grupper baserat på antal genomförda förvärv. Resultatet tyder på att serieförvärv är en framgångsrik strategi, men det talar även för att positiv aktieavkastning kan uppnås utan att förvärva. Studiens resultat indikerar att de bolag som ägnar sig åt förvärv mindre frekvent, 4-9 förvärv under en tioårsperiod, är de som presterar sämst. De mindre frekventa förvärvarna är också den enda gruppen som presterat sämre än Large Cap i helhet under samma tidsperiod. Uppsatsen bidrar därmed till att styrka tidigare forskning kring erfarenhet relaterat till förvärv samt ger insikt i hur frekvens av förvärv påverkar ett företags totala aktieavkastning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag som genomgår en företagsrekonstruktion hanterar kommunikation inom sina affärsrelationer. För ett företag med bristande lönsamhet kan en företagsrekonstruktion ses som ett alternativ till konkurs, om det finns en tro på att företaget kan bli lönsamt igen. Under en rekonstruktion är företagets affärsrelationer betydelsefulla; de får en direkt påverkan på rekonstruktionens utfall. En viktig del för att förstå affärsrelationer är kommunikationen som sker inom den. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie, med Löplabbetgruppen AB:s företagsrekonstruktion som fallstudieobjekt. Företaget genomförde år 2020 en lyckad rekonstruktion, och denna studie undersöker hur kommunikationen gentemot företagets leverantörer hanterades under rekonstruktionen. Tre aspekter av kommunikation har undersökts, modalitet, innehåll och frekvens. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer från företaget, ansvarig rekonstruktör samt kommunikationsexpert. Undersökningen visar att kommunikationen spelar en viktig roll under en företagsrekonstruktion. Att välja rätt kommunikationsmedel för att förmedla rätt känslor har visat sig relevant, till exempel genom personliga telefonsamtal som förmedlar en känsla av empati. Vidare har innehållet behövt anpassas till mottagaren, mycket på grund av den okunskap som finns gällande företagsrekonstruktioner. Kommunikationens frekvens har under rekonstruktionen ökat, vilket bidrog till en ökad tillgänglighet.

Tonläget i rösten hos en talare kan variera mer eller mindre under talet. Till vardags kallas det att en person som talar med låg variation i tonläget pratar “monotont” och att en person med hög variation i tonläget pratar “livligt”. Varje dag tar vi människor del av information som andra personer förmedlar genom tal, både genom medier och i vardagliga situationer som föreläsningar eller presentationer på jobbet. En del av informationen är det viktigt att ta till sig och minnas. I denna studie undersöktes huruvida det finns något samband mellan variation i taltonläget hos talaren och arbetsminnet hos lyssnaren. I studien fick 19 deltagare lyssna på ljudklipp med upplästa listor bestående av olika ord. Det fanns tre typer av listor: stor variation i tonläget (A), liten variation i tonläget (B) och variation i tonläget som låg någonstans mellan de två andra typerna (C). För att uppnå denna variation manipulerades listorna A och B digitalt med hjälp av ett talanalysprogram. Efter att deltagarna lyssnat på en lista blev de ombedda att skriva ner alla ord de kunde minnas från listan. Det genomsnittliga resultatet från varje typ av lista jämfördes för att kunna avgöra om det finns något samband mellan arbetsminne och taltonläge. Deltagarna fick också svara på frågor om huruvida de uppfattade någon skillnad i rösten mellan ljudklippen. Resultaten från studien visar ingen korrelation mellan frekvensvariation i rösten och arbetsminne. Det kan dock inte uteslutas att en korrelation finns, men att större frekvensvariation krävs eller att andra faktorer är mer signifikanta för arbetsminnet. Resultatet pekar dessutom på att skillnaderna i graden av frekvensvariation är svåra att uppfatta vid de nivåer som användes i studien och då materialet är upplästa listor med ord. / While speaking, the pitch in a person’s voice can vary more or less. In everyday terms, this is often described as “lively” and “monotone” speech, meaning more varying and less varying with respect to pitch respectively. Every day, we are presented with spoken content and information, both through media, in conversations and in situations such as lectures. Some of the information we hear is important, and we are expected to understand and/or remember it. An example of this is information presented in lectures, or verbally presented instructions. In this study, the connection between variation in the speaker’s voice pitch and the recipient’s working memory was explored. In this study, 19 participants listened to voice clips containing lists of words. Those lists had either large pitch variation (A), small pitch variation (B), or a pitch variation that was unaltered and lay somewhere in between the other two (C). In order to attain these pitch variations, list A and B were manipulated using a program for digital voice analysis. After listening to a list, the participants were asked to write down all words they could remember from the list. The average memorisation rates from the lists of each type were compared in order to determine whether the pitch variation had any significance for the recipient’s working memory. The participants were also asked about their perception of the differences in the voice between the clips. The results of the study show no correlation between voice pitch variation and working memory. However, the possibility that a correlation exists but that larger pitch variations are needed cannot be ruled out. It is also possible that other factors are simply more significant for the working memory. The results also indicate that pitch variation at the extent used in this study, and when the listening material is lists with words, is hard to perceive.

Kärnkraft är en av flera energikällor i dagens samhälle men är i synnerhet den energikälla som ställer högst krav på säkerhet. På Forsmarks kärnkraftverk har alltid säkerheten varit av stor betydelse sedan uppstarten 1980, när Forsmark 1 togs i drift. Som följd av detta har det skapats ett flertal säkerhetsfunktioner, varav en av dessa är reservkraft i form av dieselgeneratorer. Dieselgeneratorerna utsätts med jämna mellanrum för verifieringsprov för att säkerhetsställa systemets funktion vid eventuell händelse och utgör en viktig del för ett robust system. Ett av verifieringsproven på dieselgeneratorerna är att de ska synkroniseras med det övriga systemet, vilket utförs av fasningssystemet. Problematik har uppstått vid tidigare synkroniseringstillfälle av en dieselgenerator, som uppkom på grund av yttre påverkan. Därför har det här examensarbetet utförts som en förstudie för Forsmarks Kraftgrupp AB i syfte att granska fasningsutrustningen och dess kringutrustning tillhörande dieselgeneratorerna på Forsmark 1. Det nuvarande systemet har undersökts för att se hur uppbyggnaden ser ut idag och för att redogöra för potentiella förbättringsmöjligheter. Examensarbetet har kartlagt nuvarande fasningssystem med tillhörande mätutrustning, genom att studera dokumentation, mätningar, kontakt med leverantörer, utförande av simuleringar samt test av mättransformatorer. Det är för att förstå fasningssystemets funktioner, lokalisera eventuella svagheter i systemet samt potentiella förbättringar och därmed öka tillförlitligheten till en säker synkronisering. Ett skäl till varför det är viktigt med ett fungerande fasningssystem är för att skydda generatorn och kringliggande system. Arbetet har gett en bra översikt över hur dagens fasningssystem och mätutrustning fungerar på Forsmark 1. Detta ger Forsmarks Kraftgrupp AB ett viktigt underlag för beslut av eventuell framtida ombyggnad av fasningssystemet eller omkonfiguration av enskilda delar om nuvarande fasningsutrusning bevaras. Rekommendation vid eventuell ombyggnation är att införa trefasmätning med kompatibel fasningsutrustning. Samt rekommenderas att trefasmätningen mäts separat istället för idag tillsammans med övrig utrustning. Om istället nuvarande fasningsutrustning bevaras och enskild del byts, rekommenderas att omkonfigurera mättransformatorerna till ∆-Y från Yn-Yn koppling. I det fall systemet byggs om eller omkonfigureras har rekommendationer för verifieringsprov av eventuella ändringar tagits fram. / It is well known that nuclear electricity production is one of the types of production with the highest demands on security. There are multiple security systems, and one consists of diesel generators. The diesel generators need a synchronization system to be able to confirm safe starting operation. This master thesis investigates the synchronization system and associated measuring systems to the diesel generators, with the purpose of advising Forsmarks Kraftgrupp AB on things that could be changed concerning transformer- and synchronization configuration at Forsmark 1. An improved solution to the existing synchronization system with its associated measurement equipment was found by studying documentation, performing measurements on the system, contacting suppliers, performing simulations and testing the instrument transformers. The results that emerged from the feasibility study have made suggestions for either possible reconstruction or reconfiguration of individual parts of the existing synchronization system. The recommendation in case of redevelopment is to introduce a three-phase measurment system compatible with the synchronization equipment with a separate three-phase measuring circuit. If instead, the existing synchronization equipment is preserved and an individual part replaced, it is recommended to reconfigure the instrument transformers to delta-Y from the present Yn-Yn connection. If the system will be rebuilt or reconfigured, recommendations for confirmatory testing of any modifications have been developed.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion. De två yngre ålderskategorierna har en högre frekvens och träningsintensitet än de två äldre ålderskategorierna. Slutsatserna visar på att äldre har en inre motivation men att de yngre har både inre- och yttre motiv för motionsdeltagande. Detta visade sig genom antaganden om en individ har ett uppgifts- eller egoorienterat beteende. / The purpose of this study are to investigate what motives that are more represented, and what intensity and frequency gym exercisers have to exercise by Self-Determination Theory. This has been investigated by a self-questionnaire instrument, Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) and Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). The respondents (n=164) were Men (n=82) and Women (n=82) in four age categories younger, adults, old adults, and seniors.The results shown that intrinsic goal orientations were stronger motives than extrinsic for increased exercise intensity and frequency. The results also shown that Men has a higher frequency than Women by strenuous exercise. The two younger age groups shown a higher frequency and exercise intensity than the two older ones. The conclusion shows that older individuals have an intrinsic motivation while the younger has both an intrinsic and extrinsic motivation to exercise participation. These assumptions are based on an individual being task- or ego oriented.

Titel: Är du taggad? Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID. Bakgrund: I dagens läge måste företag vidta olika åtgärder för att vara konkurrenskraftiga på marknaden, företag måste därför hålla nere kostnadsnivån och öka effektiviteten i verksamheten. Genom ID-märkning av produkter kan varuflöden förenklas, och tekniken gör det även möjligt att snabbt hitta information om en specifik vara. Ett system som förväntas få allt större utbredning i framtiden är RFID, som står för Radio Frekvens Identifiering. RFID-systemet skiljer sig ifrån streckkodsystemet och övriga identifieringssystem. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska de effekter och möjligheter som RFID medför för företag, vilka har implementerat tekniken. Syftet är således att analysera teknikens påverkan på företags lönsamhet. Metod: Det vetenskapliga synsättet som valdes var positivistiskt samt ett deduktivt vetenskapligt angreppssätt. Forskningsmetoden har varit kvalitativ och primär- samt sekundärdata har använts. Det har även gjorts ett strategiskt urval, det vill säga icke slumpmässigt, där surveyundersökningar genomförts. Slutsats: Vi har sett hur företags olika delmål har förändrats på olika sätt beroende på hur en RFID-lösning används. Vi har även sett att RFID påverkar företags lönsamhet men vi kan dock dra slutsatsen att ett införande av RFID inte direkt leder till ökad lönsamhet. De initialt höga investeringskostnaderna gör att de fördelar som nås, med bland annat kostnads-minskningar inom olika områden, ofta kräver en lång tidshorisont för att vägas upp. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra djupare studier på RFID-teknikens påverkan på företags lönsamhet hos företag som använt tekniken under en längre tid med beräkningar i reella tal.

<p>Titel: Är du taggad? Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID.</p><p>Bakgrund: I dagens läge måste företag vidta olika åtgärder för att vara konkurrenskraftiga på marknaden, företag måste därför hålla nere kostnadsnivån och öka effektiviteten i verksamheten. Genom ID-märkning av produkter kan varuflöden förenklas, och tekniken gör det även möjligt att snabbt hitta information om en specifik vara. Ett system som förväntas få allt större utbredning i framtiden är RFID, som står för Radio Frekvens Identifiering. RFID-systemet skiljer sig ifrån streckkodsystemet och övriga identifieringssystem.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att granska de effekter och möjligheter som RFID medför för företag, vilka har implementerat tekniken. Syftet är således att analysera teknikens påverkan på företags lönsamhet.</p><p>Metod: Det vetenskapliga synsättet som valdes var positivistiskt samt ett deduktivt vetenskapligt angreppssätt. Forskningsmetoden har varit kvalitativ och primär- samt sekundärdata har använts. Det har även gjorts ett strategiskt urval, det vill säga icke slumpmässigt, där surveyundersökningar genomförts.</p><p>Slutsats: Vi har sett hur företags olika delmål har förändrats på olika sätt beroende på hur en RFID-lösning används. Vi har även sett att RFID påverkar företags lönsamhet men vi kan dock dra slutsatsen att ett införande av RFID inte direkt leder till ökad lönsamhet. De initialt höga investeringskostnaderna gör att de fördelar som nås, med bland annat kostnads-minskningar inom olika områden, ofta kräver en lång tidshorisont för att vägas upp.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra djupare studier på RFID-teknikens påverkan på företags lönsamhet hos företag som använt tekniken under en längre tid med beräkningar i reella tal.</p>