Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit:Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan?Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger.Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll. Ett fåtal pedagoger nämner respekt som en del av pedagogens auktoritetsroll mot enskilda individer och grupper.

AbstractLarsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex läraresförhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analyseraoch diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv.Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisareleverna i årskurs 5. Med utgång från vår frågeställningen belyser det lärarnas praktiskaförhållningssätt och därför utförs observationer. Intervjuer är också en metod somanvänds för att få inblick i lärarnas resonemang om disciplinering och för att fåförståelse för lärarnas tillämpning. Efter insamlad empiri i form av observationer ochintervjuer tolkas och analyseras materialet samt styrks med resonemang av tidigareforskning. Det som legat till grund i urvalet av litteratur är förhållningssätt tilldisciplinering. Sammanfattningsvis kan motsägelser urskiljas i studien gällande lärarnasresonemang om disciplinering och för hur lärarna sedan tillämpat disciplinering ipraktiken. Studien är därför relevant i den meningen att belysa och föra vidare endiskussion i syfte om att öka medvetenhet.Nyckelord: Auktoritet, Disciplinering, Fostran, Makt, Respekt / Disciplination. A study of five teachers approach to the code of conduct.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare.I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en.Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap genom att undersöka specialpedagogers roll i arbetet med skolutveckling samt om stöd från ledningen påverkar arbetet med skolutveckling. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är semistrukturerad. Det empiriska materialet baseras på semistrukturella intervjuer med åtta specialpedagoger. Den teoretiska förankringen är professionsteori med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Resultatet visar att flera olika faktorer kan göra intryck på vilka möjligheter specialpedagogen har att arbeta med skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i skolorganisationen.Studien belyser att specialpedagogernas kompetens och kunskap inte används fullt ut, dock framkommer det att specialpedagogerna har enorm potential och förmåga att bidra till skolutvecklingen. Det som framkommer är att ledningen måste prioritera och avsätta tid tillsammans med specialpedagogerna i syfte att identifiera, planera och organisera för att arbeta och driva skolutvecklingen framåt.

An organization constitutes an environment of social relationships. The interdependence of the organization’s members and their nature as human beings create particular effects, which influence social interaction. One of these effects is the focus area of this master thesis – authority. Understanding the dynamics of authority is crucial for designing effective organizations. This thesis contributes to its analysis by performing a qualitative-heuristic literature analysis, which integrates central components of authority into a holistic, cognitive model. These components comprise the origins of authority in organizations, the channels that induce authority, individual characteristics that promote authority, and different categorizations of authority. The cognitive model facilitates the understanding of the process of authority in organizations and allows to deduce its effects on the behavior of organization members. In a second step, the findings on authority are related with two sub-processes of organizational innovation – idea generation and idea validation. Finally, this master thesis concludes six research propositions on the effect of authority on these processes. It argues that authority is likely to constrain idea generation performance, but might facilitate idea selection performance. / En organisation utgörs av en miljö med sociala relationer. Medlemmarnas självständighet inom organisationen och deras sätt att vara människor skapar särskilda effekter som påverkar social interaktion. En av dessa effekter är auktoritet vilket kommer vara huvudämnet för examensarbetet. Att förstå auktoriteters dynamik är avgörande för att kunna utforma effektiva organisationer. Denna uppsats bidrar till ämnet genom en kvalitativ-heuristisk litteratur analys som integrerar centrala delar av auktoritet i en holistisk, kognitiv modell. Dessa komponenter innehåller auktoritetens ursprung inom organisationer, kanaler som inducerar auktoritet, individuella egenskaper som främjar auktoritet och olika kategorier av auktoritet. Den kognitiva modellen underlättar förståelsen och processen av auktoritet inom organisationer. Detta gör det möjligt att härleda effekterna till organisationens medlemmar. Resultaten av att undersöka auktoriteten utmynnar i två delprocesser av innovation i organisationen – idégenerering och idévalidering. Avslutningsvis presenterar uppsatsen sex forskningsförslag angående dess effekt av auktoritet på dessa processer. Resultaten påvisar att auktoriteten kommer begränsa idégenerationens prestanda men kan underlätta idévalets resultat.

Syftet med uppsatsen är att presentera internationella studenters perspektiv och tolkningar på hur hierarki och auktoritet kan utrycka sig inom det svenska universitet. För att synligöra detta kontrasteras den svenska kontexten med informanternas tidigare erfarenheter utomlands. Faktorer som informanterna anser påverkar de sociala strukturerna inom universitetet är studiebakgrund, finansieringsutformning och samhällets symboliska syn på högre utbildning. Några skillnader som kontrasteras av informanterna återfinns inom områdena tid, organisation, värdering, ansvar och tävlingsmentalitet. Andra skillnader som uppkom är hur man tilltalar och hälsar på varandra, rollfördelning och skillnaderna mellan personlig och professionell interaktion. Summerat beskriver generellt informanterna den svenska kontexten som mer jämlik, mindre auktoritär och att de sociala relationerna mellan student och lektor kan tolkas som vänskapliga. / The purpose of this paper is to present international students' perspectives and interpretations of how the hierarchy and authority will be expressed in the Swedish university. To make the structures visible will the Swedish context be compared to the informants' previous experiences abroad, to visualise the contrasters. Factors that the informants thinks may will affect the social structures within the university can be found in areas of educational background, financing, responsibility and the society approach to higher education. Some differences that are contrasted by the informants can also be found in the areas of time, organisation, evaluation, accountability and competitive mentality. Other social differences that arose is greetings, academic roles and the differences between personal and professional interaction. In summary the informants overall describes the Swedish context as more equal, less authoritarian and the social relations between the student and the lecturer can be interpreted as amicable.

<p>Detta är en C-uppsats angående Mark 3:28-30 och den oförlåtliga synden.</p>

<p>The main purpose of this bachelor’s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed. According to the results, there seems to be a connection between a) the library staff’s perceptions of knowledge, b) the library staff’s actual knowing about Wikipedia, c) the library staff’s attitudes toward Wikipedia and d) the teaching performed by the library staff about Wikipedia. The results also suggest the cognitive authority of the traditional encyclopaedia to be strong, especially among those within the library staff not very familiar with Wikipedia. Those positive to Wikipedia possibly represent perceptions of knowledge with a draw towards the late modern. Finally, possible solutions regarding the improvement of information literacy and of Wikipedia usage among the upper secondary school pupils are discussed.</p>

Många människor delar uppfattningen om att mellanchefsrollen kan vara problematisk då den är positionerad i organisationens mitt, klämd mellan ledningen och medarbetarna. Att ansvar och befogenheter bör befinna sig i jämvikt och inkluderas i chefsroller är även något som de flesta håller med om, men som vår studie förtydligar så är det dessvärre inte alltid fallet i verkligheten. Studien har även visat att det finns en stark koppling mellan synen på vår omvärld och dess karakteristiska drag, organisationsstrukturer och former, mellanchefsrollen och befogenheter för beslutsfattande. / Many people share the opinion that the role of middle management can be problematic due to that it is positioned in the middle of organizations, squeezed between the top management and the operative core. An equilibrium between responsibility and authority and that it should both be included in a management position is also something that most people find as logical, but our study clarifies that it is not always the case in reality. Our study has also shown that there is a strong connection between the perception of our environment and its characteristics, organizational structures and shapes, the middle management and decision-making authority.

This Master´s thesis is a user study of nurses participating in continuing education. The nurses graduated before 1993, when education to become a nurse changed in Sweden. Now they are studying for 40 credits in Nursing at a university in order to get the same level of education as a newly graduated nurse. They were also working as nurses when this study took place. The main purpose of the study is to increase the understanding of what kind of information the nurses think they need and to find out if and in what way they use libraries in their studies and in their work. The empirical material was collected by qualitative, semi-structured interviews with six nurses. To analyze the answers Kuhlthau´s model of information search process, Sundin´s concept of the symbolic value of professional information and Wilson´s concept of cognitive authority were used.The results of this study show that the nurses need course literature, scientific articles and help to search for information in databases. They all felt anxiety for not finding the right information exactly as Kuhlthau´s model shows.The nurses know it is important to keep updated with new information in their specialty in nursing and they know where to find the information. Professional information could help the nurses in their cooperation with other occupational groups, for example physicians.They all use libraries; to borrow books, find articles and also to use the librarian´s expertise in searching. They prefer to visit the medical library at their work and they appreciate the library staff´s knowledge.