En studie i föreställningen om läraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet.

AbstractMalin Holst och Anja Olsson (2011) ”Lugn, sansad och inget skrik”- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag. Studiens teoretiska bakgrund fokuserar på forskning och teorier om ledarskap, ledarstilar samt pedagogisk ledarskap. Utgångspunkten är Christer Stensmos teorier kring lärarens ledaregenskaper och arbete i klassrummet. Begrepp som auktoritet, demokrati och elevperspektiv är centrala i den litteratur som tas upp. Det empiriska materialet har samlats in genom gruppintervjuer på en grundskola och informanterna är två elevgrupper med fyra elever i varje, samt ett arbetslag med fyra lärare. Resultatet för studien visar att lärare och elever har en relativt överensstämmande syn på vilka ledaregenskaper som kännetecknar en bra lärare. Både lärare och elever söker en sansad, rolig, snäll men bestämd ledare i skolan.Nyckelord: Auktoritet, demokrati, elevperspektiv, ledarskap, ledarstilar

Syftet med undersökningen är studera vad som präglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka värdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering påverkas av gruppsituationen som råder i klassrummet. Mina frågeställningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet får i relationen mellan lärare och elever, vad som avgör om en lärare respekteras av elever och vad det beror på att en lärare får eller inte får auktoritet i en grupp. I studien undersöks också hur det är möjligt att på olika sätt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lärare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ämnesområden. Resultatet har jag sedan jämfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet måste förtjänas genom bland annat social kompetens och goda relationer. I studien framgår att de viktigaste yttre faktorerna för att lyckas är gruppstorleken och tiden. När det gäller konflikthantering, kan slutsatsen dras att det är viktigt att gå varsamt fram i ett inledande skede, och att fokus i början måste ligga på att skapa en positiv känsla och få med sig gruppen. Vid fostrande av elever och korrigerande av avvikande och respektlösa beteenden, visar undersökningen att det är önskvärt och betydligt effektivare att ta en konflikt utanför klassrummet, i ett enskilt samtal med en elev. / The aim of this study is to discern what characterizes authority in the modern Swedish school, to explore the value of good relations in the classroom, and also to examine how the management of conflicts is affected by the group situation which occurs in the classroom.   The questions at issue are to which degree leadership, respect and authority affect and determine the relation between teacher and students, in what manner a teacher receives respect from his students, and why a teacher may or may not gain authority in a classroom. I am also curious as to how to handle certain common conflict situations in the best way.   In order to examine these questions, I have interviewed six teachers of varying age and professional experience, who all teach in high schools. The result of the interviews has then been compared with the current theories about leadership, group processes and conflict management.   My study shows that authority must be acquired through social skills and good relations. The most important factors, which are not dependent upon the teacher, are the size of the group and time. Regarding the management of conflicts, a conclusion may be made that it is important to be careful and gentle in the initial phase, and to create a positive feeling at the beginning in order to be accepted by the group. If misbehavior must be corrected and a conflict is emerging, the study shows that it is more efficient to deal with the student outside  the classroom, speaking in private. In this way, the student is not affected by the rest of the group, and the conflict is less likely to escalate.

My essay is describing a dilemma of my own experience, of how you as a teacher should relate to the children´s free play at preschool and how you as a teacher relate to children´s invitations to play. The dilemma consists of whether preschool teachers should be participants in the children´s free play or merely be present at the side of the play and also what impact the teacher´s authority has in children´s free play. In the essay, I explore the concept of "free play". The purpose of my essay is to highlight the different perspectives of free play and the teacher´s participation. I do that by reflecting in terms of the scientific essay. The questions I have formulated based on my dilemma is: - Do I , as a teacher, have something to contribute with in children´s free play? - Am I, as a teacher, an authority that interferes with children´s free play and makes them adapt to my rules or can I instead serve as a support and inspiration in the free play without the play taking place on my terms? - What is actually free play?

I detta arbete undersöks lärares förhållningssätt till ledarskap. Syftet med studien är att undersöka vilken ledarstil som framhävs i lärares beskrivningar av ledarrollen och om denna överensstämde med den ledarstil som uppdagades i lärarnas resonemang om ledarskap. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer med lärare som är eller har varit verksamma inom grundskolans verksamhet. Resultatet analyserades sedan genom att använda Lewins (1938) teori om hur ledarskapet utgår från en av tre typer av ledarstilar. Dessa är den demokratiska, auktoritära och låt-gå ledarstilen. Vidare analyserades resultatet genom att identifiera dessa ledarstilar i lärarnas framställning av en kompetent ledare och i deras resonemang om ledarskap. Analysen visade att de deltagande lärarna i studien uppgav att en kompetent ledare bör ha den demokratiska ledarstilen. När lärarna fick resonera om ledarskap i olika sammanhang visade analysen att deras resonemang innehöll både demokratiska inslag och en större andel auktoritära inslag. Detta betyder att det fanns en skillnad mellan lärarnas framställning av en kompetent ledares ledarskap och det ledarskap som framhävs i lärarnas resonemang om ledarskap. Slutsatsen blir då att lärarna förespråkade ett demokratiskt ledarskap och ansåg sig själva bedriva ett demokratiskt ledarskap. Samtidigt visar undersökningen att deras resonemang om ledarskap innehöll fler inslag av den auktoritära ledarstilen, vilket kan tyda på att det finns en skillnad  mellan vem läraren uppger sig vara och hur de arbetar i praktiken.

This Master’s thesis concerns the information behaviour of pastors in nonconformist churches (especially new evangelical and Baptist church communions) in Sweden in their spiritual service to the local parish. The thesis also looks into how the information flow functions in the pastors’ context and why the information need appears as it does. The theory used in this study is contextual analysis based on Buckland’s, Weber’s and Patrick Wilson’s theories on authority and power structures. Interviews with open-question approach were conducted with 6 pastors. Analysis showed that the pastors use different sources in their effort to intermediate information to their congregation. The most common source is literature, i.e. the Bible or other Christian literature and reference books. The pastors express the importance of meditation and prayer to access divine information, as well as the influence of important cognitive authorities. What the pastors lack is a clear view on how sermons are received, but most importantly a way of accessing information through sources they are unfamiliar with. They tend to walk the same information path as they have before. I propose that national church communions work together in establishing means for pastors to access said information. The literary circulation within the Christian church appears to be strong in the way that they hardly use any non-Christian resources and that the pastors in high regard use the same literature that other pastors do. There is also a need to further study how information flows within the small congregation as well as to study meditative and spiritual information search. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this master’s thesis is to examine how high school students evaluate the quality of the information available on the online encyclopedia Wikipedia. By doing quantitative research based on questionnaires we expected to find that the means for judging that students use in this situation are most frequently based on a text’s intrinsic qualities in the point of view of its content. It was also our presupposition that 18 and 19 year old high school graduates have received some education in information research and authoritative sources on the Internet. From this assumption we assessed that, while not always using methods recommended by experts, the students use Wikipedia with a high level of healthy suspicion. We considered Patrick Wilson’s theory about cognitive authority to be valid for these assumptions. Though generalizations based on a large sample reduce an understanding of each individual’s expected behavior during information qualitiy evaluation, conclusions could be drawn about which criteria most individuals in this age use in a situation like this. The results show that though intrinsic plausibility has great significance in the students’ evaluation of quality, looking for outside sources is still the main criteria for credibility. It was further discovered that the students in the study used a wide variety of criteria apart from intrinsic plausibility and examining outside sources. This can be of certain significance for future research because it gives us valuable information about the behavior of high school students in terms of information research. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.</p>

Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren. Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet. Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet.