Syftet med studien var att undersöka eventuella svårigheter chefer kan uppleva i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och vid hanteringen av sådana händelser på arbetsplatsen. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer inom kommunal förvaltning på olika kommuner i Sverige. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. De huvudteman som framkom var; Organisationskultur, Känsligt ämne, Subjektiva tolkningar och attityder och Bristande intresse. Resultatet visade att respondenterna upplevde svårigheter vid både hanteringen och i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier, där flest svårigheter upplevdes vid hanteringen av sexuella trakasserier. Svårigheterna som var mest framträdande vid hanteringen var ämnets känsliga karaktär, att problemet är dolt och att vissa incidenter inte kommer till chefens kännedom. Vid det förebyggande arbetet var den största svårigheten enligt respondenterna att få alla anställda engagerade i ämnet. / The aim of the study was to examine any potential difficulties managers might experience in the preventative work against sexual harassment and when managing such issues in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with managers within municipal administrations at municipalities across Sweden. The material was analyzed using an inductive thematic analysis. Four main themes were found; Organizational culture, Sensitive subject, Subjective interpretations and attitudes and Lack of interest. The results showed that the respondents experienced difficulties in both managing and preventing sexual harassment, difficulties were experienced mostly within managing reports of sexual harassment. The difficulties that were most profound in managing sexual harassment was the sensitivity of the subject, that the problem is hidden, and that some incidents does not come to the managers’ attention. The most profound difficulty while preventing sexual harassment was to engage the employees and involve them in discussions around sexual harassment.

Forskningen inom offentlig förvaltning har börjat uppmärksamma nya samarbetsformer för styrning – horisontella partnerskap ersätter den traditionella modellen (Rogers & Weber, 2010). Komplexa samhällsfrågor får ta större del av ljuset på den politiska arenan vilket återspeglas i de politiska mål som diskuteras även på kommunal nivå. Globala trender i samhällsdebatten och Agenda 2030 ändrar förutsättningarna för det politiska handlingsutrymmet (Sveriges Kommuner och Lansting, 2018). Dessa ämnen kräver att förvaltningen arbetar mer tvärsektoriellt. Syftet med den här studien är att kartlägga och utvärdera hur Upplands Väsby kommun har valt att organisera och integrera de två tvärsektoriella politikområdena folkhälsa samt energi och klimat, för att åskådliggöra problematiken med implementeringen av tvärsektoriella politikområden i kommunala organisationer av struprörsstruktur. För att objektivt uppfylla syftet valdes metoden en besrkivande kvalitativ dokumentstudie och en induktiv ansats med utvärderande intention. Dokumentstudien utförs på offentliga dokument som flerårs- och verksamhetsplaner, års- och verksamhetsberättelser samt nyckeltal från tidsperioden 2018-2021. Resultatet synes bli att Upplands Väsby kommun idag inte har ett vedertaget arbetssätt för hur man hanterar de tvärsektoriella politikområdena, utan två skilda. Följderna av arbetssätten har inte lyckats säkerställas genom bristfälliga nyckeltal från tidsperioden. Men det är tydligt att en formell tvärsektoriella roll med helhetsansvar ger mer tyngd i arbetet och skapar en ryggrad för politikområdets genomlevande. Dokumentstudien förevisar den teoretiska tvärsektoriella organisationen inom kommunen men vad som syns i svart på vitt stämmer inte alltid överens med vad som faktiskt sker i praktiken. Slutsatsen är att det krävs ett annat metodval för att skapa en verklighetstrogen bild av hur kommunen arbetar med tvärsektoriella politikområden. Därför stärks tyngden i problemet med tvärsektoriella politikområden i stuprörsstrukturer – de kräver arbete som inte kan påvisas genom endast teoretisk uppföljning.

In 2009, the Swedish National Archive introduced a new way of maintaining and cataloguing documents within the archives, which all national governments were to implement within four years. But for the local gov- ernments it was voluntary and, moreover, they did not have the same requirements to fulfil the guidelines that the National Archives put forward. The result was completely different archival descriptions.  The aim of this investigation is to examine whether formation of a functional classification structure can be streamlined, with the goal of helping the municipalities and counties succeed in developing an efficient, concise and functioning archival description. This search is based on a systematic document analysis, in which studied and revised seven municipalities and six counties in Sweden.  Certain aspects recur in all archive descriptions that were included in the study, such as the municipalities' and counties' function for the local library organisations and promoting local culture. Differences are visible in the structure of the archival descriptions and the individual unique functions developed to suit the local government.  The differences between archive descriptions are due to three main factors: the organizational structure, the archivist’s experience and the financial conditions. All three aspects affect the work to produce a functional clas- sification in different ways.  The discussion is based on Terry Eastwood's and John Robert's archive theory regarding the archivist's re- sponsibility and the focus on keeping the original in the archive. In order to maintain the principle of provenance. This theory was used in the study in order to get an idea of whether a standardized functional classification is possible, which we concluded that it is and desirable. Mainly, because it creates an overall perspective of the archive.

The digitalisation of society decidedly affects public administration. Swedish public administration has long worked with information technologies for an effective and improved management of public services. But new and increased use of information technologies in society poses new challenges. New demands on information security are increasing, while accessibility and transparency are important priorities in policies on digitalisation in public services. However, the central government’s ambitions and expectations with regard to digitalisation face a slow and hesitant implementation in local governments. There are important differences between municipalities in priorities, local needs, and implementation mechanisms in connection with e-government. In this thesis, I argue there is a need to reconsider the role of governance mechanisms in e-government. There is a need to understand local translations of national policies and technological developments in relation to the goals of more effective and legitimate public administration. The main purpose of this thesis is to analyse tensions that emerge in the implementation of egovernment in local public administration. On the basis of a constructivist and interpretivist approach, I have undertaken two empirical studies. One focuses on municipal administration of education in Linköping. The other focuses on a governance network on digitalisation policy in Östergötland. The studies are presented in four papers. The issues addressed in the papers are further analysed with a focus on four fields of tension, using network governance theory and translation theory. This shows that the implementation of e-government in local public administration is a tension-laden process. The four fields of tension relate to: different logics and dilemmas for adoption and implementation; concerns and ambiguities in a context of unclear organisational and institutional arrangements; concerns and resistance from professional users; and a reassessment of the meaning of security as a reference for the interpretation of information security. I contend that established managerial and evolutionary models of e-government leave important process-related aspects out of the analysis of change in public administration. The contribution of this thesis lies in its description and analysis of the four identified fields of tension. One significant implication of my analysis is that reassembling current  governance mechanisms in local public administration is crucial. / Samhällets digitalisering påverkar tydligt den offentliga förvaltningen. Svensk förvaltning har länge arbetat med datorer för effektivisering och förbättrad administration. Men idag ställs nya krav då digitala verktyg för informationshantering och kommunikation används allt mer i samhället och på nya sätt. Kraven på säker informationshantering ökar, samtidigt som tillgänglighet och transparens är viktiga ledord i policyer kring digitaliserad förvaltning. I Sverige är det tydligt att regeringens ambitioner med digitaliseringen av förvaltning inte går i linje med vad som sker och implementeras i kommunerna. Skillnaderna ligger i hur e-förvaltning prioriteras, förankras i lokala behov och implementeras. Därför krävs både förbättrad styrning och tydligare möjligheter att lokalt översätta nationella policyer och internationell teknikutveckling för en effektivare och mer legitim digital förvaltning. Syftet med avhandlingen är att analysera implementering av digitalisering i kommunala förvaltningar utifrån nätverksstyrning (governance) och översätts av olika aktörsgrupper.Studiens konstruktivistiska och tolkande ansats baseras på två empiriska studier. Den första handlar om kommunal utbildningsadministration och den andra om den regionala digitala agendan i Östergötland. Studierna  presenteras i fyra artiklar. De övergripande slutsatserna pekar på spänningar som uppstår när digitaliseringen blir en del av den kommunala förvaltningspraktiken. Spänningarna har identifierats i relation till medarbetarnas varierande kompetenser, informationssäkerhet samt kommunernas olika resurser och kompetenser vilka betingas av dess storlek och förutsättnignar. Bidraget visar att etablerade  managementmodell och evolutionära perspektiv är otillräckliga för att tolka och förklara hur digitaliseringen förändrar kommunal förvaltning. Istället framhålls betydelsen av att skapa förståelsen för hur digtalisering översätts i olika sammanhang. Analyserna pekar på behovet av att öppna för nya sätt att styra och organisera digital offentlig förvaltning.