Syftet med denna uppsats är att analysera förutsättningarna för implementeringsprocessen när det gäller de lagar som berör ensamkommande barn, i och med den extraordinära situation som den markanta ökningen av denna grupp gett upphov till. Syftet och tillhörande frågor besvaras genom att urskilja om de kommunala verksamheterna i Halmstad, som valts utifrån ett målinriktat urval, förstår, kan och vill implementera dem. Genom en semistrukturerad intervjumetod besvaras tre bifrågeställningar som utgår från Lundquist och Vedungs teoretiska implementeringsvillkor: om tjänstemännen (1) förstår, (2) kan och (3) vill implementera lagarna i arbetet. Detta i sin tur besvarar huvudfrågeställningen: har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Överförmyndarförvaltningen och Socialförvaltningen, i takt med den extraordinära situation som uppkommit, förutsättningarna som krävs för att implementera lagarna i arbetet? Rättsreglerna som skulle implementeras var Lag om mottagande av asylsökande, Lag om god man för ensamkommande barn och Socialtjänstlagen. Resultatet påvisar att förutsättningarna för implementeringen saknades. Tjänstemännen kunde, ville och förstod inte hur lagarna skulle tillämpas i enlighet med beslutsfattarnas intentioner. Skälet grundar sig i den markanta ökningen av ensamkommande barn.