The present Bachelor thesis deals with the portrayals of evil in the two novels Dvärgen (The Dwarf) and Bödeln (The Hangman), both written by Swedish author Pär Lagerkvist and published in the first half of the twentieth century. The theoretical starting point of the thesis is based on a text centered analysis in which I will assume that the fictional characters can be treated as if they were real. In two separate analyses of how evil is portrayed and what functions it can fill, I illuminate a number of examples of how evil is expressed in the narratives. I also show that evil can be portrayed as something that creates meaning within the framework of the literary texts.

No description available.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                                Observation blev den metod vi valde för vår studie. Vi har genom kvalitativa observationer, som dels utförts genom att filma med iPad och dels genom att föra löpande anteckningar med papper och penna, undersökt de språkliga förutsättningar förskolans pedagogiska miljö och verksamhet ger barn i förhållande till styrdokument och till den vetenskapliga forskning som gjorts på området. Utifrån de resultat vi kommit fram till vill vi lyfta fram att barns meningsskapande sker utifrån en inre drivkraft, intressen och förmågan att själv och i samspel med andra använda den omgivande miljöns förutsättningar och resurser. Tillgången på material, förskollärarnas/arbetslagets förhållningssätt och disponeringen av tid är ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa förutsättningar för literacy i en vidare bemärkelse där relationen mellan olika språkliga system och såväl sociala som kulturella sammanhang ingår.

Syftet med studien är att undersöka bild-, menings- och subjektskapandets samband och betydelse för barns kreativa utveckling i relation till förskolans uppdrag. Detta är en minietnografisk ansats där videoobservation och barnintervjuer använts i arbetet på en förskola där barnen varit från 3-6 år. Poststrukturalistisk teori och diskursanalys är metoder som använts i analysarbetet med fokus på språkets innebörd av kunskap, subjekt och ritandet som idé i en tillblivande förhandling med de bildliga uttrycken. Studiens resultat visar på att det finns samband mellan hur barnen bedöms och hur de värderar sig själva och varandra. Då prestationen överordnas kan det drabba både självkänslan och lusten till att lära. Empirin i relation till teorin och tidigare forskning visar även betydelsen av att det finns ett eller flera sätt att skapa för att upptäcka sin annanhet och kreativa potential. Det skulle också kunna öka risken för diskriminering ifall alla ska göra lika och vara lika i sinnets förhandling med pennan.

Abstract   In the light of the political debate that takes place today – how refugees should be integrated into the Swedish society ­– the film Sveriges bästa svensk was created on the initiative of Arbetarnas bildningsförbund (ABF) and Studieförbundet Vuxenskolan (SV) to prevent racism and xenophobia through discussion, which the film aims to contribute with. The initiators of the film have said that it can work in multiple applications; one such area is in school. The main purpose of this study was to examine if the short-film Sveriges bästa svensk could be used as an educational tool, according to teachers, when they talk about integration issues with students. To get answers out of the investigation, qualitative interviews with teachers and students from the sixth and ninth grade were conducted. The study is based on three theoretical frameworks: the multimodal approach, which addresses how digital media has been given a greater purpose - how students' knowledge, learning and meaning evolve; the progressivistic perspective, which describes how students attain new knowledge based on specific educational activities, and finally the socio-scientific perspective, which through a teaching method called “SSI-projects” exemplifies how schools can work with social issues. The results of the study show that the teachers are positive in using Sveriges bästa svensk as a part of their education material. However, for it to have an influencing effect on students' attitudes and opinions, it should be used as a tool for discussion and/or be part of a larger project. The teachers’ statements can be linked to a progressivistic approach on teaching, and to the socio-scientific model of "SSI projects" that is based on how social issues can be explored. Furthermore, the teachers prefer to use film in their teaching because it mediates visual messages that can facilitate students' meaning, which the multimodal approach treats. The film raised new thoughts and ideas of the students through assimilation and accommodation, which can develop new insights and experiences about how society looks like.  Film as a medium, and in this case specifically exemplified by Sveriges bästa svensk can be expected to contribute to a change in society when it comes to including the broad concept of integration. Despite the values that students get from home about refugees and social issues in society, Sveriges bästa svensk has the potential to work as a tool for discussion about the issues of integration, and possibly begin to change the mindset of students. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka huruvida lärare upplever att filmen Sveriges bästa svensk kan användas i skolundervisningen vid integrationsfrågor. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad elever tycker om filmen och om den på något sätt har berört och givit dem en större insikt och förståelse i ämnet – detta för att se om eleverna på något vis bekräftar eller motsäger lärarnas upplevelser av filmens potential i undervisningen. Frågeställningarna är:   Hur bedömer lärare filmen Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning om integrationsfrågor? Vilken betydelse har just mediet film i undervisning, ur lärarnas perspektiv? Vilka tankar och lärdomar beskriver ett urval elever som får se filmen?   Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare och fyra elever från årskurs 6 och 9. Studien utgår från tre teoretiska ramverk: ett multimodalt perspektiv, som behandlar hur digitala medier har fått en ny innebörd för hur elevers kunskap, lärande och meningsskapande utvecklas; det progressivistiska perspektivet, som beskriver hur elever uppnår ny kunskap utifrån specifika pedagogiska verksamheter, och slutligen det sociovetenskapliga perspektivet, vilket genom modellen ”SSI-projekt” konkretiserar hur skolor kan arbeta med breda samhällsproblem. Resultatet visar att lärarna är positiva till att använda Sveriges bästa svensk som undervisningsmaterial. För att den ska ha en påverkande effekt på elevers attityder och åsikter bör den användas som ett diskussionsunderlag och/eller vara en del av ett större arbete. Lärarnas utsagor kan anknytas till en progressivistisk syn på undervisningen, och till den sociovetenskapliga modell, “SSI-projekt” som bygger på hur samhällsfrågor kan undersökas. Resultatet visar att klimatet på skolan har en chans att förändras om eleverna får i grupp diskutera integrationsfrågor. Lärarna använder gärna film som undervisningsmaterial, om filmutbudet tillåter, då film förmedlar ett visuellt budskap som kan underlätta elevernas meningsskapande, vilket det multimodala perspektivet behandlar. Filmen väcker nya tankar och idéer hos eleverna genom assimilation och ackommodation (progressivistiska perspektivet) som kan utveckla nya insikter och erfarenheter kring hur samhället ser ut.   Nyckelord: Sveriges bästa svensk, integration, film, meningsskapande, lärande, kunskap

Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.

No description available.

Denna studie är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling, samt hur och om förskollärarna tar hjälp av estetiska uttrycksformer i förskolans språkundervisning. I studien utgår vi från det socio­kulturella perspektivet och dess teorier om barns språkutveckling i det sociala sam­spelet. Som forskningsmetod för insamling av data använder vi semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på olika förskolor. Resultatet har vi kategoriserat utifrån teman som visar på betydelsen av en språkstimulerande miljö med fokus på barns samspel, att använda ett expansivt språk samt att ta vara på vardags­situationerna i förskolan. Förskollärarna uttrycker sin egen roll som viktig i arbetet med barns språkutveckling då det handlar om att lyssna och utgå från barnens intressen. Vidare visar resultatet att estetiska uttrycksformer används på olika sätt för att stödja och främja barns språkutveckling. Förskollärarna är överens om att språket stärks när barnen får erfara det med kroppen. Genom varierande uttryckssätt i samspel med andra barn och vuxna vågar barn uttrycka sig och därmed utvecklar de sin kommunika­tiva förmåga och sitt språk.

Målet med denna studie var att bidra med kunskap om barns meningsskapande kring de kemiska processer som hör bakningen till. Studien är en deskriptiv fallstudie och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Respondenterna var fem femåringar. Intervjufrågorna, som handlar om hur barnen beskriver de kemiska processerna, ställdes till barnen medan vi bakade. Intervjun spelades in och transkriberades därefter. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att barns meningsskapande sker utifrån vilka erfareheter de har med sig och genom att förenkla och "verbifiera" det som händer. Barnen visade förståelse för de kemiska processerna, men förklarade dem på ett enkelt sätt. Resultatet av denna studie kan användas som inspiration för hur man kan använda bakning för att arbeta med kemi i förskolan.

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen. Det första tillfället var en skapande aktivitet, där barnen arbetade med lera. De fyra andra tillfällena var alla reflektionstillfällen, där reflektion skedde kring den skapande aktiviteten. Vid dessa fem videoobservationstillfällen deltog jag själv, fem barn, en pedagog och en student. Resultatet delades in i olika typer av situationer; uppgiftsstyrda, fritt skapande och utmanande situationer. Deltagarna tittade på och reflekterade kring materialet. Utifrån reflektionerna behandlar arbetet vad det var som verkade vara meningsfullt och meningsskapande för barnen.