I denna uppsats studeras medarbetarnas upplevelse av inflytande och delaktighet vid en organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod då syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser. Karl. E Weicks (1995) teori belyser begreppet meningsskapande eller engelskans sensemaking och avhandlar hur människor skapar mening genom nya sammanhang, vilket är högst aktuellt under en organisationsförändring. Utifrån empirin kan slutsatsen dras att det som främjar delaktighet är tydlig kommunikation och information, samt att medarbetare inkluderas i ett sammanhang för att uppleva sig som viktiga och värdefulla medarbetare inom organisationen.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organization´s important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders. Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change. Method: The main method for this paper is the qualitative interviews. We conducted a series of interviews with respondents from four different Swedish companies. The qualitative data was transcribed resulting in around 100 pages of raw material. The interviews were then categorized and coded. The results of the coding are presented in four data tables to illustrate the findings. The results were then operationalized to be able to match them to theories in a later analysis. Analysis was done with the operationalized results. Results & Conclusions: In our conclusion we find that a carefully planned way of communicating within an organization contributes to the efficiency of communication, which in turn provides great opportunity to create meaning in a process of change. It is necessary for an organization to take into account the communicative needs of different stakeholders. To be able to achieve sensemaking is certain screening of information needed and that the screened information is put into the right context. Different phases of a change project contain different contexts, which enables sensemaking through communication. This in turn can lead to a successful change process and mutual understanding among stakeholders. In short: Communication works for those who work at it.

On the foundation of Multiliteracies presented by The New London Group (Cazden m.fl.1996) that calls for recognising students’ multilingualism and multimodality, this study seeks to explore what beliefs in-service teachers in linguistically diverse classrooms express about usage of multimodal resources for meaning making. This study strives in particular at understanding whether teachers view such usage as beneficial for multilingual students’ learn­ing. In addition, this longitudinal qualitative study inspired of both intervention studies and design-based studies seeks to understand the connections between teachers’ beliefs and professional develop­ment programs. My data consists of six teachers’ beliefs expressed in reflections and in their reported teaching during a year of professional develop­ment. Through content analysis, the results show that all teachers view usage of multimodal meaning making resources as giving extended learning opportunities. Five of the teachers also see extended participation through this usage. A significant result is that the teachers view multimodal meaning making as scaffolding, rather than recognizing multimodal resources as an insepar­­­able part of all communication. Accordingly, the implicit meaning making through multimodal resources for scaffolding understanding seems to be more implemented in their teaching design than explicit teaching of multimodal usage for functional communicative purpose. However, four of the teachers aims at building explicit awareness of multimodal choices and its effects through their teaching design. These results show inter­connections between the professional development to both content and form.

Research in the field of organizational identification with the members of an organization is insufficient when it comes to the reasons for the lack of organizational identification. It is unclear whether it is a communicative problem or if the problem has other grounds. The purpose of this thesis was therefore to examine whether it’s possible for an organization to anchor their core values onto their employees, through internal communication, so that these possibly lead to organizational identification among the employees. Based on this purpose following research questions were designed: Do the sales representatives at GANT Sweden AB identify with the organization's core values? and What is / are the reasons that sales representatives have, or have not identified with the organization? To answer these two questions we chose to conduct qualitative interviews with sales representatives working for GANT Sweden AB, where there is an on going process of change that is aiming to incorporate revised corporate values onto the employees. The analytical framework has been gathered through a largely field research and through looking at the social identity theory and “the meaning perspective” of communication. Our main results with this study showed that a more equal and meaningful communication where the sales representatives feel included in the organization could possibly contribute to greater organizational identification among the sales representatives.

Migration är en av historiens och samtidens mest sammansatta fenomen, sett ur såväl ett etniskt, ekonomiskt, politiskt som ur ett socialt perspektiv. Trots stora historiska variationer i antalet av migration, kan konstateras att Sverige åtminstone under de senaste 150 åren, gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett invandringsland. Syftet med denna studie var att genom analys av två svenska dagstidningar Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens nyheter (DN) under åren 1974, 1995, 2015, undersöka hur förståelse och meningsskapande till invandring som en utmaning framställs. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats där textanalyser genomförts med fokus på dominerande föreställningar om invandring som utmaning i politiska nyheter och ledarsidor. I analysen har tre tveeggade diskursiva idéutrymmen identifierats: (i) solidaritetens-/okunnighetens-, (ii) humanitetens/kriminalitetens- och (iii) medmänsklighetens/rädslans diskurser. Diskurserna är verksamma när invandring som utmaning diskuteras och skrivs som politiska nyheter. Dessa tre olika idéutrymmen är helt olika varandra och har en helt annan politisk innebörd.

Syftet med denna studie är att analysera huruvida storleken på individers sociala nätverk påverkar deras alkoholkonsumtion. Eftersom att alkohol är starkt relaterat till sociala sammanhang är det av intresse att undersöka om det finns ett samband mellan antalet nära vänner en person har och hur ofta denne har druckit alkoholhaltiga drycker under de senaste tolv månaderna. Studien är av kvantitativ innehållsanalys och är baserad på LNU 2010 (N=4521). Teorin grundar sig i social nätverksteori, sociala normer och individers närmiljö, då dessa faktorer kan antas ha en inverkan på individers dryckesmönster. Analysen visade ett signifikant samband mellan storleken på sociala nätverk och individens alkoholkonsumtionsfrekvens. Resultaten visade även på att en partners alkoholkonsumtion starkt påverkar en individs eget dryckesmönster. Antalet nära vänner har en inverkan på hur ofta en person deltar i sociala sammanhang och har därmed en positiv korrelation till individens benägenhet att oftare konsumera alkohol.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen

Syftet med studien är att skapa kunskap om vilka kommunikativa strategier pedagoger använder sig utav för att skapa en meningsfull tambursituation i förskolan. För att undersöka detta syfte har två frågeställningar använts. 1. Hur beskriver pedagogerna en meningsfull tambursituation i förskolan? 2. Vilka kommunikativa strategier används i samspel mellan pedagoger och barn vid på- och avklädning i förskolan? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs teorier om kommunikation, språk som redskap och kommunikativa stöttor. Det empiriska materialet är av kvalitativ art och har samlats in genom observationer och fokusgruppintervjuer. Studiens resultat visar att pedagogerna försöker skapa meningsfulla tambursituationer, som innebär ett meningsskapande, genom att närma sig barnets perspektiv för att kunna dela uppmärksamhet och skapa samförstånd. För att få möjlighet till detta försöker de planera tambursituationerna och skapa hållbara rutiner, samt att undvika stress då det lätt smittar av sig på barnen. I samspel mellan pedagoger och barn vid på- och avklädning använder pedagogerna beröm, uppmuntran, bekräftelser och tillsägelser samt att de stödjer och utmanar barnen, vilket kan ses som kommunikativa strategier i tambursituationer.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva, jämföra och analysera hur unga vuxna med NPF och nätverksledare upplever brukarens delaktighet vid nätverksmöten, som arrangeras i avsikt att samverka för brukarens bästa. Vidare syftar studien till att analysera delaktighetsfrämjande arbete hos nätverksledarna. Frågeställningar: • Vilken upplevelse av brukarens delaktighet beskriver informanterna vid nätverksmöten? • Vilken betydelse har samverkan för brukarens upplevelse av delaktighet vid nätverksmöten? • Hur beskriver nätverksledarna sitt delaktighetsfrämjande arbete? Teori: Studiens teoretiska perspektiv är symbolisk interaktionism med de centrala begreppen delaktighet, samverkan och meningsskapande vilka används för att tolka empirin. Metod: Utifrån en kvalitativ metod har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts, varav tre med brukare som det arrangerats nätverksmöten kring samt tre med nätverksledare. Samtliga informanter kontaktades genom den så kallade snöbollseffekten. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar utformades en intervjuguide, vars svar transkriberades och analyserades genom meningskodning. Resultat: Brukarna upplever en större delaktighet vid nätverksmöten än vid andra situationer i vardagen. Nätverksledarna är mer positiva i sina uppfattningar än brukarna. Det framkommer att brukarens upplevelse av delaktighet handlar om att vara en del av ett sammanhang. Hindrande faktorer för samverkan är hindrande för brukarens upplevelse av delaktighet. Nätverksledarnas delaktighetsfrämjande arbete grundar sig i en ständig återkoppling till brukaren och dialog mellan deltagarna.