No description available.

No description available.

The present Bachelor thesis deals with the portrayals of evil in the two novels Dvärgen (The Dwarf) and Bödeln (The Hangman), both written by Swedish author Pär Lagerkvist and published in the first half of the twentieth century. The theoretical starting point of the thesis is based on a text centered analysis in which I will assume that the fictional characters can be treated as if they were real. In two separate analyses of how evil is portrayed and what functions it can fill, I illuminate a number of examples of how evil is expressed in the narratives. I also show that evil can be portrayed as something that creates meaning within the framework of the literary texts.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget.</p>

Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget.

No description available.

Syftet med den föreliggande undersökningen är att utifrån ett psykologiskt perspektiv försöka påvisa att dvärgen i sig inte är ond samt undersöka var den ondskan i romanen härstammar ifrån. För att syftet ska uppnås har tre frågor utformats för att analysera Dvärgen: om dvärgen är ond, var i romanen den ondskan kommer ifrån och om det kan förklaras med hjälp av djuppsykologi. Resultatet visar att det finns argument som påvisar att dvärgen inte är ond. I fem väsentliga scener genom romanen kan dvärgens beteende förklaras med psykoanalys och främst med försvarsmekanismer. Vidare finns det argument som talar för att fursten och dvärgen i själva verket är en och samma person. Dvärgen antyder på det mänskliga undermedvetandet och fursten på överjaget. Det överjaget inte kan eller vill göra skjuts på detet som i detta fall blir dvärgen. Därför är han också den som utför handlingar som kan ses som onda. Slutsatsen är således att dvärgen inte kan ses som en ond individ och att fursten och dvärgen i själva verket är två entiteter i en och samma person.

The purpose of this study is to highlight how Pär Lagerkvist’s fictional dwarf, a symbol of the deformed in man but is not always visible on the outside, despises weakness and peace and how the desire for power is expressed in the novel. These aspects in turn lead to contempt for love and mercy, the absence of which implies hostility, something that has moral consequences. The overall moral theme is highlighted from an anti-Nazi perspective through the three images of women with the help of the narratological concept of unreliable narrator. The material used as a basis for the study is the first edition of Lagerkvist’s novel The Dwarf from 1944. Primarily, narratological theory has been used with regard to the concept of unreliable narrator, something that belongs to modern narratology and fiction theory. Unreliable storytelling means that there is a difference between this discourse and the sanctioned content. The unreliable narrator has emerged as a concept in relation to the implicit author. To highlight the anti-Nazi perspective, I have used the moral philosopher Harald Ofstads Vårt förakt för svaghet. The power-theme which is central to the novel, is highlighted on the basis of Nietzsche, who according to Urpu-Liisa Karahka is important in the reading of Lagerkvist in general. Close reading, thematic analysis and narratological method are the methods applied in this study. Christer Johansson has presented and summarized an interesting starting point based on Wayne C. Booth, for narratological analysis where he works with four possible variants for unreliable storytelling. In terms of main results, the question of the dwarf as an unreliable narrator and example of Nazism in relation to the three female charachters show eight cases of false facts, four cases of misinterpretations of correct facts, eight cases regarding how a fictional narrator can make unreliable value judgements about certain fictional facts or circumstances, and finally four cases of how a fictional narrator can express unreliable perceptions of a more general kind, not directly related to individuals in the fictional world.