• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet

Elfving, Annica January 2007 (has links)
<p>Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:</p><p>1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.</p>
2

Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet

Elfving, André January 2007 (has links)
Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier: 1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.
3

Skenet av ondska : En studie om ondska i Pär Lagerkvists Dvärgen

Hammadi, Rouaa January 2022 (has links)
Syftet med den föreliggande undersökningen är att utifrån ett psykologiskt perspektiv försöka påvisa att dvärgen i sig inte är ond samt undersöka var den ondskan i romanen härstammar ifrån. För att syftet ska uppnås har tre frågor utformats för att analysera Dvärgen: om dvärgen är ond, var i romanen den ondskan kommer ifrån och om det kan förklaras med hjälp av djuppsykologi. Resultatet visar att det finns argument som påvisar att dvärgen inte är ond. I fem väsentliga scener genom romanen kan dvärgens beteende förklaras med psykoanalys och främst med försvarsmekanismer. Vidare finns det argument som talar för att fursten och dvärgen i själva verket är en och samma person. Dvärgen antyder på det mänskliga undermedvetandet och fursten på överjaget. Det överjaget inte kan eller vill göra skjuts på detet som i detta fall blir dvärgen. Därför är han också den som utför handlingar som kan ses som onda. Slutsatsen är således att dvärgen inte kan ses som en ond individ och att fursten och dvärgen i själva verket är två entiteter i en och samma person.
4

"Nu minns jag allt" : En intermedial analys av det psykologiska försvaret och dess förfall i Kim W. Anderssons ”Alena”. / "Now I remember" : An intermedial analysis of psychological defence and how it desolves in Kim W. Andersson's "Alena"

Nyman, Malin January 2018 (has links)
Den grafiska romanen Alena analyseras i denna uppsats med fokus på tematiken  psykiskt försvar. En intermedial metod används för att studera hur bild och text kommunicerar denna tematik. Uppsatsens frågeställning är -     Hur gestaltas psykets försvar i text respektive bild i Kim W. Anderssons Alena? Uppsatsen baseras på jagpsykologisk teori för förklarandet av psykisk försvarsmekanik. Den psykologiska teorin kopplas till den intermediala analysen av basmediernas samverkan och klargör hur de kommunicerar psykiskt försvar. Resultatet av uppsatsen visar att det är genom kommunikationen mellan bilden och texten som den psykologiska aspekten utläses. I vissa fall tyds tematiken genom expanderande förhållande mellan basmedierna, där de vidare förklarar varandras uttryck och skapar en större möjlighet till psykologiska tolkningar. I andra fall är det ett kontrapunktiskt förhållande mellan medierna som möjliggör utläsning av exempelvis ontologiska skikt. De ontologiska skikten visar på alternativa ”sanningar” och upplevelser, som inte uttrycks konkret i diegesen. Resultaten tydliggör det opålitliga berättarperspektivet som verket präglas av. Läsaren möts flera gånger av olika utsagor och motsägande skuldbeläggning.  Genom tydliggörande av verkets psykologiska prägel skapas en förståelse för berättelsens ifrågasättande av sig själv.
5

When Escapism Becomes Neurotic : A Psychoanalytic Reading of Defense Mechanisms Employed in The Picture of Dorian Gray as a Medium to Escape Reality

Andreas, Santesson Papadopoulos January 2021 (has links)
Using psychoanalysis as a theoretical framework, this essay examines the subject of escapism in The Picture of Dorian Gray by Oscar Wilde. Defense mechanisms of the ego, first thought of by Sigmund Freud, allow for a clearer understanding of what takes place during the plot. By taking the author’s background into account, along with clues in the plot of the novel, a more realistic reading of the novel is made possible instead of a supernatural take. A psychoanalytic perspective allows the essay to explore why and how the protagonist chooses to escape in the novel. The main focus of the analysis is how the protagonist of the novel carries the theme of escapism with increased intensity as the plot progresses. The essay considers why and how Dorian chooses to escape reality and utilizes the theoretical framework for two defense mechanisms used as an aid during escapist activities. Dorian progressively uses the defense mechanisms known as repression and rationalization to support his escapist behavior and protect his ego from anxiety derived from internal and external conflicts.

Page generated in 0.0608 seconds