• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet

Elfving, Annica January 2007 (has links)
<p>Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:</p><p>1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.</p>
2

Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet

Elfving, André January 2007 (has links)
Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier: 1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.
3

"Skratta åt skiten, det hjälper" : En kvalitativ studie om individers upplevelser av humor på arbetsplatsen / "Laugh at adversity, it helps" : A qualitative study of individuals' experiences of humor in the workplace

Bäcke, Kristin, Hermansson, Henrik January 2014 (has links)
Humor har visat sig ha många positiva effekter för individers hälsa och kan även ge positiv utdelning i arbetet. Den har nämligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, därför kan man anta att det från företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet närmare då det kan ge bättre utdelning från de anställda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig främst till anställda inom olika serviceyrken samt vård- och omsorg. Av den här anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie på en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt använder sig av humor på arbetet. Vår förhoppning är att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhålla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anställda. Vi har till en början redogjort för tidigare teorier kring ämnet humor och visat hur forskningen utvecklats genom åren. Det görs även en genomgång av begrepp som ofta används i samma mening som humor, till exempel skratt och skämt. Efter att ha sammanställt flera forskares definitioner så kunde vi till slut göra en egen definition på vad vi kallar positiv humor. Eftersom upplevelser av humor är individuella har vi utgått från ett subjektivt synsätt som låter intervjupersonerna själva avgöra vad humor är för dem. I intervjuerna har vi fokuserat på individernas upplevelser av humor på arbetet samt hur de påverkas, vi upplever att fenomenet inte har undersökts genom det perspektivet i någon större utsträckning tidigare. Resultatet i undersökningen visar att humor används flitigt och är uppskattat på arbetsplatsen. Medarbetarna upplevde att humor fyllde viktiga funktioner vad gäller skapandet av relationer samt som en hjälp att hantera svåra situationer i arbetet. Intervjupersonerna beskrev även positiva effekter både vad gäller hälsa men också arbetsprestationen. Humor visade sig vara en viktig ingrediens för intervjupersonerna som inte kunde tänka sig att vara utan den på sitt arbete.
4

Vilka coping-strategier använder sig föräldrar av för att klara av den omställning som följer av att ha ett barn med typ 1 diabetes? : en kvalitativ studie

Jönsson, Marie January 2020 (has links)
Tidigare forskning visar att vara förälder till ett barn med typ 1-diabetes är krävande på många olika sätt. Många föräldrar till barn med typ 1-diabetes blir utbrända på grund av den stress och oro som följer. Hur klarar en förälder det egentligen? Forskning kring föräldrars oro och stress är omfattande, men studier som fokuserar på föräldraskapet ur ett mer positivt perspektiv är mer sällsynta. Avsikten med denna undersökning var att få en inblick i vad som krävs av föräldrar till barn med typ 1-diabetes. Hur gör de för att inte bli utbrända? Hur gör de för att hantera all stress och oro? Kan det komma några positiva aspekter av detta? Följande frågeställning formulerades: Vilka coping-strategier använder sig föräldrar av för att klara av den omställning som följer av att ha ett barn med typ 1diabetes? Undersökning genomfördes kvalitativt med 25 semi-strukturerade intervjuer samt upplevelsesampling. Urvalet var 20 mödrar och 5 fäder till barn med typ 1-diabetes. Undersökningens kvalitativa ansats möjliggjorde försöket att förstå och tolka det unika och specifika, likaså upplevelsesampling. Empiridriven tematisering tillämpades. Det viktigaste resultatet som framkom ur analysen var föräldrarnas syn på sjukdomen. En viktig coping strategi som framkom var att acceptera, och att försöka på alla sätt få vardagen så normal som möjligt för barnen. För föräldrarna var det viktigt att släppa andra måsten och att vara i nuet hos barnen, samt att inte anklaga sig själva för sämre blodsockerdagar. Att finna en tillit och en ny form av ödmjukhet inför livet. Resultaten i denna studie bekräftar tidigare forskningsresultat kring de negativa aspekterna. Studiens resultat ger förhoppningsvis en ökad förståelse för vad det innebär att vara förälder till ett barn med typ 1 diabetes, och ger ny kunskap från det positiva perspektivet. / Previous research shows that being a parent of a child with type 1 diabetes is challenging in many ways. Many parents of children with type 1 diabetes are burned out due to the stress and anxiety that ensues. How does a parent manage it? Research on parents' anxiety and stress are extensive, but studies that focus on being a parent to a child with type 1 diabetes, from a more positive perspective are more rare. The focus of this study is to see what is required of parents of children with type 1 diabetes. How do they not get burned out? How do they handle all the stress and worry? Can any positive aspects come out of this? The following question is formulated: What coping strategies do parents use to cope with the change that comes from having a child with type 1 diabetes? The survey was conducted qualitative with 25 semi-structured interviews and experience samplings. The sample included 20 mothers and 5 fathers of children with type 1 diabetes. The qualitative approach of the study enabled the attempt to understand and interpret the unique and the specific, and the same with experience sampling. The results were based on empirically driven thematization. The most important result that emerged was the parent's view of the disease. An important coping strategy for the parents was to accept and to try to make everyday life as normal as possible for the children. For the parents, to let go of other things they must do and be present with the children, and to not accuse themselves of bad blood sugar-days. Finding trust and a new humility for life. The results of the study confirm previous research findings on the negative aspects. The results of this study will hopefully give you an increased understanding of what it means to be a parent to a child with type 1 diabetes, and provide new knowledge from the positive perspective.

Page generated in 0.133 seconds