<p>Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:</p><p>1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.</p>

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier: 1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.

Improvisation är en form av musicerande där musik skapas i stunden utifrån uppsatta regler och ramar. Denna form av musicerande ses av flera som ett glädjefullt och intressant sätt att musicera då det tillåter spontant musikaliskt uttryck. Det finns dock de som har negativa erfarenheter av improvisation då det kan ses som abstrakt och skrämmande på grund av dess oförutsägbarhet. Flertalet forskare lyfter de positiva effekter som kunskaper inom improvisation kan ge. Denna studie undersöker därför hur ett glädjefullt förhållande till improvisationsmusicerande kan skapas och ställer då frågan: Vilka faktorer möjliggör upplevelsen av glädje under ett lärande av jazzimprovisation?I bakgrunden presenteras olika sätt att definiera improvisation samt belyser teorier kring lärarande av improvisation. Bakgrunden lyfter också affektteorier hämtade från utvecklingspsykologi och musikpsykologi vilka har använts som teoretiskt perspektiv. Studien har skett genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma jazzmusiker. Intervjuerna har haft för avsikt att undersöka intervjupersonernas upplevelser av att lära sig improvisation och därför har följande teman berörts under intervjuerna: Intervjupersonernas musikaliska bakgrund, deras erfarenhet av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av lärande av improvisation, viktiga egenskaper de ser hos en improvisatör och viktiga egenskaper de ser hos den som undervisar i improvisation. I analysen av det insamlade materialet från intervjuerna kom fem teman fram som kan ses som möjliggörande faktorer till att improvisera glädjefullt vilka är: Tryggt sammanhang, Inspiration, Redskap och nycklar, Utmaningar och slutligen Reflektion. De teman som framkom i analysen visade sig också ha skett under formella undervisningsformer, i informella former av musicerande och i gränslandet mellan det formella och det informella vilket tas upp i denna uppsats diskussionskapitel. / Improvisation is a form of music making where music is created in the moment based on set rules and frameworks. This form of musicianship is seen by many as a joyful and interesting way of music making as it allows for spontaneous musical expression. However, there are those who have negative experiences of improvisation as it can be seen as abstract and frightening because of its unpredictability. Most researchers highlight the positive effects that knowledge of improvisation can have. This study explores the possibility of creating a joyful relationship with improvisation and then asks the question: What factors enable the experience of joy during a learning of jazz improvisation?The background chapter presents different ways of defining improvisation as well as highlighting theories around the learning of improvisation. The background also highlights theories on affects derived from developmental psychology and music psychology, which have been used as theoretical perspectives. The study was conducted by conducting qualitative interviews with three professional jazz musicians. The interviews intended to investigate the interviewees’ experiences of learning improvisation, addressing the following themes: the interviewees’ musical background, their experience of improvisation, their important experiences of improvisation, the important experiences of learning improvisation, important characteristics with an improviser and important characteristics they see in the person who teaches improvisation. In the analysis, five themes emerged that can be seen as enabling factors for improvising with joy: Safe context, Inspiration, Tools and keys, Challenges and finally Reflection. The themes that emerged from the analysis also turned out to have occurred during formal and in informal forms of learning and in in the borderline between the formal and the informal which is discussed in this essay's discussion chapter.

Med denna studie vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används på förskolan i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vidare tar vi reda på hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det stöd de behöver. Vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med deltagande observationer. Teorierna vi har utgått från är Tomkins affektteori och Tillich ångestteori. Genom teorierna kan vi förstå att när barn ges delaktighet och inflytande stärks deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska fungera för att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som är i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger är förutsättningen för att skapa en förskola som präglas av positivitet som på sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling.

No description available.

I läroplanen för förskolan finns en helhetssyn på barnets behov där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Compassionfokuserad terapi (CFT) fokuserar på känsloregleringens roll för människans överlevnad genom att uppmärksamma känslor associerade till trygghet, hot och utforskande. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur CFT kan bidra med kunskap i ett förebyggande specialpedagogiskt arbete. Erfarenheter från åtta förskollärare har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En analys med hjälp av CFT, anknytningsteori och affektteori, tillsammans med ett salutogent perspektiv, visar att kunskapen från CFT kan fungera i ett förebyggande specialpedagogiskt arbete. Särskilt framträdande är vikten av att erbjuda återhämtning och en trygg omsorg, behovet av att värna barns utrymme för utforskande, och förmågan att som pedagog avläsa och förstå barns och sina egna känslouttryck. Vilka konsekvenser detta får i ett förebyggande specialpedagogisktarbete diskuteras. Vidare forskning behövs för att utforma CFT-inspirerade metoder som kan fungera i pedagogisk verksamhet.

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärarnas åsikter och erfarenheter av affekt och affektsituationer samt deras syn på det stöd de erhåller från verksamheten för att effektivt bemöta barn i affekt. Genom semistrukturerade intervjuer har åsikter, strategier och uppfattningar samlats in från erfarna förskollärare. Analysen av datamaterialet syftar till att ge en djupare förståelse för förskollärarnas perspektiv kring affekt och bemötande av barn i affekt, samt deras uppfattning om stödet från verksamheten. Resultaten förväntas bidra till diskussionen om förbättringar av stöd och resurser för att främja en effektiv hantering av barn i affekt. Genom att belysa förskollärarnas erfarenheter och perspektiv kan studien öka medvetenheten och kunskapen om bemötandet av barn i affekt, vilket i sin tur kan leda till utveckling av arbetsmetoder och stöd inom förskolans verksamhet.

This thesis explores how visions of the good life, as understood by Lauren Berlant, communicate through advertising for home cleaning services in a Swedish context. With an ambition to map out how life is portrayed in these commercials this thesis wants to shed light on how these portrayals of life can be understood as the good life and in turn, how they reproduce structures of power. In relation to research on the debate of the Swedish Rutavdrag, work/life balance and the perception of cleaning in Sweden the thesis continues to look into how paid cleaning service is constructed and understood. It draws on theories about work, emotion/affect and temporality that is tied together in an understanding of the good life as dependent of all of these to become possible. A promotion of happiness and feelings of intimacy, work induced with emotional value and a productivist temporality are all parts of what makes up the good life, that is what I pay attention to in my analysis. Through a multimodal critical discourse analysis, the material is analyzed in three steps where the first two steps is focused on one individual commercial/ad and the third connects several of them to analyze how the good life is depicted. The analysis is divided into two main themes: time for relationships and Win win. The first theme shows an emphasis on close family relationships that appears to be threatened by cleaning or mainly conflicts about cleaning, the service smooth over the frictions and makes an intimate life enjoyable and improved. The good life here is closely linked to good relationships and busy schedules. The second theme Win win analyses material that focuses on how the work and the workers situation. In this theme a picture emerges of the employer as someone who does a good deed by employing someone through a good company that has good conditions. This theme implicitly addresses the tension that surrounds cleaning services in Sweden and dissolves it with smiles. While wrapping the service good feelings and the promise of good deeds the unequal exchange changes into something natural and good. The good life is not as obvious in this theme, the focus on the good conditions rather promotes home cleaning as a possible part of the good life since it does not disturb the narrative of the good life as a moral good. In order to have an opportunity to move towards the good life, time is needed.

Affektmedvetenhet avser förmågan att vara medveten om, tolerera och uttrycka affekter. Affektskola är en gruppintervention och avser att öka individers affektmedvetenhet samt förmågan att uppleva och uttrycka affekter. Forskning avseende affektskola har gjorts på kliniska grupper men få studier har utförts på en icke-klinisk population. Psykologstudenter kan argumenteras gynnas av en hög affektmedvetenhet och känsla av sammanhang (KASAM) i sin kommande profession. Även hög KASAM kan ses som fördelaktigt då det korrelerar med psykisk hälsa. Studien syftade att undersöka effekterna av genomförd modifierad version av affektskola med frågeställningen om affektskola leder till ökad affektmedvetenhet och KASAM. 33 psykologstudenter vid Linnéuniversitetet fick förfrågan om deltagande. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) före affektskolans start, efter affektskolan avslutats samt en månad efter affektskolan avslutats. Resultatet visade på nästintill oförändrade medelvärden mellan mättillfällena och att interventionen affektskola inte ledde till någon mätbar förändring. Resultatet talar för att affektmedvetenhet och KASAM är stabila egenskaper. Korrelationsanalyser visade däremot på medelstarka korrelationer mellan affektmedvetenhet och KASAM. Framtida studier bör vidare undersöka detta samband för att ge en djupare förståelse för dess förhållande till psykisk ohälsa. / Affect consciousness is the ability to be aware of, tolerate and express affects. Affect-school is a group intervention that aims to increase individuals' affect consciousness and ability to experience and express affects. Studies on affect-school have been made on clinical groups but only a few on nonclinical populations. Psychology students are arguable favoured by high levels of affect consciousness in their future profession. High levels of sense of coherence (SOC) is also favorable as SOC correlates with mental health. The purpose of the study was to explore the effects of a modified version of affect-school with the research question if affect-school leads to increased levels of affect consciousness and SOC. 33 psychology students at Linnéaus University were asked to participate. The contestants completed questionnaires (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) before the affect-school begun, after the affect-school was terminated and one month after the affect-school was terminated. The results showed almost no changes of the mean values between the different times of measurement which indicates that the intervention did not lead to any changes. The results suggest that affect consciousness and SOC are stable traits. However, correlation analysis indicated moderate correlations between affect consciousness and SOC. This correlation should be further investigated in future studies to provide a deeper understanding of the constructs and their relationship to mental health.

Denna uppsats utgår från målningen Vir Heroicus Sublimis från 1950 av den abstrakta expressionisten Barnett Newman och installationen One and Three Chairs från 1965 av konceptkonstnären Joseph Kousuth som en undersökande metod för att förstå intentionen med mitt eget verk Sitta från kandidatutställningen Lampa, Blomma på Konstfack hösten 2020. Arbetet med uppsatsen har haft en undersökande form från början till slut utifrån fria associationer mellan Sitta och de konsthistoriska verken som ingång.