Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman. Resultaten visade att det för behandlarna upplevdes viktigt att vara medveten om och öppet uttrycka sina egna affekter för att kunna visa för patienterna hur affekter kan uttryckas. De beskrev att de smittades av patienternas affekter och därigenom kunde hjälpa dem att urskilja olika affekter. Behandlarna beskrev svårigheter med att skilja mellan sina egna och patienternas affekter, samt att arbeta med affekterna skam och glädje. Sammantaget tydde resultaten på att behandlarna hade hög affektmedvetenhet samt förmåga att arbeta med sina egna och patienternas affekter. / Research has shown that therapists’ understanding of affects is important when working with patients who suffer from mental illness. This study examined how therapists attended to, was affected by and used their own and their patients affects when working with the group treatment Affect school. Semi-structured interviews were conducted with six therapists who all worked with this treatment. The interviews were analysed using thematic analysis with an abductive approach. The analysis resulted in three themes, Therapists with knowledge of affects, Working with emotional contagion and Challenging affects, containing sub-themes. The results showed that the therapists thought it was important to be aware of and openly express their own affects to be able to show patients how affects can be expressed. They reported that they were affected by emotional contagion, which could be used to help patients distinguish between different affects. The therapists expressed difficulties with differentiating between their own and their patients’ affects, and working with the affects shame and joy. The results indicated altogether that the therapists had high levels of affect consciousness and an ability to work with their own and their patients’ affects.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger i skolan uppfattar utmanande beteende och vad de ser som framgångsfaktorer i bemötandet av utmanande beteende. Vår utgångspunkt är att i vårt kommande uppdrag som specialpedagoger möter vi ofta den frustration bland pedagoger som kan vara förknippad med utmanande beteende. Vi önskar därför få ett förtydligande om vad som uppfattas som utmanande beteende och hur pedagoger bemöter detsamma. För att klarlägga detta tog vi hjälp av sex lärare och fyra specialpedagoger som alla arbetar inom grundskolan i två olika kommuner. Vår studie är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. I vår temaanalys av empirin ser vi resultatet utifrån de relationella och kategoriska perspektiven. Därutöver har vi ett salutogent perspektiv i studien då det ligger i vårt uppdrag att utgå från det friska och det som fungerar i elevernas vardag. Resultatet av studien visar att pedagogerna definierar ett utmanande beteende som något som syns och hörs men beskrivs även kunna vara en tystnad. Beteendet ses som att det egentligen står för någonting annat än det uppenbara. För att skapa ett fungerande bemötande av utmanande beteende är skapandet av relation mellan elev och pedagog en grundsten. Ett lugnt bemötande som ”smittar av sig” på eleven är en annan såväl som generella och individuella anpassningar. Ytterligare en är samverkan mellan kollegor, vårdnadshavare, elevhälsoteam och framför allt mellan pedagog och elev. En viktig slutsats vi drar av resultatet är att det är en medveten pedagog som har vetskap om att sättet att bemöta ett utmanande beteende på återspeglar sig i gensvaret från eleven. Kunskap, samsyn och lärmiljöer är det skolan som organisation bör fokusera för att kunna utveckla rätt verktyg för att bemöta utmanande beteende.

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärarnas åsikter och erfarenheter av affekt och affektsituationer samt deras syn på det stöd de erhåller från verksamheten för att effektivt bemöta barn i affekt. Genom semistrukturerade intervjuer har åsikter, strategier och uppfattningar samlats in från erfarna förskollärare. Analysen av datamaterialet syftar till att ge en djupare förståelse för förskollärarnas perspektiv kring affekt och bemötande av barn i affekt, samt deras uppfattning om stödet från verksamheten. Resultaten förväntas bidra till diskussionen om förbättringar av stöd och resurser för att främja en effektiv hantering av barn i affekt. Genom att belysa förskollärarnas erfarenheter och perspektiv kan studien öka medvetenheten och kunskapen om bemötandet av barn i affekt, vilket i sin tur kan leda till utveckling av arbetsmetoder och stöd inom förskolans verksamhet.