No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och därefter analysera kopplingen mellanredovisning och beskattning med hänsyn till köpeskillingsallokering. Uppsatsen gör ingetanspråk på fullständighet i ämnet, utan syftet är snarare att skapa en probleminventerande översikt. Jag har som mål att klargöra och analysera vad för utrymme det finns för att genomföra allokeringar i redovisning och beskattning samt när ett eventuellt allokeringsutrymme är praktiskt användbart. Målsättningen är att försöka ge exempel som är ensidigt eller ömsesidigt fördelaktiga, därför kommer jag i dessa exempel fokusera på tillfällen då parterna på något sätt får ett fördelaktigt utbyte av transaktionen. Detta kommer att utvecklas mer i avsnitt 2.1. Den fortsatta framställningen vänder sig till dem med grundkunskaper i skatte- och redovisningsrätt, eftersom grundläggande inkomstskatterättsliga eller redovisningsmässiga begrepp inte klargörs. Det grundläggande sambandet mellan redovisning och beskattning kommer däremot att förklaras närmare.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ”Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning”, även kallad ”SamRoB-utredningen”. Slutbetänkandet blev klart i september 2008 genom SOU 2008:80, Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Utredarna föreslog bland annat att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning ska avskaffas. Förslaget gick därefter ut på remiss och 48 remissvar inkom från olika instanser till finansdepartementet.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka huvudargument instanserna har haft för och emot ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. En kvalitativ studie har gjorts utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet i undersökningen har utgjorts av de 48 inkomna remissvaren.De remissinstanser som var positiva till att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning framförde argument om redovisningens utveckling och den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. De ansåg även att det utifrån ett konstitutionellt perspektiv kan ifrågasättas om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning är riktigt, vilket innebär att redovisningsstandarder som utformas av olika organ styr beskattningen.Resultatet av undersökningen visade dock att majoriteten av instanserna var negativa till att avskaffa det materiella sambandet. De instanser som var negativa ansåg att utredningen inte har bevisat att en fortsatt partiell koppling står i strid utifrån en konstitutionell utgångspunkt. Andra argument som framfördes var att utredningens förslag kan leda till en ökad osäkerhet inom rättsområdet och att en partiell frikoppling kunde ha utretts mer. Instanserna anser att utredningen har brustit i sin konsekvensanalys då de inte har klargjort vilka konsekvenser förslagen kommer att få för till exempel företag, domstolar och Skatteverket. Vidare befarar många att det finns en risk för en ökad administrativ börda för företagen. Vår slutsats är att det är tveksamt om Sverige nu är redo för att avskaffa det materiella sambandet, eftersom så många instanser har uttryckt missnöje med förslagen i sina remissvar.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål. Dessutom kan sambandet ge upphov till att redovisningen styrs av beskattningen, med avsikt att redovisa ett så lågt skattemässigt resultat som möjligt. Det inverkar negativt på redovisningens kvalitet.Med hänsyn till problematiken som en nära koppling mellan redovisning och beskattning innebär, kom det i september 2008 ett förslag om att sambandet bör avskaffas.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett avskaffande av sambandet mellan redovisning och beskattning kan få. Syftet är även att visa hur Skatteverkets kontroll av företagens beräknade skattemässiga resultat påverkas, samt vilka effekter en frikoppling kan få för revisorernas granskning av de finansiella rapporterna.För att besvara forskningsfrågorna har en empirisk studie med fem respondenter genomförts. Tre av respondenterna representerar revisionsbyråer. Syftet är att bidra med information om hur revisionsbyråns arbetssätt kan påverkas vid en frikoppling. Två av respondenterna representerar Skatteverket. Syftet är att ge en bild av hur Skatteverket påverkas vid en frikoppling.Studien visar att ett avskaffande av sambandet ger upphov till negativa konsekvenser på kort sikt. Under en övergångsperiod kommer bland annat rättsläget vara osäkert. De positiva konsekvenserna visar sig främst på lång sikt. Det går dock att diskutera hur värdefulla de långsiktiga konsekvenserna är. Slutsatsen är att det i dagsläget går att ifrågasätta den praktiska nyttan med ett avskaffande. Det är dock inte orimligt att det i framtiden kan krävas att sambandet avskaffas. Förslaget till en frikoppling kan med fördel istället utgöra grunden för en vidare diskussion, vilket slutligen kan leda till att ett avskaffande av sambandet kan genomföras, följt av ett minimum negativa konsekvenser.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler. Utredningen beräknas vara klar den 30 juni 2008.Det finns både fördelar och nackdelar med ett samband som får kvalitativa effekter påårsredovisningar.Uppsatsen avser att besvara hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning kommeratt påverka kvaliteten i årsredovisningar.Uppsatsen har arbetats fram genom ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har samlat inteoretiskt material genom litteratur, tidigare utredningar samt artiklar. Det empiriskamaterialet har genomförts med en kvalitativ ansats som har bestått av intervjuer med kunnigarespondenter inom vårt valda ämnesområde.Våra slutsatser är att kvaliteten påverkas olika beroende på om det är stora eller små företag.En frikoppling skulle medföra positiva effekter på kvaliteten hos stora företag då det är viktigtmed en pålitlig redovisning, som inte är vinklad, för att tillgodose de olika intressenterna somhar ett behov av få en korrekt bild av företaget. För de små företagen är en frikopplingfortfarande att föredra med hänsyn till den administrativa bördan vid separata bokslut. / Uppsatsnivå: C

<p>Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebär en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m räkenskapsåret 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger även medlemsstaterna möjligheten att tillåta eller kräva en tillämpning av IAS även i juridisk person, d v s i årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att påverkas om tillämpningen av förordningen begränsas till koncernnivå. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation där den även görs tillämplig i juridisk person, och därmed också direkt påverkar beskattningsunderlaget. För att konkretisera effekterna av en tillämpning av IAS i juridisk person undersöks slutligen ett område där svenska och internationella normer idag skiljer sig åt; utgifter för forskning och utveckling.</p>

<p>Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde. Syftet är också att utreda om det finns någon skatterättslig skillnad om förskingring eller stöld har skett av kontanta medel eller annan egendom. I uppsatsen tas dock ingen hänsyn till försäkring som eventuellt kan utfalla. Inte heller tas hänsyn till skadestånd som den anställde kan tvingas betala till företaget. Eftersom lagstiftning saknas och rättspraxis inte är entydig är rättsläget osäkert. Rättspraxis förefaller dock luta mer åt att medge avdrag för företagets förlust medan den brottsliga intäkten inte är beskattningsbar.Det torde därför finnas en risk för skatteplanering.</p>

<p>Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna. Vidare förs i den senare delen av uppsatsen en diskussion huruvida dessa nya regler korresponderar med vissa målsättningar som ställts upp, exempelvis förutsebarhet, tydlighet, likhet och neutralitet. Dessa målsättningar är något som normalt eftersträvas i skatterättsligt lagstiftningsarbete.</p>

<p>Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. </p><p>Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv.</p><p>Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.</p>

<p>The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.</p><p>The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.</p><p>A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions.</p><p>A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.</p>