För att veta vilka inkomster en person ska beskattas för i Sverige måste det fastställas huruvida personen är begränsat eller obegränsat skattskyldig i landet. Om en person är obegränsat skattskyldig ska denna beskattas för alla sina inkomster i Sverige, medan en begränsat skattskyldig ska beskattas endast för ett fåtal specifika inkomster. En omständighet som gör att en person är att anse som obegränsat skattskyldig är om den har väsentlig anknytning till Sverige. Det är just detta begrepp, väsentlig anknytning till Sverige, som är aktuellt för denna uppsats. Då konsekvenserna av att vara begränsat respektive obegränsat skattskyldig skiljer sig åt så pass mycket är det viktigt med en förståelse för hur bedömningen rörande detta görs. Därmed har denna uppsats till syfte att öka förståelsen för det skatterättsliga begreppet väsentlig anknytning genom en presentation av de faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger. Dessutom görs en djupare analys gällande två av dessa, nämligen familj och bostad inrättad för åretruntbruk. Under uppsatsen har sammanställts vissa juridiska fakta. Dessa har sedan använts vid en diskussion kring vissa faktorer inom begreppet väsentlig anknytning för att därigenom försöka fastställa gällande rätt på det angivna området. Därav har uppsatsen författats med hjälp av den rättsdogmatiska metoden med sitt syfte att fastställa gällande rätt med hjälp av rättskälleläran. Innebörden av de olika faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger har tagits fram. Genom den djupare analys som har gjorts rörande familj och bostad inrättad för åretruntbruk har viktiga konstateranden uppmärksammats som ökat vår förståelse för bedömningen rörande dem. Bland annat har rörande bostad kunnat konstateras att det viktiga i bedömningen har varit hur bostaden har använts medan det varit av underordnad betydelse huruvida den faktiskt varit inrättad för åretruntbruk. Rörande familj har bland annat kunnat konstateras att möjligheten till att väsentlig anknytning föreligger är större om en person har en make bosatt i Sverige än om denne har ett barn bosatt i Sverige.

No description available.

Background and problem: Skatteverket is a government authority where accounting is an essential part of providing a legitimate system and accounting is the starting point for taxation. Digitization has increased rapidly and is one of the most important development force in the society. Because of the importance of the digitalization is the question now how it’s going to affect other authorities and companies. Is digitalization replacing some of the tasks that the human does today? Is the digital development only useful or are there parts that are not as good? This development has led to major changes within Skatteverket, as well as the development of digitization on accounting and that’s why this is interesting to examine. Research question: How has Skatteverkets employees been influenced by the development of digitization? And which pros and cons can the employees see within digitization and accounting? Purpose: The purpose of this study is to see how Skatteverkets employees have been influenced by the development of digitization, and also to see how their work has been influenced at the accounting. The study should also include the pros and cons of digitization. Method: This empirical study consists of semistructured interviews and email interviews with six respondents working at Skatteverket’s headquarters in Solna. What has been discussed with the respondents is how the accounting look today, how digitization has affected them and their future plans for digitization within their industry. Conclusion: The conclusion of this study is that both Skatteverket and accounting has been affected by the development of digitization. Digitization has contributed with both advantages and disadvantage, you can now report in a more correct way. In the study, it has noted that the digitization is increasing all the time, it is difficult to predict the evolution of digitization. The biggest change for Skatteverket is that you have gone from manual reporting to mechanical report.

Denna uppsats undersöker fastighetsskattens kraft som omfördelande verktyg. Den statliga fastighetsskatten avskaffades i Sverige år 2007 och ersattes med den kommunala fastighetsavgift vi har i landet idag. Att den statliga fastighetsskatten avskaffades är dock något vi ställer oss frågande till, då den enligt ekonomisk teori kan vara ett verktyg för att omfördela inkomst och förmögenhet. Sverige, ett land som länge varit känt för att vara jämlikt, har under senare tid, och så än idag, upplevt en förändring med ökade skillnader mellan olika inkomst- och förmögenhetsgrupper. Vi har använt data tillhandahållen av Statistiska Centralbyrån över sammanräknad förvärvsinkomst och förmögenhetsstruktur för individer i decilgrupper indelade efter sammanräknad förvärvsinkomst. Vi beräknar olika kvoter som mått över ojämlikheten i förmögenhetsfördelningen och utför vidare simuleringar där vi testar olika kompositioner av inkomstskatt och fastighetsskatt för att undersöka hur kvoterna förändras. I korta drag visar vår analys att en skattereform där den kommunala inkomstskatten reduceras, samtidigt som en statlig fastighetsskatt introduceras, skulle ha en god omfördelande effekt på förmögenhetsfördelningen i Sverige. Våra alternativa skattesystem illustrerar styrkan i fastighetsskatten som ett omfördelningsinstrument. / This thesis examines the power of the property tax as a tool for redistribution. The property tax was abolished in Sweden in 2007 and was replaced with a municipal property tax. In this essay, we critically assess the abolition of the property tax in Sweden through the lens of economic theory. Sweden is a country that has long been known to be quite equal, but is experiencing increasing differences between income and wealth groups. We use data provided by Statistics Sweden on total earned income and wealth, and divide individuals into decile groups according to their total earned income. We calculate different ratios as measures of inequalities in the wealth distribution and perform simulations where we test different compositions of income tax and property tax to investigate how these ratios change. Our analysis shows that a tax reform in which the municipal income tax is reduced, while introducing a municipal property tax, can have beneficial redistributional effects on the wealth distribution in Sweden. Our alternative tax systems illustrate the strength of the property tax as a redistribution tool.

På senare år har det diskuterats mer och mer huruvida bestämmelsen om fast driftställe i 2 kap. 29 § IL behöver utvidgas för att även kunna vara tillämpbar på digitala tjänster. I nuläget krävs det en sorts fysisk närvaro i landet för att ett fast driftställe skall uppstå vilket gör att t.ex. försäljning av varor över internet till ett land inte blir beskattat i det land som köparen befinner sig i. I och med den ökade framfarten av den digitala ekonomin har både EU-kommissionen och OECD tagit fram varsitt förslag, som har en del gemensamma drag, med bestämmelser om hur beskattningen av digitala tjänster skall ske. Med anledning av en ökad digitalisering uppstår det också nya sätt att generera intäkter, speciellt vad gäller det värde som användarna skapar vid användandet av digitala tjänster. Som ett resultat av detta har EU-kommissionen ansett att det föreligger en obalans mellan vart värdet är skapat och vart skatterna betalas. Till att börja med syftar förslaget till att förändra bolagsbeskattningen för företag inom EU. Detta innebär att de vinster som uppstår i ett medlemsland där företaget har en betydande digital närvaro i också skall beskattas i det landet. Vidare syftar förslaget till att klargöra uppdelningen av beskattningen av de vinster som genereras genom en digital verksamhet. Den 29-30:e januari 2020 antog de 137 länderna som är en del av BEPS-projektet det förslag som OECD tagit fram om hur beskattningen av digitala tjänster skall regleras på ett internationellt plan. Förslaget utgår ifrån två pelare där den första riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster till privatpersoner eller företag utan något fast driftställe i det land som konsumenten är hemmahörande i och det andra innebär att en slags minimibeskattning skall tas ut på vissa koncerner. Vad gäller OECD:s förslag om beskattning av digitala tjänster kommer det troligtvis att bli förverkligat och införlivas i modellavtalet under 2021. Vid ett införande av förslaget kommer det att ske en förändring av de nuvarande nationella bestämmelserna om fast driftställe samt den reglering som återfinns i artikel 5 i OECD:s modellavtal så att även en betydande digital närvaro kan omfattas av begreppet.

No description available.

No description available.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:</p><ul><li>Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?</li><li>Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?</li><li>Vilket stöd finns för utredningens förslag? </li></ul><p>Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt.</p> / <p>Our purpose with this paper is to find out:<strong><em></em></strong></p><ul><li>What advantages and disadvantages does the proposal have, according to the bodies to which the proposal has been referred for consultation?</li><li>Are there any special areas where the opinions are alike or part from each other?</li><li>What is the support for the proposal?</li></ul><p>The reason for choosing this specific subject is that the connection between accounting and taxation is a complicated area, with many interconnections in different ways.</p>

<p>I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.</p><p>Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.</p><p>Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.</p><p>Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.</p><p>EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.</p><p>Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget.</p>

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag? Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande? Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt. / Our purpose with this paper is to find out: What advantages and disadvantages does the proposal have, according to the bodies to which the proposal has been referred for consultation? Are there any special areas where the opinions are alike or part from each other? What is the support for the proposal? The reason for choosing this specific subject is that the connection between accounting and taxation is a complicated area, with many interconnections in different ways.