Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna. Vidare förs i den senare delen av uppsatsen en diskussion huruvida dessa nya regler korresponderar med vissa målsättningar som ställts upp, exempelvis förutsebarhet, tydlighet, likhet och neutralitet. Dessa målsättningar är något som normalt eftersträvas i skatterättsligt lagstiftningsarbete.

Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebär en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m räkenskapsåret 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger även medlemsstaterna möjligheten att tillåta eller kräva en tillämpning av IAS även i juridisk person, d v s i årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att påverkas om tillämpningen av förordningen begränsas till koncernnivå. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation där den även görs tillämplig i juridisk person, och därmed också direkt påverkar beskattningsunderlaget. För att konkretisera effekterna av en tillämpning av IAS i juridisk person undersöks slutligen ett område där svenska och internationella normer idag skiljer sig åt; utgifter för forskning och utveckling.

Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde. Syftet är också att utreda om det finns någon skatterättslig skillnad om förskingring eller stöld har skett av kontanta medel eller annan egendom. I uppsatsen tas dock ingen hänsyn till försäkring som eventuellt kan utfalla. Inte heller tas hänsyn till skadestånd som den anställde kan tvingas betala till företaget. Eftersom lagstiftning saknas och rättspraxis inte är entydig är rättsläget osäkert. Rättspraxis förefaller dock luta mer åt att medge avdrag för företagets förlust medan den brottsliga intäkten inte är beskattningsbar.Det torde därför finnas en risk för skatteplanering.

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated. The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public. / Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer. I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning. Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled. The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work. A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions. A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.

Sammanfattning Europeiska gemenskapens domstol (EGD) har än en gång klarlagt att det inte är förenligt med EG-rätten att inte medge avdrag för premier, eller beskatta en överföring av försäkringens värde, till en utländsk pensionsförsäkring om den uppfyller de inhemska kraven för pensionsförsäkring. Med hänsyn till att Sveriges nuvarande regler innehåller ett liknande etableringskrav har regeringen kommit med ett förslag på hur skattereglerna för pensionsförsäkring bör ändras för att inte komma i konflikt med EG-rätten. Förslaget innebär att etableringskravet kommer utökas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för att kunna säkerställa sambandet i skattesystemet föreslås bl.a. att ett nytt kvalitativt villkor införs, som måste vara uppfyllt för att en försäkring ska anses vara en pensionsförsäkring. Villkoret innebär att försäkringsbolag i sina avtalsvillkor måste införa ett villkor om att försäkringsgivaren tar på sig att lämna kontrolluppgifter samt att utländska försäkringsbolag även skriftligen gentemot Skatteverket måste åta sig att lämna kontrolluppgift. Vidare föreslås att skattskyldigheten för avkastningsskatt på en utländsk pensionsförsäkring ska ligga på försäkringstagaren medan skattskyldigheten på en svensk pensionsförsäkring ligger på försäkringsbolaget. De nya reglerna kommer att innebära en viss negativ särbehandling av utländska pensionsförsäkringar, dels p.g.a. att den administrativa bördan blir större för utländska försäkringsbolag då de även skriftligen måste åta sig kontrolluppgiftsskyldigheten, dels p.g.a. att skattskyldigheten för avkastningsskatt för utländska pensionsförsäkringar kommer att ligga på försäkringstagaren, vilket innebär att den enskilde får ökade kostnader vid tecknande av en utländsk pensionsförsäkring. Jag anser att det är tveksamt om dessa skillnader kan anses förenliga med EG-rätten då den negativa särbehandlingen är större i förhållande till vad som ges. Ett annat problem som uppkommer med att kontrolluppgiftsskyldigheten tas in som ett villkor i försäkringsavtalet är att det kommer anses som en villkorsändring om kontrolluppgift inte lämnas, vilket kan leda till att avdrag för premier till pensionsförsäkringen inte medges och till avskattning som yttersta sanktion. Vidare kommer de nya skattereglerna innebära stora administrativa problem främst för Skatteverket vid hantering av de nya kontrolluppgifterna samt vid tillämpningen av reglerna vid fastställande av beskattning på pensioner. Med anledning av att det fortfarande är oklart hur de nya skattereglerna kommer att fungera i praktiken och då det i nuläget inte går att avgöra om de nya skattereglerna kan anses förenliga med EG-rätten, anser jag att de svenska skattereglerna för pensionsförsäkring i förhållande till EG-rätten fortfarande är ett osäkert rättsområde.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv. Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.

Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv. Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och revisorer. Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna. Huvudprincipen i artikel 9.1 i sjätte direktivet är baserad på ursprungs-landsprincipen, men i artikel 9.2 finns ett flertal undantag från huvudregeln, där tjänsten istället anses tillhandahållen där den konsumeras. Att destinationslandsprincipen tillämpas kan innebära att tjänsten exempelvis anses tillhandahållen där kunden är etablerad eller där tjänsten fysiskt utförs. Avgörande för vilken regel kunskapstjänsten omfattas av är hur den klassificeras. I uppsatsen framkommer att det föreligger tolknings- och gränsdragningsproblem, emellan de olika reglerna i artikel 9 i sjätte direktivet, samt att medlemsstaterna inte tolkar direktivet enhetligt. En oenhetlig tolkning kan leda till att en kunskapstjänst, vid handel mellan två medlemsstater, blir dubbelbeskattad eller icke-beskattad. En oenhetlig tolkning av begreppen fast driftställe och skattskyldig i artikel 9 kan också få samma konsekvenser, eftersom tolkningen av begreppen kan vara avgörande för platsen för tillhandahål-landet. När det gäller handel mellan ett EU-land och tredje land kan också icke-beskattning och dubbelbeskattning uppkomma. I ett sådant fall är orsaken dock inte en oenhetlig tolkning av sjätte direktivet. Om dubbel- eller icke-beskattning uppkommer är istället beroende av om det tredje landet mervärdesbeskattar tjänsten eller inte. Om ursprungslandsprincipen eller destinationslandsprincipen används för att avgöra platsen för tillhandahållandet i artikel 9 påverkar dock om en situation av dubbel- eller icke-beskattning kan uppkomma. Om en tjänst dubbelbeskattas eller icke-beskattas resulterar detta i snedvridning av konkurrensen, eftersom liknande tjänster beskattas olika. En snedvridning av konkurrensen kan också uppkomma genom att tjänsten beskattas med olika skattesatser. Om ursprungsprin-cipen tillämpas beläggs tjänsten med den skattesats, som finns där leverantören är etablerad. Skattesatserna inom EU inte är harmoniserade, vilket kan resultera i att samma typ av tjänst beläggs med olika skattesatser, beroende av var leverantören är etablerad. Om istället destinationslandsprincipen tillämpas, beläggs tjänsten med den skattesats som finns där kunden är etablerad. Det innebär att tjänsten påförs samma skattesats, oavsett i vilket land leverantören är etablerad. Vid valet av princip måste dock även hänsyn tas till andra kriterier, såsom vilken administration principen kräver och hur enkel den är att tillämpa. Kommissionen har lagt fram två lagförslagsändringar rörande platsen för tillhandahållandet av tjänster, som syftar till att bättre anpassa reglerna till dagens handel. Det utgör därför ett andra delsyfte att analysera vilken påverkan dessa har, i jämförelse med de nuvarande reglerna, på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster. Om reglerna införs kommer de i princip inte att förändra platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster till icke-skattskyldiga. Vid tillhandahållanden till skattskyldiga kommer dock de nya reglerna ha en påverkan på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller. Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen. Direktivet föreskriver att en kontinuitetsprincip ska tillämpas, vilket innebär att det köpande företaget övertar överlåtarens anskaffningsvärde och vinsten beskattas först vid en slutlig avyttring. Det är bara fysiska personer och dödsbon som omfattas av den framskjutna beskattningen enligt IL 48a:2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och bestå av andelar i det köpande företaget, dock får pengar lämnas till en viss del. Uppsatsen utreder närmare vad ”till en del” innebär och går även in på IL 48a:9 avseende beskattningen av kontantbeloppet. Min åsikt är att paragrafen är otydlig eftersom det inte framgår att omkostnadsbeloppet inte får dras av. Enligt IL 48a:5 ska säljaren av andelarna vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att omfattas av den framskjutna beskattningen och IL 48a:11 föreskriver att beloppet måste tas upp till beskattning då säljaren inte längre uppfyller detta villkor. Skatteverket anser att regeln utgör en exitskatt och att den därför inte ska tillämpas vid utflyttning till annat EU/EES-land. Jag går närmare in på problematiken i uppsatsen och kommer fram till att paragrafen antingen bör skrivas om eller så bör den svenska domstolen begära ett förhandsavgörande från EGD. Om de ursprungliga andelarna är kvalificerade kommer de mottagna andelarna att bli så kallat särskilt kvalificerade. Utredningen avseende dessa särskilt kvalificerade andelar är en viktig del av uppsatsen eftersom regelverket är ganska svårgenomträngligt. Reglerna återfinns i IL 57:7, 7a och 7b och det speciella med dessa andelar är att de inte kan ”avkvalificeras” på samma sätt som ”vanligt” kvalificerade andelar. Systemet kan leda till problem för småföretagare då beräkningsreglerna är krångliga och kräver ganska mycket kunskap. Slutligen kan konstateras att reglerna är i ständig förändring och att det återstår att se vad som händer härnäst. Lagstiftningen kan sägas vara så komplicerad att en fåmansföretagare inte utan svårighet kan ta sig igenom regelverket och förstå konsekvenserna av de olika rättsreglerna. / The purpose of this master's thesis is to investigate the postponed tax for individuals at exchange of shares according to IL, inkomstskattelagen (1999:1229) chapter 48a. The design of the law will be analyzed and some uncertainties will be elucidated. The postponed tax from a small corporation's perspective will also be discussed in order to find out whether the rules are sufficiently clear and understandable. The area which this master's thesis deals with is very complex with rules that are constantly changing, so it feels particularly important to try to identify what it is that really applies. The legislation relating to restructuring in the business life is based on EC's Merger Directive which aims to facilitate restructuring by regulating that no tax should be paid at that time. Sweden, along with several other countries, has chosen to apply the directive also on purely domestic transactions, such as the postponed tax for individuals. The directive provides for the principle of continuity, which means that the buyer takes over the transferor's acquisition value and the profit is taxed at the final realization. Individuals and decedent estates are the only ones who are covered by the postponed taxing according to IL 48a:2. The compensation must be a market price and consist of shares in the buyer but money can also be given to a certain extent. This master's thesis examines what "to a certain extent" actually means and looks closer at IL 48a:9 regarding the taxation of the cash amount. My view here is that the rule is very unclear due to the fact that it does not show that the acquisition value may not be deducted. According to IL 48a:5, the seller of the shares must be unlimited tributary in Sweden for the benefit of postponed taxation and IL 48a:11 provides that if the seller no longer meets this criteria the amount must be raised to taxation. The Swedish tax authority finds that this is an exit tax and should therefore not be applied when moving to another country within the European Union. I look closer upon this problem and my conclusion is that the paragraph either should be rewritten or the Swedish court should request a preliminary ruling from ECJ. If the original shares are qualified the received shares will be so-called especially qualified. The investigation in respect of these especially qualified shares is an important part of this master's thesis because the regulatory framework can be difficult to understand. The rules are found in inkomstskattelagen chapter 57 article 7, 7a and 7b. The special nature of these shares is that they can not cease to be qualified in the same way as "ordinary" qualified shares. The system can lead to problems for small businesses because the rules are complicated and require quite a lot of knowledge. Finally, I note that the rules are constantly changing and that it remains to be seen what happens next. The legislation can be said to be so complicated that the entrepreneurs will have difficulties to get through the regulatory framework and understand the consequences of the different legal rules.

Titel: En studie av enskild firma, handelsbolag och aktiebolag - Vilka fördelar och nackdelar finns inom respektive företagsform? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Camilla Köhler och Petra Alperud Wennemyr Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013-februari   Syfte: Syftet är att utreda skillnaderna mellan enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag och dess fördelar och nackdelar. Genom den empiriska forskningen presenteras för- och nackdelar med respektive företagsform, sett ur företagarens perspektiv utifrån beskattning, finansiering, risker, bransch och storlek.      Metod: I denna uppsats har en deduktiv ansats använts. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har utnyttjats. Teori har insamlats via litteratur, elektroniska dokument och vetenskapliga artiklar. Intervjuerna har genomförts via besöksintervju och telefonintervju, där två organisationer intervjuades. Enkäter har skickats via mail efter telefonkontakt eller personlig kontakt med de olika företagen. Tio företag av varje företagsform fick besvara enkäterna. Empirin har sedan jämförts med teorin i en analys.   Resultat & slutsats: Det är svårt att fastställa för- och nackdelar inom respektive företagsform då en fördel för en person kan vara en nackdel för någon annan. Resultatet av enkätundersökningen visar på att de som idag har aktiebolag är nöjdast med företagsformen, främst på grund av den begränsade ägarrisken. Den främsta fördelen i enskild firma är enkelheten i företagsformen och att det inte krävs något startkapital. Fördelen med handelsbolag anses vara att det inte krävs startkapital samt att det är enklare och kräver mindre administration jämfört med ett aktiebolag. Nackdelarna som framkommer inom enskild firma och handelsbolag är bland annat att förmåner inte kan utnyttjas, vinsten inte kan sparas i bolaget och utdelning inte kan ske. De största nackdelarna med aktiebolag är att det är krångligt att starta och lägga ned. Inom mindre verksamheter ses enskild firma som en fördel medan det i större företag med anställda och stor omsättning är mer fördelaktigt med ett aktiebolag.   Förslag till fortsatt forskning: En intressant fråga är varför så många företag går i konkurs inom fem år och hur de ska göra för att överleva. Ett andra förslag är varför så få företag söker bidrag och vad detta beror på.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen presenterar vilka fördelar och nackdelar som finns inom de tre vanligaste företagsformerna. Uppsatsen skrevs för att vara behjälplig för en person som vill starta företag. Studien ger kunskap om vad som krävs vid uppstart av de olika företagsformerna och hur företagaren ska tänka när företagsform ska väljas.   Nyckelord: Enskild firma, handelsbolag, aktiebolag, beskattning, finansiering, risker. / Title: A study of sole proprietorships, partnerships and limited companies  -What advantages and disadvantages are there in each type of enterprise ?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Camilla Köhler and Petra Alperud Wennemyr Supervisor: Markku Penttinen Date: 2013 – February   Aim: The aim is to investigate the differences between sole proprietorship, partnership and limited companies and its advantages and disadvantages. The empirical research presents the advantage and disadvantage with the respective enterprise form, from a perspective of an entrepreneur basis of taxation, finance, risk, industry and size.   Method: This study is built on a deductive approach. A combination of qualitative and quantitative method has been used. Theory has been collected through literature, electronic documents and scientific articles. The interviews were conducted through visit and telephone interview, where two organizations were interviewed. Questionnaires have been sent after telephone contact or personal contact with the different enterprises. Ten of each group of enterprises were asked to answer questionnaires. The empirical data where then compared with the theory in an analysis.   Result & Conclusions: It is hard to determine advantage and disadvantage of each enterprise form when an advantage for one person can be a disadvantage for someone else. The results of the questionnaire survey shows that those who currently have limited companies are most satisfied with the enterprise form, primarily because of the limited ownership risk. The main advantage of the sole proprietorship is the simplicity of the corporate form and that it does not require any initial capital. The advantage of a partnership is considered that there is no initial capital needed and that it is simpler and requires less administration compared with a limited company. The disadvantages that emerge within the sole proprietorship and partnership are that benefits cannot be used, the gain cannot be saved in the company and the dividend cannot be done. The main disadvantages of limited companies is that it is complicated to start up and close down. In smaller businesses private firm is seen as an advantage while in larger companies with employees and high turnover it is more beneficial with a limited company.   Suggestions for future research: An interesting question is why so many businesses go bankrupt within five years, and how they should act to survive. A second suggestion is why so few companies are seeking grants and what causes this.   Contribution of the thesis: The thesis presents which advantages and disadvantages of the three most common forms of enterprise . The thesis has been written to be an instrument for a person who would like to start up an enterprise. The study gives understanding about the upstart in several type of enterprises and how the entrepreneur should think when the enterprise form should be selected .   Key words: Sole proprietorships, partnerships, limited companies, taxation, financing, financial risks.