<p>Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar.</p><p>Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.</p>

The swedish rule concerning the treatment of employee stock-options have changed and the new wording of the rule will be applicable for the first time in 2010. The previous wording of the rule stated that the employee shall be taxed for the stock-option when moving abroad, even if the option is not exercised. The Swedish Skatteverket and Regeringsrätten have found that this rule is in conflict with the free movement of persons within the European Union. The new wording of the rule states that the employee shall be taxed when the option is excercised, no matter where the employee is situated. A state`s right of taxation of a stock-option determines wheter and to what extent the employee stock-otion derives from that state.

Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar. Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ett fåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare. Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessa regler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studie bygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen från åren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gäller avyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett till har jag valt att använda mig av tre fiktiva företag. Studien visar att skattetrycket vid avyttring av andelar har minskat samt att det tillkommit nya regler vilka bland annat lett till en förenkling vid beräkningarna av skatten. Dock anses inte reglerna som fulländade varför nya regler kommer att formas i framtiden. / In the Swedish Register of Companies there are a large part of companies that are close companies. A close company is a company with just one or a few owners. These companies are affected by special law rules, the 3:12-rules. These rules are based on the wish to create neutrality within the Swedish tax system. This study is designed to compare the changes that has been in the 3:12-rules between the years 2005-2008 when it comes to a sale of shares. In my study I describe some of the effects of changes that recently been made in the rules, by comparing examples between three different companies. The study shows that the taxes decreased when a sale has been done. It also shows that the rules have gone through some changes that have led to a simplifying when we are going to calculate the taxes. But the rules are not complete why new rules are going to be presented in the future.

Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige. Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde. Då en riskkapitalfond idag etableras som ett kommanditbolag är det enligt gällande rätt fondens utländska juridiska delägare som är skyldiga att betala skatt för riskkapitalfondens inkomster. Så som begränsat skattskyldiga beskattas de utländska juridiska personerna enbart för vissa i lagtexten explicit angivna inkomstkällor i Sverige, där fast driftställe för näringsverksamhet utgör den enda inkomstkällan av relevans för uppsatsens behandling. Rekvisiten näringsverksamhet och fast driftställe är därför föremål för en i uppsatsen djupgående analys. Riskkapitalfonden anses bedriva en näringsverksamhet genom att utgöra en självständig och vinstmaximerande förvärvsverksamhet som bedrivs varaktigt, kontinuerligt och i en viss omfattning. Vidare utgör riskkapitalfonden även ett fast driftställe, då fonden frambringar investeringsförfarandets samtliga inkomster genom att stadigvarande och uteslutande bedriva sin affärsverksamhet från Sverige. Innehavet i en svensk riskkapitalfond medför således att ett fast driftställe för näringsverksamhet uppstår för fondens utländska juridiska delägare, vilka därmed beskattas för fondens samtliga inkomster i Sverige. Vid en direktinvestering investerar de utländska juridiska personerna istället direkt i de svenska onoterade aktiebolagen genom att kontakta en svensk bank som köper och säljer aktierna enligt uppdrag. Genom det upprättade avtalsförhållandet med den svenska banken uppstår även i samband med en direktinvestering, ett fast driftställe för näringsverksamhet i Sverige. Skattskyldigheten undanröjs dock då innehavet vid en direktinvestering, tillskillnad från en riskkapitalinvestering, i regel faller inom tillämpningsområdet för de skatterättsliga undantagsreglerna avseende näringsbetingade andelar. Idag uppstår således en tydlig skillnad i beskattningen, ur ytterst jämförbara skatterättsliga förutsättningar, för en riskkapitalinvestering och en direktinvestering. För att ställa Sveriges beskattningsregler i relation till neutralitetsprincipen krävs vidare att de två handlingsalternativen är ekonomiskt jämförbara. Genom beaktande av rent ekonomiska faktorer, består de båda handlingsalternativen av en utländsk juridisk person, som med hjälp av en mellanhand vidtar investeringar i svenska onoterade aktiebolag utan att vara fysiskt närvarande i Sverige. Då den utländska juridiska personen vidare, genom sin renodlade kapitalplacering har ett huvudsakligt syfte som består i att maximera avkastningen vid båda handlingsalternativen, förefaller den ekonomiska jämförbarheten vara mycket tydlig. Den ekonomiska jämförbarheten i kombination med skillnaden i det skattemässiga utfallet för de två handlingsalternativen, utgör själva kärnan till att de svenska beskattningsreglerna avseende riskkapitalinvesteringar får anses strida mot neutralitetsprincipen. Vidare påvisar den rättsliga grunden till gällande rätt, att det inte är särskilt komplicerat att införa rättvisa och neutrala rättsregler på området. Ett avgörande från Regeringsrätten som bestämmer att riskkapitalfonden ej utgör ett fast driftställe för näringsverksamhet, eller att inkludera kommanditbolag i regelverket för näringsbetingade andelar, skulle nämligen påtagligt reducera den i uppsatsen identifierade bristande neutraliteten.       En analys av Proposition 2009/10:36 påvisar potentiellt omfattande framtida förändringar för uppsatsens behandlade skatterättsliga område. Genom att infoga kommanditbolag i regelverket avseende näringsbetingade andelar kommer, om lagförslaget accepteras, såväl utdelningar som kapitalvinster vara helt befriade från skatt för riskkapitalfonden och dess utländska juridiska delägare. Utländska juridiska personer med intresse för svenska onoterade aktiebolag, kommer vid en lagändring således att vidta investeringsbeslut baserade på rent ekonomiska faktorer, där den slutliga avkastningen och valet av handlingsalternativ i framtiden inte kommer att göras beroende av det svenska skatterättsliga regelverkets utformning.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut. De frågor som föranleder min framställning lyder huruvida FATCA är förenlig med folkrättsliga regler för extraterritoriell jurisdiktion samt om FATCA strider mot den rådande banksekretessen i Sverige. FATCA:s extraterritoriella tillämpning innebär att svenska finansiella institut ställs inför en utmaning när de ska efterleva FATCA på ett korrekt vis utan att samtidigt bryta mot svenska regler om banksekretess. Det resultat jag kommit fram till är att FATCA strider mot flera folkrättsliga principer, däribland territorialitetsprincipen, den personella suveräniteten och politisk suveränitet. Vidare strider FATCA även mot den svenska banksekretessen eftersom ett svenskt finansiellt institut inte kan upprätthålla en betryggande sekretess gentemot sina kunder om de väljer att sluta ett avtal om informationsutlämnande med IRS. Finansiella institut i Sverige får inte lämna ut inhämtade uppgifter till en myndighet i utlandet. Ett informationsutlämnande ska ske genom en svensk myndighet eftersom avvikelser från sekretessbestämmelsen endast bör göras i fall som kan godtas av den svenska rättsordningen. Den svenska finansbranschen väntar på att den svenska regeringen ska ingå ett bilateralt avtal med USA som tillåter finansiella institut att rapportera information, som bestämmelserna enligt FATCA kräver, direkt till Skatteverket. Målsättningen med ett sådant avtal är att förenkla implementeringen av FATCA och undvika lokala legala problem. Avtalet tillåter Sverige att använda ett lokalt angreppsätt för regelefterlevnad och sänker kostnader som kommer att uppstå när FATCA nu ska tillämpas av finansinstitut i Sverige och över hela världen.

No description available.

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag. Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap. 1–2 §§ BL som hänvisar till 2 kap. 8 § BL. En fördelning enligt 2 kap. 8 § BL tar således ej hänsyn till bolagsmännens insatser inom ramen för joint venture-samarbetet. Redan i bolagslagens förarbeten återfinns resonemang gällande om det inte vore lämpligare att använda sig av en fördelning efter bolagsmännens respektive insatser, något som diskuterats i doktrin och som behandlats i rättspraxis gällande obehörig fördelning inom handelsbolag och kommanditbolag. I rättspraxis har domstolarna valt att frångå regleringen i 2 kap. 8 § BL om resultatfördelning till förmån för andra fördelningsgrunder såsom efter insats respektive skälighet. Med an-ledning av yttranden i bolagslagens förarbeten, rättspraxis gällande såväl enkla bolag, som handelsbolag och kommanditbolag samt yttranden i doktrin har vi i denna uppsats gjort försök att analysera och besvara huruvida den nuvarande lagregleringen ger förutsebarhet eller om annan fördelningsgrund vore önskvärd och hur den i så fall bör utformas. Vår slutsats är att en fördelningsgrund efter insats vore önskvärd ur rättvisesynpunkt. Vidare anser vi att en resultatfördelning efter insats bättre skulle sammanfoga den civilrättsliga resultatfördelningen med skatterättens och redovisningsrättens regler. I vår analys har vi kommit fram till att förutsebarheten i nuvarande lagstiftning är låg. Med anledning av det nyss sagda efterfrågar vi en utredning huruvida resultatfördelning bör ske enligt befintlig lagstiftning eller efter insats.

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring. Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna. Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling. Vid en sådan omställning skulle det ske mycket förändringar och uppstå mycket osäkerheter. Undersökningen har även visat att dessa problem efter några år skulle försvinna och att fördelarna kan komma att väga mer än nackdelarna. Det är möjligt att en frikoppling kan komma att bli aktuell i framtiden, och mycket utrymme har lämnats för ytterligare forskning samt diskussioner för ändringar av den Svenska redovisningstraditionen. / Since a long time back there has been much discussions and debates raised about the strong relationship between accounting and taxation and there are questions about the relationship and if it should remain in Sweden. There are a lot of advantages with a decoupling, but also disadvantages that can put the Swedish accounting tradition in a change. The purpose of this paper is to present the different changes in the Swedish accounting tradition might be exposed to in relation to a decoupling and also list the different advantages and disadvantages with the link according to auditors and the Swedish Tax Agency. An empirical study with three knowledgeable respondents has been performed to fulfill the purpose. The meaning of this study is to find out how the decoupling might change the practice of the selected respondents. The study has shown that there are very distinct opinions and discussions on the proposal for a decoupling. It has been shown that there would be more disadvantages than advantages for both auditors and the Swedish taxation agency at the beginning of the decoupling. At such a transposition, there would be a lot of changes and uncertainties. The study has also shown that these problems would disappear after a few years and the advantages might weigh more than the disadvantages. It is possible that the decoupling may happen in the future, and much space is left for further research and discussion about the changes of the Swedish accounting tradition.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet. Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget. I den senare praxisen diskuteras även huruvida delägarna genom olika bolagskonstruktioner kan tillgodogöra sig kapital som hänför sig till den ursprungliga verksamheten. Den praxis som finns på området och den rättsutveckling som skett får anses stämma överens med det syfte som finns till regleringen. Detta främst då det annars skulle vara möjligt att genom olika omstruktureringar och överlåtelser skulle vara möjligt att kringgå de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. I de fall då det mellan det verksamhetsdrivande bolaget och delägarna finns ett holdingbolag som endast äger aktierna i det verksamhetsdrivande bolaget anses dock inte samma eller likartad verksamhet föreligga vilket innebär att delägarna utan de särskilda begränsningarna kan ta utdelning från bolaget. För att syftet ska efterlevas bör även en situation likt denna omfattas av rekvisitet samma eller likartad verksamhet. Det kan därför vara önskvärt att lagstiftaren för en diskussion kring relevant praxis och den rättsutveckling som skett på området.