<p>Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.</p><p>Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde. Då en riskkapitalfond idag etableras som ett kommanditbolag är det enligt gällande rätt fondens utländska juridiska delägare som är skyldiga att betala skatt för riskkapitalfondens inkomster. Så som begränsat skattskyldiga beskattas de utländska juridiska personerna enbart för vissa i lagtexten explicit angivna inkomstkällor i Sverige, där fast driftställe för näringsverksamhet utgör den enda inkomstkällan av relevans för uppsatsens behandling. Rekvisiten näringsverksamhet och fast driftställe är därför föremål för en i uppsatsen djupgående analys.</p><p>Riskkapitalfonden anses bedriva en näringsverksamhet genom att utgöra en självständig och vinstmaximerande förvärvsverksamhet som bedrivs varaktigt, kontinuerligt och i en viss omfattning. Vidare utgör riskkapitalfonden även ett fast driftställe, då fonden frambringar investeringsförfarandets samtliga inkomster genom att stadigvarande och uteslutande bedriva sin affärsverksamhet från Sverige. Innehavet i en svensk riskkapitalfond medför således att ett fast driftställe för näringsverksamhet uppstår för fondens utländska juridiska delägare, vilka därmed beskattas för fondens samtliga inkomster i Sverige.</p><p>Vid en direktinvestering investerar de utländska juridiska personerna istället direkt i de svenska onoterade aktiebolagen genom att kontakta en svensk bank som köper och säljer aktierna enligt uppdrag. Genom det upprättade avtalsförhållandet med den svenska banken uppstår även i samband med en direktinvestering, ett fast driftställe för näringsverksamhet i Sverige. Skattskyldigheten undanröjs dock då innehavet vid en direktinvestering, tillskillnad från en riskkapitalinvestering, i regel faller inom tillämpningsområdet för de skatterättsliga undantagsreglerna avseende näringsbetingade andelar. Idag uppstår således en tydlig skillnad i beskattningen, ur ytterst jämförbara skatterättsliga förutsättningar, för en riskkapitalinvestering och en direktinvestering. För att ställa Sveriges beskattningsregler i relation till neutralitetsprincipen krävs vidare att de två handlingsalternativen är ekonomiskt jämförbara.</p><p>Genom beaktande av rent ekonomiska faktorer, består de båda handlingsalternativen av en utländsk juridisk person, som med hjälp av en mellanhand vidtar investeringar i svenska onoterade aktiebolag utan att vara fysiskt närvarande i Sverige. Då den utländska juridiska personen vidare, genom sin renodlade kapitalplacering har ett huvudsakligt syfte som består i att maximera avkastningen vid båda handlingsalternativen, förefaller den ekonomiska jämförbarheten vara mycket tydlig.</p><p>Den ekonomiska jämförbarheten i kombination med skillnaden i det skattemässiga utfallet för de två handlingsalternativen, utgör själva kärnan till att de svenska beskattningsreglerna avseende riskkapitalinvesteringar får anses strida mot neutralitetsprincipen. Vidare påvisar den rättsliga grunden till gällande rätt, att det inte är särskilt komplicerat att införa rättvisa och neutrala rättsregler på området. Ett avgörande från Regeringsrätten som bestämmer att riskkapitalfonden ej utgör ett fast driftställe för näringsverksamhet, eller att inkludera kommanditbolag i regelverket för näringsbetingade andelar, skulle nämligen påtagligt reducera den i uppsatsen identifierade bristande neutraliteten.      </p><p>En analys av Proposition 2009/10:36 påvisar potentiellt omfattande framtida förändringar för uppsatsens behandlade skatterättsliga område. Genom att infoga kommanditbolag i regelverket avseende näringsbetingade andelar kommer, om lagförslaget accepteras, såväl utdelningar som kapitalvinster vara helt befriade från skatt för riskkapitalfonden och dess utländska juridiska delägare. Utländska juridiska personer med intresse för svenska onoterade aktiebolag, kommer vid en lagändring således att vidta investeringsbeslut baserade på rent ekonomiska faktorer, där den slutliga avkastningen och valet av handlingsalternativ i framtiden inte kommer att göras beroende av det svenska skatterättsliga regelverkets utformning.</p><p>  </p><p> </p>

<p>The swedish rule concerning the treatment of employee stock-options have changed and the new wording of the rule will be applicable for the first time in 2010. The previous wording of the rule stated that the employee shall be taxed for the stock-option when moving abroad, even if the option is not exercised. The Swedish Skatteverket and Regeringsrätten have found that this rule is in conflict with the free movement of persons within the European Union. The new wording of the rule states that the employee shall be taxed when the option is excercised, no matter where the employee is situated. A state`s right of taxation of a stock-option determines wheter and to what extent the employee stock-otion derives from that state.</p>

Titel: Internprissättning – skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner Problem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor. Vilka regler och lagar styr över den internationella internprissättningen för bolag i intressegemenskap? Samt hur har Svenska domstolar dömt i fall rörande internprissättning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett skatteperspektiv med Sverige som utgångspunkt beskriva vilka lagar och regler som styr den gränsöverskridande internprissättningen, samt att analysera huruvida och i var mån svenska domstolar har tillämpat sig av OECDs riktlinjer för internprissättning i sin bedömning. Metod: En kvalitativ undersökning av litteratur, doktrin samt rättsfall inom intresseområdet Resultat: Slutsatsen som går att dra av de undersöka rättsfallen är att svenska domstolar har använt sig av OECD:s riktlinjer i sin bedömning. / Title: Transfer pricing, pricing between multinational corporations within an arm lengths distance relationship Problem: 2007 the Swedish tax agency introduced a new requirement for companies within an arm lengths distance relationship to document their transfer pricing models. Before 2007, the companies within such relationships were only required to show their documentation if the tax agency conducted an audit. When looking at this new rule two questions emerge; Which are the rules and laws that controls the transfer pricing between companies within an arms length relationship? How has the Swedish court system ruled in the cases that concerned this kind of transfer pricing? Purpose: The aim of the thesis is to investigate, from a taxation perspective, the laws and regulations that control the transfer pricing between multinational corporations in an arms length relationship. The thesis also aims to see if and how the Swedish court system uses the OECD guidelines in their ruling. Method: The investigation consists of studies of literature, laws and court cases and other related information. Result: The analysis has shown proof that the Swedish court system uses the OECD transfer pricing guidelines in their judgement.

Uppsatsen behandlar lagförslaget om rapporteringsplikt för skatterådgivare enligt proposition 2019/20:74. I uppsatsen ställs lagförslaget mot ett rättssäkerhetsperspektiv för att utröna huruvida förslagna bestämmelser i propositionen är att anse som rättssäkra eller inte.

Aggressiv skatteplanering är en form av skatteundandragande som har ansetts skapa ett flertal negativa konsekvenser som går ut över staters finansiella ställning och förorsakar osund konkurrens mellan multinationella företag och företag som inte kan tillämpa aggressiv skatteplanering. Det är en form av skatteundandragande som varken är inom ramen för gällande rätt eller strider mot lagen men är en sådan som strider mot etiska standarder och juridiska principer. EU har utfärdat ett direktiv som innebär att gemensamma bestämmelser ska införlivas i respektive medlemsstat avseende rapporteringsskyldighet om gränsöverskridande arrangemang som kan utgöra aggressiv skatteplanering (DAC 6). Regeringen överlämnade prop. 2019/20:74 till riksdagen den 30 januari 2020 som avser genomförandet av EU-direktivet.Bestämmelserna trädde i kraft 1 juli 2020 och syftar till att förhindra aggressiv skatteplanering genom att Skatteverket (SKV) får kännedom om olika former av aggressiv skatteplanering i ett tidigt skede. Rapporterna om de gränsöverskridande arrangemangen ska lämnas till SKV som har i uppgift att utreda och upptäcka olika former av skatteupplägg som utgör aggressiv skatteplanering. Det har framförts en del kritik och förvirring kring regelverkets innehåll. I den här uppsatsen kommer regelverkets helhet och SKV:s möjlighet till att upptäcka aggressiv skatteplanering att beaktas. Vidare kommer beaktandet även inrikta sig på eventuella brister i lagbestämmelserna och förslag på huruvida de bristerna kan åtgärdas. Som slutsats har en del faktorer som kan försvåra SKV:s möjlighet till attupptäcka nya former av skatteupplägg som utgör aggressiv skatteplanering identifierats. En av faktorerna är det breda tolkningsutrymmet som kan driva uppgiftsskyldiga till att överrapportera som således medför en administrativ belastningför SKV. För att regelverkets syfte ska kunna uppfyllas har ett antal förändringar ansetts nödvändigt och angivits som förbättringsförslag.

<p>Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. </p><p>Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen. Vidare syftar uppsatsen till att förklara varför debatten om en frikoppling har blivit så utdragen i Sverige såväl som att förklara den struktur av inflytelserika organ och personer som påverkar processen mot en frikoppling mellan redovisning och beskattning. </p><p>Genomförande: Uppsatsen har haft en kvalitativ utgångspunkt där enkäter och telefonintervjuer tillsammans med utredningar, rapporter, direktiv och artiklar har insamlats, bearbetats och tolkats. Totalt har 14 stycken respondenter från normgivande organ på redovisnings- och beskattningsområdet deltagit i studien. </p><p>Resultat: Många praktiker vill förändra det rådande sambandet då detta blir svårt att behålla när IAS-redovisning ska implementeras i Sverige 2005. Samtidigt tycker många att det nuvarande systemet är enkelt och praktiskt då man slipper två olika regelverk. En lämplig lösning vore att en frikoppling genomförs för stora noterade företag samtidigt som kopplingen behålls för små onoterade företag, då dessa inte i samma utsträckning är föremål för kapitalmarknadens intressen. Vid en frikoppling vore det lämpligt att använda skuldmetoden vid redovisning av latent skatt samt fullskattemetoden vid beräkningen av densamma. Detta överensstämmer även med vad IASB förespråkar. Debatten i Sverige om en frikoppling har blivit utdragen delvis på grund av att det är en svår och komplex fråga. Flera olika intressen måste jämkas samman. Näringslivet har varit splittrat då en frikoppling drabbar små och stora företag olika. Politikerna verkar inte heller ha prioriterat frågan, vilket kan bero på brist på resurser och frånvaron av lämpliga alternativa lösningar. Studien visar att det inte är några speciella personer som är inflytelserika i frågan om en frikoppling. Istället är det främst olika organ som har den största betydelsen i debatten. De tre mest inflytelserika organen i frågan är Skatteverket, Svenskt Näringsliv och Finansdepartementet.</p>

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen. Vidare syftar uppsatsen till att förklara varför debatten om en frikoppling har blivit så utdragen i Sverige såväl som att förklara den struktur av inflytelserika organ och personer som påverkar processen mot en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Genomförande: Uppsatsen har haft en kvalitativ utgångspunkt där enkäter och telefonintervjuer tillsammans med utredningar, rapporter, direktiv och artiklar har insamlats, bearbetats och tolkats. Totalt har 14 stycken respondenter från normgivande organ på redovisnings- och beskattningsområdet deltagit i studien. Resultat: Många praktiker vill förändra det rådande sambandet då detta blir svårt att behålla när IAS-redovisning ska implementeras i Sverige 2005. Samtidigt tycker många att det nuvarande systemet är enkelt och praktiskt då man slipper två olika regelverk. En lämplig lösning vore att en frikoppling genomförs för stora noterade företag samtidigt som kopplingen behålls för små onoterade företag, då dessa inte i samma utsträckning är föremål för kapitalmarknadens intressen. Vid en frikoppling vore det lämpligt att använda skuldmetoden vid redovisning av latent skatt samt fullskattemetoden vid beräkningen av densamma. Detta överensstämmer även med vad IASB förespråkar. Debatten i Sverige om en frikoppling har blivit utdragen delvis på grund av att det är en svår och komplex fråga. Flera olika intressen måste jämkas samman. Näringslivet har varit splittrat då en frikoppling drabbar små och stora företag olika. Politikerna verkar inte heller ha prioriterat frågan, vilket kan bero på brist på resurser och frånvaron av lämpliga alternativa lösningar. Studien visar att det inte är några speciella personer som är inflytelserika i frågan om en frikoppling. Istället är det främst olika organ som har den största betydelsen i debatten. De tre mest inflytelserika organen i frågan är Skatteverket, Svenskt Näringsliv och Finansdepartementet.

Sammanfattning För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid. Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp. Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter. Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå. Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet. I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning. / Abstract To reverse the increasing global warming the Kyoto Protocol established three market mechanisms intended to reduce the emissions of green house gases. The only currently active mechanism within the Protocol is the Emission Trading System. Since the EU is a member of the Kyoto Protocol, in order to achieve the goals agreed in the Protocol, the European Council approved a Directive (2003/87/EG) setting the framework for an EU-wide system of green house gas emission allowance trading. The Directive was implemented into Swedish legislation through lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. One emission allowance grants the possessor a right to emit one tonne of car-bon dioxide into the atmosphere. The purpose of the system is to reduce the emissions of green house gas in a cost effective manner and thereby decrease global warming. The European Emission Trading System is divided into different commitment periods where the initial period runs from 2005 to 2007. This commitment period is also regarded as a learning-by-doing period for Member States. Subsequent periods will be of five years be-ginning in 2008, concurrently with the first commitment period under the Kyoto Protocol. As many as 95 % of the emission rights will be distributed as government grants to certain companies with high emission levels. Remaining emission rights will be immediately avail-able for trading on the open market. Through emission reducing procedures, companies can reduce their need of emission rights, enabling them the opportunity to trade with the remaining units. This aims to create an incentive for companies to reduce their need of emission rights, thus decreasing the number of tradable units. However, neither Swedish law nor the Directive contains any guidance regarding how the existing legal regulations should be applied to Emission Trading Units. This lack of guidance may result in a number of national and international uncertainties regarding the legal aspects of emissions trading. In our application of the model tax convention to international transactions with emission rights, we will show that it is irrelevant which article is chosen to include emission units. Therefore the final consequences of such transactions will be determined within the national law of the taxing state. Since community law legislation has been enacted by the EU legislative council, the ac-counting and value added tax rules that apply to emission rights trading have been partially harmonized. Due to the partial harmonization, many of the current issues regarding emission rights have been clarified on a national level in Sweden. Nevertheless, since the trading system is in-tended to extend also to non EU-members, the present level of harmonization still remains insufficient. In addition, the future activation of the remaining mechanisms, Clean Development Mechanism and Joint Implementation, can also be expected to give rise to a number of new uncertainties. Hence, the legal consequences of Emission Rights Trading re-main in need of further investigation. In this master’s thesis we will address several questions regarding how the articles in the OECD Model Tax Convention should be applied to the international trade with Emission Rights. We will also analyze the value added tax rules that are applicable to such trade and how possession of Emission Trading Units will affect business accounting procedures.

<p>Sammanfattning</p><p>För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.</p><p>Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp.</p><p>Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter.</p><p>Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå.</p><p>Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet.</p><p>I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning.</p> / <p>Abstract</p><p>To reverse the increasing global warming the Kyoto Protocol established three market mechanisms intended to reduce the emissions of green house gases. The only currently active mechanism within the Protocol is the Emission Trading System.</p><p>Since the EU is a member of the Kyoto Protocol, in order to achieve the goals agreed in the Protocol, the European Council approved a Directive (2003/87/EG) setting the framework for an EU-wide system of green house gas emission allowance trading. The Directive was implemented into Swedish legislation through lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. One emission allowance grants the possessor a right to emit one tonne of car-bon dioxide into the atmosphere. The purpose of the system is to reduce the emissions of green house gas in a cost effective manner and thereby decrease global warming. The European Emission Trading System is divided into different commitment periods where the initial period runs from 2005 to 2007. This commitment period is also regarded as a learning-by-doing period for Member States. Subsequent periods will be of five years be-ginning in 2008, concurrently with the first commitment period under the Kyoto Protocol.</p><p>As many as 95 % of the emission rights will be distributed as government grants to certain companies with high emission levels. Remaining emission rights will be immediately avail-able for trading on the open market. Through emission reducing procedures, companies can reduce their need of emission rights, enabling them the opportunity to trade with the remaining units. This aims to create an incentive for companies to reduce their need of emission rights, thus decreasing the number of tradable units.</p><p>However, neither Swedish law nor the Directive contains any guidance regarding how the existing legal regulations should be applied to Emission Trading Units. This lack of guidance may result in a number of national and international uncertainties regarding the legal aspects of emissions trading.</p><p>In our application of the model tax convention to international transactions with emission rights, we will show that it is irrelevant which article is chosen to include emission units. Therefore the final consequences of such transactions will be determined within the national law of the taxing state.</p><p>Since community law legislation has been enacted by the EU legislative council, the ac-counting and value added tax rules that apply to emission rights trading have been partially harmonized.</p><p>Due to the partial harmonization, many of the current issues regarding emission rights have been clarified on a national level in Sweden. Nevertheless, since the trading system is in-tended to extend also to non EU-members, the present level of harmonization still remains insufficient. In addition, the future activation of the remaining mechanisms, Clean Development Mechanism and Joint Implementation, can also be expected to give rise to a number of new uncertainties. Hence, the legal consequences of Emission Rights Trading re-main in need of further investigation.</p><p>In this master’s thesis we will address several questions regarding how the articles in the OECD Model Tax Convention should be applied to the international trade with Emission Rights. We will also analyze the value added tax rules that are applicable to such trade and how possession of Emission Trading Units will affect business accounting procedures.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan. Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall. Den kompletterande normgivningen ger förutsättningar för företagen att göra egna bedömningar för att på så vis kunna ge en rättvisande bild via redovisningen. Denna normgivning kan även leda till att företag styr resultat för minimera skattebetalningar då det råder ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt lagen ska redovisning ske i enlighet med god redovisningssed. Av studiens resultat framgår det att denna lag ska tolkas extensivt och att det handlar om att inte bryta mot god redovisningssed.