No description available.

No description available.

År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas. Från och med 1 januari år 2014 är det obligatoriskt för svenska onoterade aktiebolag att tillämpa något av de regelverk som BFN utformat. Enskilda firmor behöver dock inte tillämpa ett K-regelverk men möjligheten finns under förutsättning att de uppfyller kraven för att upprätta ett förenklat årsbokslut.Syftet med studien har varit att påvisa de redovisnings- och skattemässiga effekter som kan bli aktuella vid en företagsombildning, där en enskild firma skall ombildas till ett aktiebolag. I denna studie antas företagen tillämpa något av K-regelverken då de upprättar sin redovisning. K-regelverken har därför varit utgångspunkten för att studera redovisningsskillnader mellan de olika företagsformerna. Dessa eventuella redovisningsskillnader har vidare legat till grund för att fastställa skattemässiga effekter. Övriga skattemässiga effekter som kan uppkomma har studerats utifrån det perspektiv då den faktiska ombildningen sker. Utöver att studera de redovisnings- och skattemässiga effekterna har de skatterättsliga principerna legat till grund för att analysera i vilken mån regelverken är förenliga med dessa.Studien har genomförts med en kombination av en deskriptiv och komparativ analys, där innehållet i K-regelverken har studerats och jämförts med varandra. Typfall har upprättats för att tydligt påvisa de eventuella skillnader som kan förekomma i redovisningen beroende av om företaget är en enskild firma eller ett aktiebolag, vilka tillämpar olika regelverk.Efter genomförd studie kan vi konstatera att en företagsombildning kan resultera i både redovisnings- och skattemässiga effekter. Den totala effekt som en ombildning resulterar i beror till viss del på vilken typ av tillgångar och skulder det specifika företaget har, eftersom de värderas på skilda sätt enligt de olika K-regelverken. Sett till enbart den skattemässiga effekt vid en ombildning påvisar studien att den har sitt ursprung i hur företaget väljer att ombildas, det vill säga om hela verksamheten eller bara enstaka tillgångar överlåts. Dessa faktorer bör därför beaktas innan valet att ombilda en enskild firma till ett aktiebolag tas. / Program: Civilekonomprogrammet

Titel: En studie av enskild firma, handelsbolag och aktiebolag - Vilka fördelar och nackdelar finns inom respektive företagsform? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Camilla Köhler och Petra Alperud Wennemyr Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013-februari   Syfte: Syftet är att utreda skillnaderna mellan enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag och dess fördelar och nackdelar. Genom den empiriska forskningen presenteras för- och nackdelar med respektive företagsform, sett ur företagarens perspektiv utifrån beskattning, finansiering, risker, bransch och storlek.      Metod: I denna uppsats har en deduktiv ansats använts. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har utnyttjats. Teori har insamlats via litteratur, elektroniska dokument och vetenskapliga artiklar. Intervjuerna har genomförts via besöksintervju och telefonintervju, där två organisationer intervjuades. Enkäter har skickats via mail efter telefonkontakt eller personlig kontakt med de olika företagen. Tio företag av varje företagsform fick besvara enkäterna. Empirin har sedan jämförts med teorin i en analys.   Resultat & slutsats: Det är svårt att fastställa för- och nackdelar inom respektive företagsform då en fördel för en person kan vara en nackdel för någon annan. Resultatet av enkätundersökningen visar på att de som idag har aktiebolag är nöjdast med företagsformen, främst på grund av den begränsade ägarrisken. Den främsta fördelen i enskild firma är enkelheten i företagsformen och att det inte krävs något startkapital. Fördelen med handelsbolag anses vara att det inte krävs startkapital samt att det är enklare och kräver mindre administration jämfört med ett aktiebolag. Nackdelarna som framkommer inom enskild firma och handelsbolag är bland annat att förmåner inte kan utnyttjas, vinsten inte kan sparas i bolaget och utdelning inte kan ske. De största nackdelarna med aktiebolag är att det är krångligt att starta och lägga ned. Inom mindre verksamheter ses enskild firma som en fördel medan det i större företag med anställda och stor omsättning är mer fördelaktigt med ett aktiebolag.   Förslag till fortsatt forskning: En intressant fråga är varför så många företag går i konkurs inom fem år och hur de ska göra för att överleva. Ett andra förslag är varför så få företag söker bidrag och vad detta beror på.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen presenterar vilka fördelar och nackdelar som finns inom de tre vanligaste företagsformerna. Uppsatsen skrevs för att vara behjälplig för en person som vill starta företag. Studien ger kunskap om vad som krävs vid uppstart av de olika företagsformerna och hur företagaren ska tänka när företagsform ska väljas.   Nyckelord: Enskild firma, handelsbolag, aktiebolag, beskattning, finansiering, risker. / Title: A study of sole proprietorships, partnerships and limited companies  -What advantages and disadvantages are there in each type of enterprise ?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Camilla Köhler and Petra Alperud Wennemyr Supervisor: Markku Penttinen Date: 2013 – February   Aim: The aim is to investigate the differences between sole proprietorship, partnership and limited companies and its advantages and disadvantages. The empirical research presents the advantage and disadvantage with the respective enterprise form, from a perspective of an entrepreneur basis of taxation, finance, risk, industry and size.   Method: This study is built on a deductive approach. A combination of qualitative and quantitative method has been used. Theory has been collected through literature, electronic documents and scientific articles. The interviews were conducted through visit and telephone interview, where two organizations were interviewed. Questionnaires have been sent after telephone contact or personal contact with the different enterprises. Ten of each group of enterprises were asked to answer questionnaires. The empirical data where then compared with the theory in an analysis.   Result & Conclusions: It is hard to determine advantage and disadvantage of each enterprise form when an advantage for one person can be a disadvantage for someone else. The results of the questionnaire survey shows that those who currently have limited companies are most satisfied with the enterprise form, primarily because of the limited ownership risk. The main advantage of the sole proprietorship is the simplicity of the corporate form and that it does not require any initial capital. The advantage of a partnership is considered that there is no initial capital needed and that it is simpler and requires less administration compared with a limited company. The disadvantages that emerge within the sole proprietorship and partnership are that benefits cannot be used, the gain cannot be saved in the company and the dividend cannot be done. The main disadvantages of limited companies is that it is complicated to start up and close down. In smaller businesses private firm is seen as an advantage while in larger companies with employees and high turnover it is more beneficial with a limited company.   Suggestions for future research: An interesting question is why so many businesses go bankrupt within five years, and how they should act to survive. A second suggestion is why so few companies are seeking grants and what causes this.   Contribution of the thesis: The thesis presents which advantages and disadvantages of the three most common forms of enterprise . The thesis has been written to be an instrument for a person who would like to start up an enterprise. The study gives understanding about the upstart in several type of enterprises and how the entrepreneur should think when the enterprise form should be selected .   Key words: Sole proprietorships, partnerships, limited companies, taxation, financing, financial risks.

<p>Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.</p><p>Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag.</p><p>Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.</p>

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag. Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.

I Sverige finns idag ett flertal olika företagsformer att välja mellan. Några av de företagsformerna är exempelvis enskild firma och aktiebolag. En näringsidkare kan ha startat en enskild firma som efter några år har expanderats. Näringsidkaren har då möjlighet att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Den enskilda firman är en egen fysisk person och när en ombildning sker blir aktiebolaget sin egna juridiska person. Vid ombildning av företagsform finns det ett flertal krav men även skattemässiga aspekter att ta hänsyn till. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt, genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. Tillgångarna som finns i den enskilda firman måste överlåtas på ett korrekt sätt. Här ska därför uttagsbeskattnings- och underprisöverlåtelsebestämmelserna tillämpas. Dessa bestämmelser finns reglerade i 22 och 23 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229). Definitionen av uttag är när näringsidkaren har till syfte att ta ut tillgången från verksamheten. Det kan antingen vara för att överlåta till en annan näringsverksamhet eller för privatbruk. Detta kan då leda till att näringsidkaren blir uttagsbeskattad för tillgången. För att undvika uttagsbeskattning, finns underprisöverlåtelsebestämmelserna i 23 kap. IL. I 23 kap. 14 – 29 §§ IL finns dessa bestämmelser reglerade och de ska vara uppfyllda för att det ska betraktas som underprisöverlåtelse.  En maskin är den tillgången som används i scenariot i detta arbete. För att undvika att skattekonsekvenser uppstår, ska maskintillgången värderas på ett korrekt sätt. Det finns ett samband mellan redovisning och beskattning som påverkar näringsverksamheten. Görs redovisningen på ett korrekt sätt, blir det lättare att se hur maskintillgången ska värderas vid en ombildning. Värderas tillgången på ett korrekt sätt behöver det inte ske någon uttagsbeskattning för tillgången vid ombildningen. Följs bestämmelserna som krävs vid en ombildning och vid värdering av tillgången, underlättas procedurerna för näringsidkaren. Detta har även en påverkan på näringslivet.