Värdepappersmarknaden är en marknad under ständig utveckling. Den historiska utvecklingen som skett har skapat incitament för ett utökat regelverk för att stärka kundskyddet. På marknaden återfinns en rad olika aktörer som erbjuder rådgivning till privatpersoner, detta för att hjälpa kunderna investera på denna komplicerade marknad. För att stärka kundskyddet har Europeiska Unionen [EU] släppt ett direktiv vid namn MiFID II som verkar för att öka transparensen mellan rådgivare och kund och därmed ge kunden en ökad förståelse för olika investeringsalternativ. Medlemsländerna i EU hade fram till den 3 januari 2018 på sig att implementera direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka effekter rådgivare tror att implementeringen av MiFID II har inneburit för konsumenter på värdepappersmarknaden. Syftet är även att öka förståelsen för hur MiFID II bidrar till transparens samt hur rådgivares dagliga arbete påverkas.  Vidare så har nio stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat påvisar att implementeringen av MiFID II har haft en positiv effekt för kunderna på marknaden. Den ökade transparensen har enligt respondenterna i studien resulterat i en ökad förståelse för de investeringar som kunderna genomför och har därmed minskat informationsasymmetrin på marknaden. Studien visar även att implementeringen hos de övriga aktörerna på marknaden har gått smidigare än hos de banker som deltagit i studien, detta då dessa redan innan implementeringen arbetat i linje med de nya reglerna. Implementeringen har dock inte påverkat längden på möten nämnvärt även om direktivet resulterat i en ökad tidsåtgång för rådgivare. Den ökade tidsåtgången tror respondenterna kan ha en negativ effekt för småsparare då en ökad arbetsbörda leder till att kostnaderna ökar. Studiens resultat tyder på att det i framtiden inte lönar sig för småsparare att besöka en rådgivare utan att de istället får förlita sig på andra alternativ som robotrådgivning. / The securities market is under constant change. And the historical changes have created an incentive for an extended regulation in order to strengthen the customer protection. The securities market holds a number of different actors providing consulting service to individuals in order to help customers invest on this complicated market. In order to strengthen the customer protection and understanding, the European Union [EU] has released a directive called MiFID II that aims to increase the transparency between advisors and consumers. The deadline for the member states to implement the directive was January third 2018. The purpose of this study is to examine what effects the advisors believes the implementation of MiFID II have meant to the customers on the securities market. The intention is also to enhance the understanding of how MiFID II contributes to transparency as well as how it has affected the daily work of the advisors. Nine semi-structured interviews have been conducted in order to attain the purpose of the study. The study shows that the implementation of MiFID II has had a positive impact on the customers. The increased transparency has according to the respondents led to an increased understanding within the securities market, which has led to a decreased information asymmetry. The study also shows that the implementation was easier to accomplice for the other actors than for the banks. The other actors already worked in line with the new standards. The implementation has despite this not led to an increased duration of the meetings even though it has led to an additional workload for the advisors. The respondents find that the increased workload will lead to higher costs. The respondents believe that the increased workload have a negative effect for smaller savers. The results indicate that small savers will have to depend on other alternatives such as robot advisors in the future.

Algoritmisk högfrekvenshandel har från att ha varit en ifrågasatt handelsform, blivit ett naturligt och accepterat handelsförfarande på värdepappersmarknaden. Handelsformen har emellertid endast reglerats genom marknadsmissbrukslagen och marknadsplatsernas självreglering. När EU-direktivet MiFID II implementeras i nationell lagstiftning får handelsformen för första gången en legaldefinition och kommer således att regleras uttryckligen i svensk lagstiftning. I uppsatsen klargörs vilken marknadspåverkan och risker handelsformen ger upphov till på den svenska värdepappersmarknaden. Handelsformen bedöms medföra en positiv effekt på likviditeten i form av minskad spread, ökat orderdjup och kortsiktigt minskad volatilitet. Beträffande riskerna bedöms handelsformen vara tillräckligt reglerad i Stockholmsbörsens självreglering och i marknadsmissbrukslagen för att riskerna ska bedömas som ringa. I uppsatsen besvarades även om artikel 17 i MiFID II är en sakenlig reglering avseende regleringens syfte och marknadspåverkan. Implementeringen av artikel 17 innebär i praktiken att Stockholmsbörsens självreglering blir nationell lagstiftning med skillnaden att sanktioner vid överträdelser förstärks. Nuvarande reglering anses som tillräcklig avseende att marknadsmanipulativa strategier är förbjudna samtidigt som circuit breakers, order to trade ratios och regler beträffande genuina order skyddar marknaden. Samtidigt medför inte artikel 17 i MiFID II någon ytterligare negativ marknadspåverkan. Följaktligen bedömdes artikel 17 i MiFID II som en sakenlig reglering av algoritmisk högfrekvenshandel beträffande dess syfte och marknadspåverkan. Slutligen utreddes om två lagförslag, minimum resting time och forced market making vore välbehövliga för värdepappersmarknaden. Lagförslagen minimum resting time och forced market making bedömdes orsaka en alltför negativ marknadspåverkan samtidigt som lagförslagen i praktiken inte skulle föranleda varken en mer ordnad värdepappersmarknad eller underlätta för marknadsövervakningen. Istället för att leda till en mer ordnad och transparent marknad skulle lagförslagen medföra att transparensen på värdepappersmarknaden försämrades, eftersom investerare som använder algoritmisk högfrekvenshandel skulle flytta sin handel till oreglerade marknadsplatser.

Best execution obligations weigh on brokers when they execute orders to trade in shares for clients. These obligations have been seen as an outflow of general agency duties, and have been complemented by regulatory requirements related to best execution, dissemination of trading data, the handling of client orders and – in the United States – an obligation to execute at the best publicly available price or better (price protection). Here, different sets of real-world rules are analyzed with regard to transactional efficiency. Economic analyses are used to compare the effects of different rules, and are underpinned by a detailed analysis of relevant rules in the United States, the European Union, France, Sweden and England & Wales. Several normative conclusions can be drawn. Best execution rules that impose an agency duty on brokers do not seem to contribute in a discernible way to increased transactional efficiency. In contrast, disclosure rules that require both brokers and trading venues to provide ex post information about execution quality, and about how client orders have been routed, may contribute to mitigating the information asymmetry between brokers and clients. The compliance costs associated with such rules are outweighed by the positive effects on transactional efficiency. Lastly, a solution such as the US National Market System, which entails consolidated collection and dissemination of market data as well as price protection, can deliver significant efficiency gains through the virtual consolidation of trading venues. It also allows for more detailed regulations on different aspects of order execution, allow order execution regulations to function better, and is conducive to deeper integration of trading. However, creating such a system entails large initial investments. In the end, the choice whether to create a tightly-knit market system or not has wide-ranging implications for market structure, the design of regulatory rules and market integration.

Finansiell rådgivning präglas av i huvudsak två problem; informationsasymmetri och intressekonflikter. Reglerna rörande investerarskyddet vid rådgivning har omarbetats flertalet gånger under 2000-talet. Syftet är att försöka motverka de intressekonflikter som kan missgynna investerare i rådgivningssituationer genom att minska den informationsasymmetri som råder mellan parterna. En följd av det direktiv som antogs 2014 av EU gällande marknader för finansiella instrument är att dessa regler återigen granskas. I efterföljande utredning föreslås bland annat att svensk lagstiftning ska gå längre än vad direktivet kräver gällande oberoende-klassificering samt införa ett förbud mot all ersättning från tredjepart som kan inverka negativt på kundens intresse. Provisionsförbudet syftar till att öka investerarskyddet genom att eliminera de incitament rådgivare har för att ge råd som inte är i kundens bästa intresse. Samtidigt medför en sådan reform stora förändringar på marknaden som helhet. Genom att studera förslagen ur ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras regleringens effekter. Det råder inga tvivel om att ett provisionsförbud leder till konkurrenshämmande effekter, huruvida dess konsekvenser kommer vara till fördel för slutkunden är dock omdiskuterat. Bland förespråkare anses det främst vara aktörer som inte tillför ett egentligt mervärde för kunderna som kommer försvinna från marknaden, medan det i övrigt bör resultera i bättre anpassade produkter och råd för investerare. Motståndare menar att reglerna tvärtom kommer leda till färre, men dyrare investeringsalternativ på marknaden. Det är sannolikt att marknadskoncentrationen kommer att öka då det i dagsläget kan finnas en motvilja att betala för rådgivning, eftersom det tidigare inte varit en uppenbar och synlig kostnad. Till följd av det kommer både antalet mindre aktörer och produktutbudet minska.     På sikt kan det leda till en än mer oförmånlig situation för investerarna, som blir mer beroende av de aktörer som fortfarande tillåts agera i eget intresse.

Koncepce regulace a dohledu ovlivňuje nejen profil účastníků finančního trhu, ale zejména charakter jejich jednání. Variant, jak ji institucionálně uchopit, potom existuje celá řada. Ať už je dané uspořádání jakékoli, musí reflektovat jednak výchozí parametry finančního systému, jednak aktuální tržní dění. V podmínkách České republiky usiluje o zdraví, stabilitu, účinnost, transparentnost a bezpečnost finančního prostředí Česká národní banka, v jejímž rámci byl výkon veškerých regulatorně-dohledových aktivit soustředěn k 1. dubnu 2006.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

Cette thèse porte sur le régime de protection des consommateurs qui vise à prévenir les ventes abusives dans les services de conseil en investissement. Elle examine les conflits d'intérêts dus au comportement des conseillers financiers qui peuvent entraîner des ventes abusives. Le fait que la rationalité du consommateur puisse être limitée signifie que les consommateurs financiers traditionnellement considérés comme des clients de détail ou des investisseurs de détail sont en effet exposés au risque de conflits d'intérêts dans le processus de conseil en investissement et nécessitent donc une protection accrue. La directive MIF a récemment renforcé son dispositif afin de protéger plus efficacement les consommateurs contre le problème persistant des ventes abusives. La modification de la réglementation de la protection des consommateurs est significative en ce qu'elle renforce le régime général de protection des consommateurs de la directive MIF en mettant l'accent sur la vulnérabilité réelle des consommateurs. Elle contribue en outre à la promotion du système de protection du consommateur en imposant des devoirs de comportement aux sociétés financières qui doivent gérer des conflits d'intérêts spécifiques dans le cadre du grand principe de la protection des consommateurs. Cependant, même si l’intention à l’origine de son introduction est largement reconnue, la mise en place et la mise en œuvre pratiques de certains règlements devraient rencontrer des difficultés et donc nécessiter que des mesures supplémentaires soient prises. / The thesis deals with the consumer protection scheme which aims to prevent mis-selling in investment advice services. It examines the conflicts of interest which appear in the behavior of investment advisors which may ultimately cause mis-selling scandals. The research findings of behavioral economics that the consumer’s rationality can be bounded indicate that financial consumers who are traditionally considered as retail clients or retail investors are indeed vulnerable to the risk of conflicts of interest in investment advisory processes and thus need enhanced consumer protection. MiFID I has recently strengthened its scheme with a view to protecting consumers more effectively from persistent problems of mis-selling. The amendment of the consumer protection regulation is meaningful in that it strengthens the overall consumer protection scheme within the MiFID with a focus on the actual vulnerability of consumers. Furthermore, it contributes to the fostering of the consumer protection system by imposing behavioral duties on financial firms which manage specific conflicts of interest under the important principle of consumer protection. However, even though the intention at the origin of its introduction is widely recognized, it is expected that some difficulties will arise when some of the regulations are virtually introduced and implemented, and thus supplementary measures will have to be established.

Nous étudions le comportement des investisseurs individuels sur les marchés financiers en combinant les réponses au questionnaire MiFID et les données bancaires de plus de 98,000 clients d’une grande banque Européenne. Tout d’abord, nous étudions la participation sur les marchés actions. Nous montrons que la tolérance au risque et les attitudes face aux pertes auto-évaluées des clients sont de forts prédicteurs de l’investissement en actions tout en contrôlant les déterminants classiques. Puis, dans le cadre de la comptabilité mentale, nous créons une typologie d’objectifs mentaux et montrons que les décisions financières des clients sont cohérentes avec leurs objectifs mentaux. Enfin, nous analysons le comportement des investisseurs détenant directement au moins une action étrangère. Nous montrons qu’ils détiennent des portefeuilles d’actions plus diversifiés que les investisseurs domestiques. Ces investisseurs sophistiqués sont plus tolérants au risque, moins sensibles aux pertes et plus instruits en matière financière mais sont sujets au biais national. / We study retail investors’ behavior on financial markets by combining the MiFID questionnaire answers and banking records of more than 98,000 retail clients of a large European retail bank. First, we study stock market participation. We show that retail clients’ self-assessed risk tolerance and attitudes towards losses are strong drivers of stockholding while controlling for classical determinants. Second, under the mental accounting framework, we derive a typology of retail client mental goals and show that retail clients’ actual investment decisions are consistent with their mental goals. Finally, we analyze the behavior of investors directly holding at least one foreign individual stock. We show that they hold more diversified stock portfolios than domestic investors. These sophisticated investors are more risk tolerant, less sensitive to losses and more financially literate but are subject to the home bias.

Background: Markets in Financial Instruments Directive, MiFID, was implemented in Swedish law in 2007 and aimed to increase competition of the securities market in order to achieve efficiency and lower transaction costs and to enhance investor protection. Another aim was to increase confidence in the market. After the implementation of MiFID some doubts had been highlighted regarding its intentional effects. This evoked the authors’ interest to examine the directive’s effects and its impact on investors’ trust. Aim: To examine how various participants in the Swedish securities market experienced changes since the implementation of MiFID in 2007, and its impact on the securities market and minor investors' trust. Method: The study applied a qualitative method with a deductive approach to describe, interpret and understand the problem area. To examine what the market participants think about different events following the implementation of MiFID, semi-structured interviews were used. Furthermore, the participants were divided into three categories: investors, regulatory and investment firms, to represent the Swedish securities market. These are represented by the Aktiespararna, Finansinspektionen, Fondhandlarna and Nordea. Result & conclusions: The study indicates that some of the problems in securities market are related to minor investors' unawareness and lack of knowledge as well as critical thinking. Information overload, as introduced by MiFID, tend to generate more confusion among unprofessional investors. Furthermore, the study finds that minor investors do not have monitoring and control possibilities, yet they tend to trust in the investment firms. This trust is based upon a reliance on regulation, regulatory mechanisms, long-term relationships and past experiences, which though at a closer examination shows some flaws. As the result of this the minor investors may have an unsupportive belief that they are protected and are making the best possible investments, which continues to preserve the confidence in the market as well as the trust between investment firms and investors.

Denna uppsats undersöker hur ett regelverk som MiFID II kan påverka förutsättningarna för samskapande i bankbranschen. Teorin i studien baseras på tjänstedominant logik och fokuserar på aspekten samskapande. För att analysera regelverkets påverkan på samskapande har studien utgått från DART-modellen, dess fyra parametrar har använts för att analysera påverkan av utvalda artiklar ur regelverket. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Företrädare för fem olika svenska banker har intervjuats om MiFID II och hur de ser dess påverkan på kundrelationerna. Resultatet visar att regelverk påverkar förutsättningarna för samskapande, framförallt avseende parametrarna Dialog och Risk/Fördelar vilka representerar förutsättning för samskapande, respektive tillgång till information för att kunna besluta om samskapande ska etableras eller inte. Uppsatsen omfattar företrädare för bankerna och deras perspektiv på samskapande relaterat till MiFID II. Författarna rekommenderar ytterligare forskning med fokus på kundperspektivet.