Finansiell rådgivning präglas av i huvudsak två problem; informationsasymmetri och intressekonflikter. Reglerna rörande investerarskyddet vid rådgivning har omarbetats flertalet gånger under 2000-talet. Syftet är att försöka motverka de intressekonflikter som kan missgynna investerare i rådgivningssituationer genom att minska den informationsasymmetri som råder mellan parterna. En följd av det direktiv som antogs 2014 av EU gällande marknader för finansiella instrument är att dessa regler återigen granskas. I efterföljande utredning föreslås bland annat att svensk lagstiftning ska gå längre än vad direktivet kräver gällande oberoende-klassificering samt införa ett förbud mot all ersättning från tredjepart som kan inverka negativt på kundens intresse. Provisionsförbudet syftar till att öka investerarskyddet genom att eliminera de incitament rådgivare har för att ge råd som inte är i kundens bästa intresse. Samtidigt medför en sådan reform stora förändringar på marknaden som helhet. Genom att studera förslagen ur ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras regleringens effekter. Det råder inga tvivel om att ett provisionsförbud leder till konkurrenshämmande effekter, huruvida dess konsekvenser kommer vara till fördel för slutkunden är dock omdiskuterat. Bland förespråkare anses det främst vara aktörer som inte tillför ett egentligt mervärde för kunderna som kommer försvinna från marknaden, medan det i övrigt bör resultera i bättre anpassade produkter och råd för investerare. Motståndare menar att reglerna tvärtom kommer leda till färre, men dyrare investeringsalternativ på marknaden. Det är sannolikt att marknadskoncentrationen kommer att öka då det i dagsläget kan finnas en motvilja att betala för rådgivning, eftersom det tidigare inte varit en uppenbar och synlig kostnad. Till följd av det kommer både antalet mindre aktörer och produktutbudet minska.     På sikt kan det leda till en än mer oförmånlig situation för investerarna, som blir mer beroende av de aktörer som fortfarande tillåts agera i eget intresse.

Inledning: Flertalet studier visar att den finansiella kunskapen bland dagens konsumenter av finansiella tjänster är högst bristfällig vilket leder till ett kunskapsunderläge i mötet med en finansiell rådgivare. Dessutom är konsumenten i ett informationsunderläge då rådgivaren har information om bland annat avgifter och incitamenten bakom valet av en viss placering. Dessa underlägen ger upphov till en asymmetrisk relation och det är denna asymmetri samt dess konsekvenser som studeras i denna uppsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att från rådgivarnas perspektiv beskriva den asymmetri som förekommer i relationen mellan rådgivare och konsument samt vad denna asymmetriska relation får för konsekvenser för konsumenterna. I tillägg till detta belyses även de konsekvenser som införandet av provisionsförbudet kan ge upphov till. Metod: Genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats har empiri samlats in genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Empirin har sedan analyserats med hjälp av kodning för att kunna beskriva och karaktärisera asymmetrin mellan rådgivare och konsument samt de konsekvenser denna leder till för konsumenterna. Slutsats: Informationsasymmetrin är ett problem som måste överbryggas, kunskapsasymmetrin är däremot en förutsättning för tjänstens existerande. Båda asymmetrier medför konsekvenser för konsumenterna, tar dock konsumenterna eget ansvar kan dessa asymmetrier överbryggas och negativa konsekvenser förhindras. Lagar och regleringar som till exempel provisionsförbudet behöver nödvändigtvis inte vara en optimal lösning för branschen då de även medför nya problem. Hårdast drabbas småspararna då de saknar en betydande förmögenhet och därför inte utgör en lönsam kundgrupp. Att småspararna inte får rådgivning kan leda till samhällsekonomiska konsekvenser eftersom de utgör majoriteten av befolkningen och deras privatekonomi har direkt påverkan på landets ekonomiska tillväxt. / Background:Studies have shown that the financial knowledge among today's consumers of financial services is highly inadequate. This means that in the relationship between the advisor and the consumer there is a substantial difference in knowledge. The consumer also has less information regarding fees and incentives behind the choice of products, compared to the advisor. These disadvantages create an asymmetrical relationship and it is this asymmetry and its consequences for consumers that are being studied in this paper. Aim: The purpose of this paper is to describe the asymmetry that exists in the relationship between the financial advisor and the consumer from the perspective of the advisers. This paper also studies what impact the asymmetry has on the consumers. In addition, the consequences resulting from the implementation of the prohibition of commission accepted from third parties are studied. Methodology: Through a qualitative cross-sectional study with a deductive approach empirical evidence is gathered through seven semi-structured interviews with financial advisors. The empirical data were then analyzed to describe the asymmetry between advisors and consumers as well as the resulting consequences. Results: The authors have been able to conclude that the information asymmetry is a problem that must be overcome, the knowledge asymmetry on the other hand is what is enabling the service to exist. Both asymmetries have consequences for consumers, but if consumers take on the responsibility they can decrease the asymmetry gap and prevent negative consequences. Laws and regulations are not necessarily an optimal solution for the industry since they also cause new problems. The consequences are biggest for the small savers as they lack a substantial fortune and do not represent a profitable customer base. If small savers do not receive counseling it might lead to economic consequences for the society because they represent the majority of the population and their personal finances have direct impact on the country's economic growth.

Idag förekommer det ofta att personer vill investera sina pengar till en högre avkastning än exempelvis inlåningsräntan på banken. Alla besitter inte kunskaperna som behövs för att göra bra investeringar och de vänder sig då till finansiella rådgivare. Rådgivningen som ges är oftast gratis och finansieras istället med provisioner från tredje man. Intressekonflikter är således förekommande eftersom många finansiella rådgivare inte ger det råd som är bäst och lämpligast för kunden, utan ger det råd som ger högst provision. Lagstiftningen som finns idag är inte tillräcklig för att motverka sådana intressekonflikter. Situationen kommer att förändras när ett nytt EU-direktiv implementeras i Sverige år 2017. Direktivet innehåller striktare regler om provision än de som finns idag och dessutom är det ett minimi-direktiv vilket lämnar utrymme för ett införande av ett totalt provisionsförbud. Det finns även en problematik kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring. Det beror på att båda tjänster framhäver en produkt, men med hänsyn till olika intressen. En ytterligare orsak är att det inte finns någon legaldefinition av vad rådgivning är. Detta medför att kunder har svårt att skilja på vilken tjänst som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Vi har i denna uppsats skrivit om finansiell rådgivning som ges om finansiella instrument. Vi har inriktat oss mot i huvudsak två problemområden: provision från tredje man och problematiken kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring/försäljning. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för själva problematiken som finns idag och att göra en djupare analys kring den kommande regleringen av provision från tredje man. Uppsatsen har skrivits utifrån den rättsdogmatiska metoden för att kunna besvara syftet med uppsatsen. Vi har främst utgått från svensk lag och EU:s rättsakter som främsta rättskälla, i övrigt har vi bland annat använt oss av rättspraxis, föreskrifter, allmänna råd och doktrin. Vi har även använt oss av intervjuer som ett komplement till den rättsdogmatiska metoden. Vi kom fram till slutsatsen att det finns många problem gällande provision från tredje man. Ett totalt provisionsförbud är den mest lämpliga lösningen eftersom det inte ger några möjligheter att kringå lagen. Kunden kommer däremot troligtvis få stå för rådgivningskostnaden. Detta kommer emellertid leda till att rådgivningen som ges minskar men istället kommer endast seriösa företag bli kvar på marknaden. En annan slutsats var att det idag är mycket svårt att göra en gränsdragning mellan rådgivning och marknadsföring. Kunder har ofta svårt att skilja på vad som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Detta gäller även företag som tillhandahåller rådgivning. En klar definition av vad rådgivning är i lagens mening skulle klargöra vad rådgivning är, både för kunder och för företag. Det skulle sannolikt även minska problematiken som finns idag. / Today it frequently occurs that people want to invest their money for a better yield then for example the banks deposit rate. Everbody does not have the knowledge necessary to make good investments and thus they go to financial counselors. The counseling is often free and is instead financed through provisions from a third party. Conflicts of interests are there for common because many financial counselors do not give the best and most suitable advice for the customer, only the advice that gives the most commission. The legislation that exists today is not sufficient to counteract such conflicts of interests. The situation will change when a new EU-directive will be implemented in Sweden in year 2017. It contains stricter rules about commission then those that exist today and it is also a minimi-directive which leaves room for implementing a complete prohibition of provision. There also exists an issue regarding the boundary between counseling and marketing. That is because both services emphasize a product, but with regards to different interests. Another reason is that no legal definition of what counseling is exists. This leads to customers not knowing which service is being offered to them, whether it is counseling or marketing. We have in this essay written about financial counseling regarding financial instruments. We have mainly aimed at two main problem areas: commission from a third party and the issues concerning the boundary between counseling and marketing/selling. The purpose with this essay has been to give an account of what issues exist today and to do a deeper analysis concerning the incoming regulation of commission from a third party. The essay has been written based on the legal dogmatic method to be able to answer the purpose of this essay. We have mainly used Swedish law and EU:s legal documents as leading source of law, among other things we also used case law, instructions, common advice and doctrine. We have also used interviews as a complement to the legal dogmatic method. We came to the conclusion that there are many issues regarding commission from a third party. A total prohibition of commission is the most suitable solution because it does not leave any possibilities to circumvent the law. The customer will probably have to pay for the counseling instead. This will lead to that the counseling will decrease but instead only serious companies will be left on the market. Another conclusion was that today it is very hard to draw a boundary between counseling and marketing. Customers often have difficulties distinguishing what is being offered to them, whether it is counseling or marketing. This also applies to companies which offer counseling. A clear definition of what counseling under the law is would instead make it clear what counseling is, both for customers and for companies. It would probably also decrease the issues that exist today.