Idag förekommer det ofta att personer vill investera sina pengar till en högre avkastning än exempelvis inlåningsräntan på banken. Alla besitter inte kunskaperna som behövs för att göra bra investeringar och de vänder sig då till finansiella rådgivare. Rådgivningen som ges är oftast gratis och finansieras istället med provisioner från tredje man. Intressekonflikter är således förekommande eftersom många finansiella rådgivare inte ger det råd som är bäst och lämpligast för kunden, utan ger det råd som ger högst provision. Lagstiftningen som finns idag är inte tillräcklig för att motverka sådana intressekonflikter. Situationen kommer att förändras när ett nytt EU-direktiv implementeras i Sverige år 2017. Direktivet innehåller striktare regler om provision än de som finns idag och dessutom är det ett minimi-direktiv vilket lämnar utrymme för ett införande av ett totalt provisionsförbud. Det finns även en problematik kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring. Det beror på att båda tjänster framhäver en produkt, men med hänsyn till olika intressen. En ytterligare orsak är att det inte finns någon legaldefinition av vad rådgivning är. Detta medför att kunder har svårt att skilja på vilken tjänst som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Vi har i denna uppsats skrivit om finansiell rådgivning som ges om finansiella instrument. Vi har inriktat oss mot i huvudsak två problemområden: provision från tredje man och problematiken kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring/försäljning. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för själva problematiken som finns idag och att göra en djupare analys kring den kommande regleringen av provision från tredje man. Uppsatsen har skrivits utifrån den rättsdogmatiska metoden för att kunna besvara syftet med uppsatsen. Vi har främst utgått från svensk lag och EU:s rättsakter som främsta rättskälla, i övrigt har vi bland annat använt oss av rättspraxis, föreskrifter, allmänna råd och doktrin. Vi har även använt oss av intervjuer som ett komplement till den rättsdogmatiska metoden. Vi kom fram till slutsatsen att det finns många problem gällande provision från tredje man. Ett totalt provisionsförbud är den mest lämpliga lösningen eftersom det inte ger några möjligheter att kringå lagen. Kunden kommer däremot troligtvis få stå för rådgivningskostnaden. Detta kommer emellertid leda till att rådgivningen som ges minskar men istället kommer endast seriösa företag bli kvar på marknaden. En annan slutsats var att det idag är mycket svårt att göra en gränsdragning mellan rådgivning och marknadsföring. Kunder har ofta svårt att skilja på vad som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Detta gäller även företag som tillhandahåller rådgivning. En klar definition av vad rådgivning är i lagens mening skulle klargöra vad rådgivning är, både för kunder och för företag. Det skulle sannolikt även minska problematiken som finns idag. / Today it frequently occurs that people want to invest their money for a better yield then for example the banks deposit rate. Everbody does not have the knowledge necessary to make good investments and thus they go to financial counselors. The counseling is often free and is instead financed through provisions from a third party. Conflicts of interests are there for common because many financial counselors do not give the best and most suitable advice for the customer, only the advice that gives the most commission. The legislation that exists today is not sufficient to counteract such conflicts of interests. The situation will change when a new EU-directive will be implemented in Sweden in year 2017. It contains stricter rules about commission then those that exist today and it is also a minimi-directive which leaves room for implementing a complete prohibition of provision. There also exists an issue regarding the boundary between counseling and marketing. That is because both services emphasize a product, but with regards to different interests. Another reason is that no legal definition of what counseling is exists. This leads to customers not knowing which service is being offered to them, whether it is counseling or marketing. We have in this essay written about financial counseling regarding financial instruments. We have mainly aimed at two main problem areas: commission from a third party and the issues concerning the boundary between counseling and marketing/selling. The purpose with this essay has been to give an account of what issues exist today and to do a deeper analysis concerning the incoming regulation of commission from a third party. The essay has been written based on the legal dogmatic method to be able to answer the purpose of this essay. We have mainly used Swedish law and EU:s legal documents as leading source of law, among other things we also used case law, instructions, common advice and doctrine. We have also used interviews as a complement to the legal dogmatic method. We came to the conclusion that there are many issues regarding commission from a third party. A total prohibition of commission is the most suitable solution because it does not leave any possibilities to circumvent the law. The customer will probably have to pay for the counseling instead. This will lead to that the counseling will decrease but instead only serious companies will be left on the market. Another conclusion was that today it is very hard to draw a boundary between counseling and marketing. Customers often have difficulties distinguishing what is being offered to them, whether it is counseling or marketing. This also applies to companies which offer counseling. A clear definition of what counseling under the law is would instead make it clear what counseling is, both for customers and for companies. It would probably also decrease the issues that exist today.

No description available.

No description available.

Sammanfattning I Europa samt i vår övriga omvärld har hotet från terrorister under de senaste åren ökat. Därför är det av betydelse att försäkringsskydd finns att tillgå när eller om vi drabbas av terroristers våldshandlingar, för att åtminstone mildra vårt ekonomiska lidande. I denna masteruppsats får läsaren bland annat bekanta sig med vilka försäkringsmöjligheter som de större försäkringsgivarna har att erbjuda privatpersoner samt företag, avseende skada som har orsakats av terrorism. I uppsatsen behandlas försäkringar där skydd mot terrorism undantas helt eller till vissa delar. Detta gör det betydelsefullt att analysera i vilken utsträckning försäkringsbolag har rätt att undanta terrorrisker samt vilket rörelseutrymme försäkringsbolag har beträffande att inte uppställa undantag för nämnda risker. Vidare framförs resonemang om hur samhället påverkas av att försäkringsskydd, i vissa fall, saknas på området samt hur rimligt det är att försäkringsbranschen saknar en gemensam definition av terrorism. Terrorism kan ibland klassificeras som krigsliknande händelse. I uppsatsen behandlas därför också frågor om hur klassificeringen teoretiskt sett kan komma att påverka försäkringsersättningen vid ett eventuellt terrorscenario.

No description available.