Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet. Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden. Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid. Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings- arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen. Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd. / Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive. Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas. Result & Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected. Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes timeintervals after the implementation. Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka påverkan på svenska banker under och efter införandet av direktivet Market in Financial Instruments Directive (MiFID) IIs transparenskrav. Efter reguljära brister på den finansiella marknaden utformades det nya direktivet för att stärka transparensen för samtliga aktörer. Problematiken finns i eventuella risker som uppstår vid ökat krav på transparens och hur bankerna hanterar dessa samt hur den asymmetriska informationen påverkas på marknaden mellan konsument och företag. Studien är av kvalitativ art och den primära källan består av intervjuer med utvalda aktörer på den svenska bankmarknaden. Resultatet visade att respondenterna ansåg att en gräns för öppenhet inte existerar och att transparens därmed inte kan bli för hög. Med de nya transparenskraven sågs en positiv effekt på marknadskvaliteten då ökade krav lett till högre disciplin och därmed minskad asymmetrisk information. Dock bekräftas teorin som menar att allmänheten kan översvämmas med för mycket information som i sin tur skapar osäkerhet hos konsumenten. Studien visade att majoriteten av respondenterna ansåg sig vara positiva över de förhöjda transparenskraven och ser stora möjligheter trots konstaterade risker. / This study was carried out with the aim of investigating the impact on Swedish banks during and after the introduction of the directive Market in financial instruments (MiFID) II transparency requirements. After regular shortcomings in the financial market, the new directive was designed to strengthen the transparency for all actors. The problem is the possible risks arising from increased transparency requirements and how banks act and how the asymmetric information is affected on the market between consumers and companies. The study is of qualitative art and the primary source consists of interviews with selected actors in the Swedish banking market. The result showed that respondents felt that a limit of transparency does not exist and that transparency can not be too much. With the new transparency directive, a positive effect on market quality was seen as increased demands led to higher discipline and thereby reduced asymmetric information.However, the theory confirms that the public can be flooded with too much information, which in turn creates uncertainty for the consumer. Studies showed that the majority of respondents felt positive about the increased transparency requirements and saw great opportunities even though risks were found.

Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6: e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen. Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden. Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet. Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet – en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning. / High frequency trading has during the last couple of years grown to become a significant force in the financial markets, and therefore it has also gotten a lot of media attention. This media attention intensified on the 6 th of May 2010 when the so called "Flash Crash" occurred at the Dow Jones index in New York and affected markets all over the world. Our intention with this bachelor thesis is to critically examine high frequency trading as a phenomenon and the discussion that is taking place concerning further regulation of the trading. This will be done through an initial period of literature studies that will be complemented with in-depth interviews with different players in the market. Our results show that high frequency trading doesn´t come with such great negative effects as media would like to imply. The research that has been done on the subject indicates that the trading mainly adds positive effects in the form of increased liquidity and decreased volatility. The thesis will also address todays regulatory situation and analyse the proposals for additional regulation that has been discussed on an EU-level. Our analysis shows that many of the discussed proposals are directly misguided and doesn´t address the real problem – a situation that is struggling with unclear roles concerning supervision and monitoring.

High frequency trading, a version of algorithmic trading, has in recent years increased, and now represents a significant part of the trading. It has occasionally upset the public, due to its connections to events that brought negative publicity in media. Because of the complicated structure that high frequency trading have, it makes it difficult for the common man to fully understand its nature. My purpose of this work is to give a clearer picture of the various less desirable market strategies that is currently being used, and what the situation is regarding regulations. The focus is thus not on high frequency trading as a whole, nor, consequently, on the potential benefits it can bring. The approach has been to use qualitative information in the form of interviews combined with literature studies to generate a clearer picture of the current situation. The conclusion is that the development of technology has led to a situation which is not optimal regarding high frequency trading. Market confidence has been affected and its competitive neutrality has been questioned. Regulations are unfortunately lagging, relative to the market situation. Despite this, my assessment, drawn from the interviews, is that it will get better. / Högfrekvenshandel, som är en variant av algoritmhandel, har under de senaste åren ökat, och står numera för en betydande del av dagens handel. Med tiden har högfrekvenshandeln stundtals upprört allmänheten, i samband med händelser som givit negativt publicitet i media. På grund av högfrekvenshandelns komplicerade uppbyggnad har det dock varit svårt för mindre insatta att utläsa dess egentliga egenskaper. Mitt syfte med arbetet är att förmedla en tydligare bild av de olika mindre önskvärda marknadsstrategier som idag används, och hur situationen ser ut med regleringar. Fokus läggs således ej på högfrekvenshandel i sin helhet, det vill säga inte de potentiella fördelar den kan medföra. Tillvägagångssättet har varit att med kvalitativ information i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier skapa en tydligare bild av nuvarande situation. Slutsatsen som dras är att den tekniska utvecklingen som lett fram till dagens situation inte är optimal avseende högfrekvenshandeln. Marknadens förtroende har påverkats och dess konkurrensneutralitet ifrågasatts. Regleringarna är i förhållande till marknadssituation dessvärre eftersläpande. Trots detta är min bedömning utifrån gjorda intervjuer att det kommer att bli bättre.

SAMMANFATTNINGAktieägaravtal, det vill säga avtal mellan ägare i ett aktiebolag som reglerar aktiebolagets struktur och hur verksamheten ska styras, är vanligt förekommande i näringslivet. Aktieägaravtalet kan betraktas som ett komplement till bolagsordningen, som är aktiebolagets grundläggande dokument. Aktieägaravtal förekommer i många former och skepnader. Det står aktieägarna i princip fritt att avtala om vad som helst som rör bolaget och deras ägande. En annan sak är att ett aktieägaravtal aldrig i frånvaro av lagstöd kan få aktiebolagsrättsliga verkningar. Det är en konsekvens av den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen. På motsvarande sätt innebär den avtalsrättsliga separationsprincipen att avtalet inte är bindande för tredje man samt att aktiebolagsrätten inte åstadkommer någon verkan på aktieägaravtalet. Avtalet gäller mellan parterna. I aktieägaravtal är det mycket vanligt med så kallade överlåtelse- och beslutsbindningar. Överlåtelsebindningar reglerar förutsättningarna för hur avtalsparterna får överlåta sina aktier. Beslutsbindningar reglerar det sätt på vilket beslut i till exempel bolagsstämman eller styrelsen ska fattas, vilka majoritetskrav som ska gälla, om det föreligger vetorätt och så vidare. I den här uppsatsen undersöker jag beslutsbindningar i aktieägaravtal som ingås av aktieägare i banker och värdepappersbolag. Utgångspunkten är att aktieägaravtal, genom att reglera beslutsfattandet, kan användas som ett viktigt bolagsstyrningsinstrument för aktieägarna. Banker och värdepappersbolag är emellertid föremål för omfattande, näringsrättslig reglering vars ändamål kan komma i konflikt med ändamålen bakom den avtalsfrihet som ligger till grund för aktieägarnas fri- och rättighet att ingå aktieägaravtal. Uppsatsen bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Det övergripande syftet med ämnesvalet är att berika förståelsen för aktieägaravtal genom att tillföra ett kapitalmarknadsrättsligt perspektiv på användningen av sådana avtal i just banker och värdepappersbolag. / Shareholder agreements are contractual arrangements among shareholders in a limited liability company that describe the structure of the company and how it should be operated.  The shareholder agreement can be seen as a supplement to the articles of association, the main constitutional document in the company.  Shareholder agreements exist in a variety of formats. The shareholders are free to regulate whatever they prefer regarding the company and their ownership. Whereas an agreement creates obligations for the parties involved, the agreement can never have company law effects unless there is explicit legal support for this. This is the essence of the company law separation principle. Correspondingly, company law can never have any effect on the contractual obligations between the shareholders that are party to an agreement. This is commonly referred to as the contractual separation principle.  It is common for shareholder agreements to contain transfer obligations and decision obligations. Transfer obligations regulate the conditions under which ownership of shares can be transferred. Decision obligations regulate how decisions are made in general meetings, the board of directors and so on. This thesis examines decision obligations in shareholder agreements between shareholders in banks and investment firms. The starting point is that shareholder agreements, by regulating decision-making, can be used as an important corporate governance tool for the shareholders. Banks and investment firms are subject to a comprehensive framework of capital markets regulations. Capital markets regulations have goals and objectives that may conflict with the shareholders’ fundamental freedom of contract, which is the base for their right to enter into shareholder agreements. The thesis builds on the method of traditional jurisprudence. The overall objective of the thesis is to enrich the understanding of shareholder agreements by applying a capital markets law perspective on the use of such agreements in banks and investment firms.

The aim of the thesis – to theoretically analyze and scientifically explain civil liability of the financial intermediary as investor protection instrument, to provide reasoned assessment of the regulation of civil liability of the financial intermediary and its application practice in the USA and the EU, to identify relevant problems and suggest theoretically grounded solutions and recommendations for these problems which would also put an emphasis on practical efficiency of civil liability; thus supplementing the doctrine of the EU and national law in this field. This thesis consists of two related yet relatively independent parts. The first part covers the most common issues of civil liability of the financial intermediary against the investor and extensively analyzes the conditions of civil liability of the financial intermediary, i.e. fault, damages, causation and unlawfulness, last one being of particular importance because due to the massive regulation of the activities of financial intermediaries it covers the widest range of legal issues. The second part of the thesis analyzes the relevant questions of the application of civil liability, which is possible only when the required conditions for the rise of civil liability have been established. Therefore, it analyzes the cases under the law or the contract, where the financial intermediary is relieved of liability even if the conditions of civil liability are met. The main focus of the second part is placed on the... [to full text] / Disertacijoje siekiama teoriškai išanalizuoti ir moksliškai paaiškinti finansų tarpininko civilinę atsakomybę, kaip investuotojų apsaugos priemonę, pateikti argumentuotą finansų tarpininko civilinės atsakomybės teisinio reguliavimo ir taikymo praktikos nagrinėtose JAV ir ES jurisdikcijose įvertinimą, identifikuoti aktualias su tuo susijusias problemas ir pasiūlyti teoriškai pagrįstus, tačiau į praktinį civilinės atsakomybės taikymo efektyvumą orientuotus šių problemų sprendimo būdus, bei rekomendacijas, tokiu būdu papildant ES ir nacionalinės teisės doktriną šioje srityje. Disertacijos struktūrą sudaro dvi susijusios, tačiau kartu ir santykinai savarankiškos dalys. Pirmojoje darbo dalyje analizuojami patys bendriausi su finansų tarpininko civiline atsakomybe prieš investuotoją susiję klausimai ir taip pat plačiai analizuojamos finansų tarpininko civilinės atsakomybės sąlygos – kaltė, žala, priežastinis ryšys ir ypač neteisėtumas – atsakomybės sąlyga, kuri dėl masyvaus finansų tarpininkų veiklos teisinio reguliavimo, apima plačiausią klausimų spektrą. Antroji disertacijos dalis skiriama aktualiems civilinės atsakomybės taikymo, kuris aktualus tik tuomet kai nustatytos visos reikiamos civilinės atsakomybės atsiradimo sąlygos, klausimams analizuoti. Todėl joje nagrinėjami įstatymo ar sutarties nustatyti atvejai, kai net ir egzistuojant visoms civilinės atsakomybės sąlygoms, finansų tarpininkas nuo atsakomybės gali būti atleidžiamas, todėl atsakomybė jam netaikoma. Didžiausias... [toliau žr. visą tekstą]

Markets in Financial Instruments Directive I är ett direktiv framtaget av Europakommissionen som reglerar den finansiella marknaden i Europa, som ett resultat av finanskrisen som uppkom 2007. Direktivet har implementerats i hela Europa Unionen och infördes i Sverige 2007. Finanskrisen har lagt grunden för ytterligare skärpta regleringar för en effektivare tillsyn, eftersom det tidigare fanns reguljära brister på den finansiella marknaden. Från januari 2017 implementerades Markets in Financial Instruments Directive II och träder i lag i Sverige januari 2018. MiFiD II syftar till att täppa till de brister som funnits i det första direktivet. Syftet med studien är att undersöka om direktivet kan bidra till förändrade förutsättningar gällande konkurrens mellan aktörer som verkar på den finansiella marknaden samt vilka fördelar och nackdelar direktivet medför. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utvalda aktörer som verkar på den finansiella marknaden har intervjuats både personligt men också online. Ytterligare information om direktivet har samlats in från vetenskapliga artiklar, litteratur samt dokument från myndigheters hemsidor. Resultatet av studien visar att samtliga aktörer är positivt inställda till direktivet men att det fortfarande finns oklarheter gällande dess implementering, hur direktivet ska tolkas samt hur ett enhetligt utförande ska ske inom alla EU-länder. MiFID II syftar till att främja konkurrensen ytterligare, men baserat på respondenterna tenderar åtstramningarna att leda till ökade inträdesbarriärer, risk för stordriftsfördelar samt att mindre aktörer kan missgynnas. / Markets in Financial Instruments Directive I is a directive established by the European Commission that regulate the financial market in Europe as a result of the financial crisis that occurred in 2007. The Directive has been implemented in the European Union and introduced in Sweden in 2007. The financial crisis has laid the foundation of harder regulations and for supervision to be more effective, because of the previous shortcomings on the financial market. Markets in Financial Instruments Directive II were implemented in January 2017, and will be established as a law in Sweden in January 2018. The purpose of MiFID II is to overcome the shortcomings that have been identified in the first directive. The purpose of the study is to examine whether the directive can contribute to changing conditions for competition between players on the financial market and the advantages and disadvantages of the directive. The study has a qualitative research strategy, with a focus on semi-structured interviews. A number of players on the financial market have been interviewed both personally and online. Further, information on the directive has been collected from scientific articles, literature and documents from government websites. The result of the study shows that all respondents are positive to the directive but that there still are uncertainties about its implementation, how the directive should be interpreted and how all the EU countries should implement the directive in a uniform way. MiFID II aims to continue to improve the competition, but based on the respondents, harder requirements tends to increase barriers to entry, risk of economies of scale, and smaller players to be exposed.

The equity trading of today is fragmented across regulated markets (RMs) and multilateral trading facilities (MTFs). Despite being legally very similar Busch (2017), market participants have reported that they attract different types of traders. Market dynamics arise from the interactions between all market participants (agents) Kyle (1985). Price impact is an important part of these dynamics which, for the most part, can be explained by the competition between liquidity takers and liquidity providers Bouchaud et al. (2009). Hence, this thesis studies whether price impact is venue dependent by using the transient impact model, developed by Bouchaud et al. (2004), on Nordic stocks listed at Nasdaq but also traded on London based MTFs. Furthermore, MiFID II and entailing legislation introduced a considerable amount of changes to the financial markets, the effects of which on price impact will also be subject to investigation here. The findings indicate that price impact is indeed venue dependent, where RMs show less price impact than the MTFs. The effects of MiFID II are vague but seems to have lowered the temporal aspect of price impact for the MTFs, while the effects on the RMs are less evident. / Dagens aktiehandel är fragmenterad över reglerade marknader och multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar), trots att de är juridiskt väldigt lika Busch (2017), så har marknadsaktörerna rapporterat att de attraherar olika typer av aktörer. Marknadens dynamik uppstår ur interaktionen mellan dess aktörer Kyle (1985). Prispåverkan är en viktig del av denna dynamik som, för det mesta, kan förklaras av konkurrensen mellan likviditetstagare och likviditetsgivare (Bouchaud et al. 2009). Således undersöker denna uppsats om prispåverkan skiljer sig mellan handelsplatser genom att använda en transient prispåverkansmodell, utvecklad av Bouchaud et al. (2004), på handelsdatat från nordiska aktier listade på Nasdaq, men som även handlas på MTF-platformar i London. Introduktionen av MiFID II och tillhörande lagstiftning har inneburit betydande förändringar för den finansiella marknaden, vilkas effekter på prispåverkan vid aktiehandel också kommer att undersökas här. Fynden i denna studie indikerar att prispåverkan är handelsplatsberoende, där priset påverkas mindre på reglerade marknader än på MTF-plattformar. Effekterna av MiFID II är vaga men verkar ha sänkt den temporala aspekten av prispåverkan och då främst för MTF-plattformarna, medan effekterna på de reglerade marknaderna är mindre framträdande.

Inledning: Flertalet studier visar att den finansiella kunskapen bland dagens konsumenter av finansiella tjänster är högst bristfällig vilket leder till ett kunskapsunderläge i mötet med en finansiell rådgivare. Dessutom är konsumenten i ett informationsunderläge då rådgivaren har information om bland annat avgifter och incitamenten bakom valet av en viss placering. Dessa underlägen ger upphov till en asymmetrisk relation och det är denna asymmetri samt dess konsekvenser som studeras i denna uppsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att från rådgivarnas perspektiv beskriva den asymmetri som förekommer i relationen mellan rådgivare och konsument samt vad denna asymmetriska relation får för konsekvenser för konsumenterna. I tillägg till detta belyses även de konsekvenser som införandet av provisionsförbudet kan ge upphov till. Metod: Genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats har empiri samlats in genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Empirin har sedan analyserats med hjälp av kodning för att kunna beskriva och karaktärisera asymmetrin mellan rådgivare och konsument samt de konsekvenser denna leder till för konsumenterna. Slutsats: Informationsasymmetrin är ett problem som måste överbryggas, kunskapsasymmetrin är däremot en förutsättning för tjänstens existerande. Båda asymmetrier medför konsekvenser för konsumenterna, tar dock konsumenterna eget ansvar kan dessa asymmetrier överbryggas och negativa konsekvenser förhindras. Lagar och regleringar som till exempel provisionsförbudet behöver nödvändigtvis inte vara en optimal lösning för branschen då de även medför nya problem. Hårdast drabbas småspararna då de saknar en betydande förmögenhet och därför inte utgör en lönsam kundgrupp. Att småspararna inte får rådgivning kan leda till samhällsekonomiska konsekvenser eftersom de utgör majoriteten av befolkningen och deras privatekonomi har direkt påverkan på landets ekonomiska tillväxt. / Background:Studies have shown that the financial knowledge among today's consumers of financial services is highly inadequate. This means that in the relationship between the advisor and the consumer there is a substantial difference in knowledge. The consumer also has less information regarding fees and incentives behind the choice of products, compared to the advisor. These disadvantages create an asymmetrical relationship and it is this asymmetry and its consequences for consumers that are being studied in this paper. Aim: The purpose of this paper is to describe the asymmetry that exists in the relationship between the financial advisor and the consumer from the perspective of the advisers. This paper also studies what impact the asymmetry has on the consumers. In addition, the consequences resulting from the implementation of the prohibition of commission accepted from third parties are studied. Methodology: Through a qualitative cross-sectional study with a deductive approach empirical evidence is gathered through seven semi-structured interviews with financial advisors. The empirical data were then analyzed to describe the asymmetry between advisors and consumers as well as the resulting consequences. Results: The authors have been able to conclude that the information asymmetry is a problem that must be overcome, the knowledge asymmetry on the other hand is what is enabling the service to exist. Both asymmetries have consequences for consumers, but if consumers take on the responsibility they can decrease the asymmetry gap and prevent negative consequences. Laws and regulations are not necessarily an optimal solution for the industry since they also cause new problems. The consequences are biggest for the small savers as they lack a substantial fortune and do not represent a profitable customer base. If small savers do not receive counseling it might lead to economic consequences for the society because they represent the majority of the population and their personal finances have direct impact on the country's economic growth.